1515
Annons

Släpp in SD i Pensionsgruppen

Det finns inga gigantiska olikheter mellan Moderaternas och Sverigedemokraternas alternativbudgetar.

Foto:Mats Andersson

Detta är viktigt att se, eftersom det berör ett viktigt argument i debatten om det parlamentariska läget.

Påståendet går ut på att Sverigedemokraterna skulle kunna utöva otillbörlig makt över en moderatledd regering i budgetförhandlingarna. Det borde förutsätta att det finns stora skillnader mellan partierna i just budgetpolitiken – annars är det svårt för det ena partiet att använda budgeten för att få igenom specialfrågor i budgeten där det andra partiet har en motsatt syn.

Givetvis kan ett parti villkora ett stöd till en regeringsbildning med frågor som ligger helt utanför budgeten, men då krävs att det finns en alternativ hemvist i politiken för detta parti. I de flesta frågor är skillnaderna mindre mellan borgerliga partier och SD än mellan partierna inom januarisamarbetet.

Man måste alltså ha perspektiv på idén att SD skulle kunna kräva vad som helst för att en regering ska släppas fram.

I största allmänhet har dessutom budgetfrågorna fått ett alldeles för stort fokus i frågan om en regerings stabilitet. Blickar man bakåt i den svenska politiska historien är det andra frågor som har spräckt regeringar. Och de ideologiskt laddade frågorna finns sällan i budgeten. Kriminalpolitik, energipolitik, invandringspolitik och andra eldfängda frågor handlar inte i första hand om kronor och ören utan om lagstiftning.

När man nu kan jämföra tyngdpunkterna mellan M och SD i deras vårbudgetar står integration och långtidsarbetslöshet i fokus. Moderaterna vill ha jobbpremie och nystartsjobb. SD vill sänka arbetsgivaravgifterna. Skillnaderna är inte av ideologisk karaktär.

I dessa dagar pågår återigen en debatt om alltför låga pensioner. Sverigedemokraterna vill höja nivåerna, en komplicerad fråga som riskerar att ställa till det på andra håll i pensionssystemet. I det ljuset måste det ses som huvudlöst att SD efter valet 2014 vägrades att träda in i Pensionsgruppen, som är ett slags miniriksdag för pensionsfrågor. Då hänvisade S till att SD har en felaktig invandringspolitik. Resultatet blev att Sverigedemokraterna gavs en privilegierad ställning som det enda oppositionspartiet i pensionsfrågan.

Ett samarbete med andra partier tvingar Sverigedemokraterna att acceptera tidigare ekonomiska överenskommelser, antingen det är i Pensionsgruppen eller i ett regeringssamarbete. Det är mycket värt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Risk för ny cementkris

För drygt ett år sedan kastades Sverige in i en cementkris när Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan. Lösningen blev ett tillfälligt tillstånd som löper till sista december i år. Cementa har nu ansökt om tillstånd för fortsatt kalkbrytning i fyra år. De hoppas att tillståndet kan bli en brygglösning, till en kommande längre ansökan som ska gälla i över 20 år. Går inte den fyraåriga ansökan igenom, kan vi i höst återigen hamna i en cementkris.

CEMENTKRIS. Utan en ordentlig reformering av Miljöbalken kommer nya cementkriser uppstå i framtiden.
CEMENTKRIS. Utan en ordentlig reformering av Miljöbalken kommer nya cementkriser uppstå i framtiden.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Tillverkningen i Slite står i dag för 75 procent av den cement som används i Sverige. Cement som behövs för bostadsbyggande, infrastrukturprojekt, vindkraftsutbyggnad och drift av gruvor. Enligt en konsekvensbedömning från branschen skulle en nedstängning av kalkbrottet vara förödande. Bara de direkta följderna skulle innebära runt 175 000 varsel, försenade byggprojekt och runt 20 miljarder i investeringsbortfall.

Det här skulle ske samtidigt som byggsektorn i stort har det allt tuffare. Boverket räknar med att bostadsbyggandet faller med mellan 30 och 40 procent nästa år, i jämförelse med 2021. 

Miljöbalken är kärnan i problemet. Processen för att få miljötillstånd är lång och osäker. Miljöbalken försvårar inte bara för cementproduktion, utan lägger även krokben för nya industrietableringar, gruvor och befintliga vattenkraftverk. Exempelvis har det inte öppnats en enda ny gruva, utanför befintligt tillstånd, sedan lagstiftningen kom på plats år 1999.

Mark- och miljödomstolen kommer i höst att pröva Cementas fyraåriga tillstånd. Tidigare i sommar lämnade Länsstyrelsen sitt yttrande till domstolen, där de är kritiska till förlängt tillstånd. Som argument används bland annat oro för beståndet av tre fjärilar: väddnätsfjärilen, svartfläckiga blåvingar och apollofjärilen. Utökad brytning väntas leda till ett bortfall om runt 50 individer – samtidigt som Gotland har runt en halv miljon. Det visar hur obalanserad lagstiftningen är.

Går Mark- och miljödomstolen på Länsstyrelsens linje väntar en ny cementkris. För att undvika att hamna i samma läge år efter år, behöver hela Miljöbalken reformeras. Göras mindre fundamentalistisk. Cementa i Slite, Preemraff i Lysekil och Bolidens projekt i Laver är bara några exempel på företag som hamnat i kläm.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera