1515

Sluta ropa på staten

Det svänger snabbt i Sverige. Den socialdemokratiska 1990-talsregeringen ägnade all kraft åt att bryta med två decennier av medelhavsk statsskuldskultur och skapade en dogm som definierade vattendelaren i svensk politik. Antingen accepterar du budgetdisciplin och avbetalning eller så är du inte med.

SE UPP. Den nuvarande finansministern kan när som helst berömma sig för stabiliseringen, skälla på de bidragsberoende direktörerna och höja skatten för rika.
SE UPP. Den nuvarande finansministern kan när som helst berömma sig för stabiliseringen, skälla på de bidragsberoende direktörerna och höja skatten för rika.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Till och med när Anders Borg tryggt lotsade landet under finanskrisen med en klok överbryggningspolitik kunde den nya ekonomiskpolitiska talespersonen Magdalena Andersson vinna poänger på att skälla ut hans underskott.

Andersson har varit en mästare i avbetalning. Ingen finansminister sedan Gunnar Sträng har haft så låg statsskuld som hon.

Denna ledarsida har länge argumenterat för att den kamerala statsskuldspolitiken har förlorat sin roll när skulden är så låg, räntorna ligger kring nollan och investeringsbehoven i infrastruktur är så stora. Om man till exempel vill bygga nya stambanor för snabbare tåg är det bättre att låna och betala av på 50 år än att en skattebetalargeneration ska ta hela kostnaden för ett bygge som kommer att användas långt in i nästa sekel.

I mars kom islossningen, med besked. Enligt Riksgäldens senaste prognos kommer budgetunderskottet bara i år hamna på 400 miljarder kronor och skicka upp den så kallade Maastrichtskulden från 35 till 45 procent av BNP. Hälften beror på uteblivna skatteintäkter. Den andra hälften på ökade utgifter för i storleksordning permitteringsstöd, omsättningsstöd, sänkta arbetsgivaravgifter, mer pengar till kommunerna och ökade kostnader för sjukförsäkring och a-kassa.

Nästan 100 miljarder ska gå direkt till företagen. Utfallet kan bli annorlunda, men så ser den politiska prioriteringen ut.

Som nödåtgärd var den riktig, men detta är en kostnadsbild som inte liknar någon annan och den kommer att få ett pris. Sverige tar inte rekordstora lån för att investera i räls, broar och vägar. Riksgälden får inte order om att öka upplåningen i ”alla kanaler” för en stor investering i utbildning. Sverige har till och med rundat de automatiska stabilisatorerna som vi är så stolta över och inte investerat i ökade kostnader för a-kassan. När den fungerar som bäst är den ett utmärkt redskap för att hantera kreativ förstörelse och slussa folk till nya och växande företag. Sverige har därmed inte använt den incitamentsstruktur, arbetslinjen, som alliansregeringen arbetade fram. Och Sverige inte tagit fasta på de rationaliseringar och produktivitetsförbättringar som coronakrisen rimligen har tvingat fram i stort och smått.

Företagen vet än så länge ingenting om vad hemarbetet, alla inställda resor och hyperdigitaliseringen egentligen betyder mer än just nu lägre utgifter. Men vad kommer att vara bestående?

I stället har man fryst hela den ekonomiska omvandlingen i en masspermittering för en halv miljon individer och direktstöd till företag för att de inte ska göra något särskilt.

I kortsiktiga ekonomiska termer betyder en snabbt ökad svensk statsskuld inte så mycket. Alla andra stater gör likadant och räntekostnaden är låg. Sverige behöver inte skämmas eller förklara sig för finansvalpar i New York. Men hur länge varar det? När i historien har vi sett ett lyckligt slut på en lånefest? När har breda löntagargrupper gynnats av att pengars värde förloras? Hur länge kan pensionsfonder stå ut med noll avkastning? Långivarna kommer rimligen snart att kräva betalt.

Och har vi verkligen bytt syn på vikten av budgetdisciplin? När och hur hände det? Har Magdalena Andersson och Elisabeth Svantesson skaffat sig en italiensk inställning till plus och minus? Knappast.

Bara för någon månad sedan rådde kompakt politisk enighet mellan de stora svenska partierna om att bekämpa de slarviga kontinentaleuropéernas lust till lån via EU. Sverige var ledande bland The frugal four.

Den generation som styr nu är skolad i perssonsk budgetordning och Sverige har sin egen politiska kultur. Skuld har en ekonomisk sida, men också en tydligt moralisk som kan brukas och missbrukas. Den nuvarande finansministern kan när som helst berömma sig för stabiliseringen, skälla på de bidragsberoende direktörerna, peka på de rekordhöga tillgångspriserna, den franska champagnen på Stureplanskrogarna och stämpla ut rop på mer företagsstöd som typisk oansvarig borgerlig lätthet. Samt börja dirigera det statsunderstödda näringslivet i linje med den senaste trendpolitiska kompromissen med C och MP. Och såklart höja skatten för rika via en rejäl fastighetsskatt.

En S-minister kan med hedern i behåll skuldsätta sig för att klara arbetslöshet, men inte för att ge bort pengar till näringslivet.

Bland annat därför ska man nu vara försiktig med att använda epidemin som argument för sin politik. Det var en stor lättnad att Svenskt Näringslivs vd på torsdagens Di Debatt signalerade ett slut på rop efter statliga stöd och att M-ledaren gav en liknande signal i DN. Om man är intresserad av att på allvar starta om Sverige bör man framför allt hålla marknader och farleder öppna, värna den fria rörligheten och det fria företagandet.


Innehåll från SPPAnnons

Så undviker du onödiga administrationskostnader när företaget expanderar

Shoka Åhrman, pensionsexpert på SPP.
Shoka Åhrman, pensionsexpert på SPP.

Som arbetsgivare i ett snabbt växande bolag vilar ett stort ansvar på dina axlar. Du förväntas leda pressade medarbetare genom en förändringsresa, och samtidigt genomföra en så kostnadseffektiv expansion som möjligt. En ekvation som kan verka svår att få ihop, men med rätt verktyg går det.

Vill du få en kostnadseffektiv pensionsadministration? Ladda ner SPPs kompletta guide 

Shoka Åhrman är pensionsexpert på SPP och får ofta frågor från arbetsgivare som undrar hur de ska hantera den ökade administrationen kopplad till en expansion. Enligt henne är det enkla svaret att göra rätt från början.

– Med rätt förutsättningar kan företagets pensionsadministration rulla på oavsett vilka förändringar som sker på företaget. Det viktigaste är att ha en tydlig pensionspolicy på plats, en bra ansvarsfördelning och enkla digitala verktyg som effektiviserar hanteringen.

Tydlig ansvarsfördelning

För det företag som inte har grundstenarna till en enkel pensionsadministration på plats kan en expansion innebära onödiga kostnader. Otydliga processer och manuella blanketter kan skapa oreda, bristande överblick och bidra till felaktiga avsättningar. Förseningsavgifter, retroaktiva kompensationskrav och åtgärder från Skatteverket är några exempel på möjliga konsekvenser.

– För att förebygga stress och fel inför en period med större administrativ börda, såsom en expansion, är det viktigt att först och främst ha en tydlig ansvarsfördelning. Tydliga, enkla processer och gärna skriftliga rutiner är något ni sannolikt kommer få nytta av, betonar Shoka Åhrman.

En vanlig administrativ fallgrop vid en expansion är att företaget inte räknat med den extra tid och noggrannhet som krävs vid en administrativt mer intensiv period. Som växande bolag vill man självklart hålla fanan högt som trygg arbetsgivare med attraktiva förmåner. Då ska administrationen vara både enkel och rätt.

– Genom enkla, digitala företagstjänster sparar företaget tid och resurser. Just därför är det viktigt att som företag ställa krav på att er pensionsleverantör erbjuder användarvänliga administrativa tjänster.

Vill du få en kostnadseffektiv pensionsadministration? Ladda ner SPPs kompletta guide 

 

Mer från SPP

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?