1515

Släpp in hökarna

LEDARE. 1974 deklarerade Gerald Ford, dåvarande presidenten i USA, att inflationen var nationens fiende nummer ett. Det var de penningpolitiska hökarnas tid. 

Foto:Matt Rourke

Drygt 30 år efter Fords krigsdeklaration mot inflationen inleddes en av de längsta perioderna med låg inflation i modern tid. Men de senaste månaderna har statistiken indikerat att inflationen är på väg tillbaka. Det kan bli en chock för både företag, placerare och länder med växande statsskuld. 

Riksbankens mått, KPIF, steg med 2,8 procent i september jämfört med samma månad förra året. Det är den högsta nivån på 13 år, och samma mönster ser man i andra länder. USA:s inflation var under samma period 5,4 procent, vilket är den högsta nivån på 30 år. Tyskland noterade 4,1 procent, och euroområdet 3,4.

IMF slår i en rapport som släpptes i tisdags fast att den globala ekonomin nu befinner sig i en fas av risk för högre inflation. De uppmanar sina medlemmar att vara vaksamma och beredda att höja räntan. Men centralbankerna är fortfarande mer rädda för att höja räntan för tidigt än att göra det för sent.

Riksbankens ledamöter noterade vid sitt möte i september att inflationen de senaste månaderna varit oväntat hög. Men synen är fortfarande att orsaken är tillfälliga effekter som stigande energipriser. 

En prisuppgång är ju aldrig evig. Den centrala frågan är hur varaktiga dagens stigande el- och energipriser är, samt om och i så fall i vilken omfattning som de kommer slå igenom i nästa led. Energibristen beror dels på pandemieffekten, som gjort att efterfrågan i år stigit oväntat kraftigt jämfört med förra året, dels på att omställningen till grön el kräver mycket energi. Denna bristsituation kan mycket väl pågå under flera år.

Det råder också brist på vissa komponenter, som halvledare, där efterfrågan ökar dramatiskt i och med att en allt större andel vardagsprodukter blir uppkopplade. Det kommer att dröja innan tillgången på dem kan matcha efterfrågan. Råvaror som metaller stiger och kopplingen till elektrifieringen gör att den utvecklingen kan hålla i sig. Den starka tillväxten innebär också att det är brist på personal, vilket riskerar stigande lönekostnader. Detta påpekar bland annat Industriarbetsgivarna i sin senaste prognos.

För de flesta centralbanker gäller det i första hand att dra tillbaka den extrema stimulanspolitiken i form av stora köp av obligationer. Riksbanken trappar ned köpen något under 2021 och Fed-chefen Jerome Powell har kommunicerat att deras tillgångsköp också ska minska. 

Nästa steg är svårare. Både hushåll, placerare, företag och politiker har vant sig vid låga räntor. Efter 13 års rörande samsyn mellan centralbanker och politiker kommer klyftan mellan parterna nu åter att vidgas. För regeringar vill ha evigt låga räntor så att ekonomin växer och företag anställer. Centralbankernas jobb är att se till att inflationen inte drar i väg. 

Fed:s mål är samtidigt ”full sysselsättning”, vilket kan skapa en målkonflikt, även om de snarare menar ”högsta möjliga”. Men det är inte heller givet att koppla räntan till sysselsättningen eftersom den senare även styrs av andra faktorer som centralbanken inte rår över.

Det är tydligt när man jämför amerikansk och europeisk arbetslöshet. USA ligger nästan alltid väsentligt lägre. I september var den 4,8 procent medan motsvarande tal i euroområdet var (för augusti) 7,5 procent och 7,7 procent i Sverige. Men det beror mindre på den amerikanska räntepolitiken och mer på deras mer dynamiska arbetsmarknad, som är politiskt betingad. 

Centralbanker har under den senaste finanskrisen och pandemin fått en allt mer politisk roll. Men ju mer inbäddade de blir i den partipolitiska sfären, desto svårare blir det för dem att vara obekväma. Centralbankschefer gör bäst nytta när de håller blicken på bollen, inflationen och finansiell stabilitet. Annars blir de en förlängning av den politiska sfären.

Under lång tid nu har duvorna haft makten i centralbankerna. Framöver behöver vi fler hökar som kan stå emot politikerna och höja räntan när det behövs. Som Paul Volcker, Fed-chef 1979-1987.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?