1515
Annons

Skyll inte mordvågen på skattesänkningar

Fyra skottlossningar på en natt. På fyra olika ställen i Stockholm. En död, två kritiskt skadade, tio gripna. Händelserna natten till måndagen är bara de senaste i en rad skjutningar den här sommaren. En sommar då en polis sköts till döds i Biskopsgården i Göteborg, enligt misstankarna av en minderårig gärningsman.

INGEN LEK. Här i Hjulsta i nordvästra Stockholm blev två personer beskjutna natten till i går. Statsministern bör hålla sig för god för att börja prat om skattepolitik när han får frågor om kriminaliteten.
INGEN LEK. Här i Hjulsta i nordvästra Stockholm blev två personer beskjutna natten till i går. Statsministern bör hålla sig för god för att börja prat om skattepolitik när han får frågor om kriminaliteten.Foto:Jonas Ekströmer

Sverige ligger högt i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen och ingenstans finns en så tydlig ökning som i Sverige, över flera år, enligt Brå.

Det går inte längre att hålla reda på vilken av vågorna vi är inne i när det gäller dödandet. Det är en högintensiv våldsepidemi.

Regeringens sätt att möta oron för våldet följer tre argumentationslinjer: Bristerna grundlades långt tillbaka i tiden, när alliansregeringen styrde. Revor i välfärden och klassklyftor är viktiga förklaringar. Denna regering vidtar de mest kraftfulla åtgärderna mot gängbrottsligheten.

I söndagens SvD intervjuades statsminister Stefan Löfven, och en del av frågorna handlade om våldsvågen. Enligt intervjun kan problemen främst förklaras med alliansens politik: ”Man sänkte skatten och så drog man ned på socialtjänsten. Då hände något.”

Statsministern syftade på tiden för tio år sedan då alliansen styrde både i Stockholm och på riksnivå. Kommunalskattesatsen sänktes under den tiden. På riksnivå infördes nya steg i jobbskatteavdraget.

Procentsatser sänktes men skatteintäkterna minskade inte eftersom det gick bra för Sveriges ekonomi och det lönade sig bättre att arbeta.

På vilket sätt menar statsministern att skattesänkningar (som inte ens leder till minskade skatteintäkter) leder till ökad gängkriminalitet? Varför skulle grogrunden för brottslighet öka av att incitamenten till arbete stärks? 

Den troliga förklaringen är tyvärr att det är detta som Socialdemokraterna behärskar. Deras bästa gren är den känslomässiga skattepolitiken. De vet vilka knappar de ska trycka på för att sätta samhällsfenomen i relation till skatter. Och detta sätt att resonera handlar aldrig om verkliga pengar.

Alltså: Tala aldrig om hur många miljarder olika skatter drar in - risken är då att väljarna upptäcker att vissa omdebatterade skatter inte drar in så mycket pengar. Och att andra skatter faktiskt drar in mer pengar även om man sänker själva skatteprocenten. Tala heller aldrig om att den viktigaste faktorn för om skatteinkomsterna ska stiga är hur det går för ekonomin. Avslöja aldrig för väljarna att konjunkturen kan vara viktigare än politiken. Och om en S-regering ändå sänker skatterna på arbete, som under Göran Persson, berätta det inte rakt ut, utan låt skattesänkningen få sin dynamiska effekt och vårda vanföreställningen att alla skattesänkningar drabbar välfärden.

Traditionellt har skattedebatten varit Socialdemokraternas bästa gren, särskilt som högersidan ofta varit sårbar på det området. Det är begripligt att S-debattörer tar till enkla debattknep om skatter. Men när det gäller kriminaliteten är det faktiskt stötande.

Till att börja med måste man se att Sverige har en i europeisk jämförelse allvarlig och dödlig våldsbrottslighet. Samtidigt befinner sig Sverige i den grupp europeiska länder som har minst inkomstskillnader. Det är dessutom ett av de länder som har högst skattetryck i Europa (fyra från toppen i OECD). Både beträffande jämlikhetsaspekten och välfärdsfinansieringen är skatteargumentet alltså irrelevant när det gäller kriminaliteten.

Att skylla, ens delvis, brottsligheten på skattepolitiken är anmärkningsvärt. Det är vårt allvarligaste samhällsproblem just nu. En trygghetsfråga som medborgarna prioriterar. Kriminaliteten utmanar rättssamhället, hotar liv och egendom. Det handlar om människor som tvingas leva i livslång rädsla för hämnd. Om familjer som inte kan bo kvar i sina kvarter. Om hela stadsdelar som tas över av parallella rättssystem.

En regering som tror att argument om skattesatser över huvud taget har med våldsbrottslighet att göra avslöjar att man inte har tagit frågan om lag och ordning på allvar. I varje fall inte på lika stort allvar som väljarna gör.


Innehåll från MetaAnnons

Experterna: ”Annonsering måste utvärderas och utvecklas”

Fler och fler annonsörer tittar nu på hur man kan fasa ut eller förändra traditionella metoder som reklamblad i brevlådan, TV-reklam och printannonser. De kan fortfarande ge effekt, men nu finns mer prisvärda, mätbara och inte minst framtidssäkra alternativ. Meta, före detta Facebook, berättar här om de digitala lösningarna som ger resultat idag.

”Ingen reklam tack” är sannolikt ett vanligare begrepp på svenska brevlådor än både Svensson och Johansson. Och till de som inte fått upp någon skylt, men ändå inte vill ha reklam, skickas varje år tusentals ton reklamblad som åker direkt i pappersinsamlingen. Till samma plats förpassas ofta oöppnade gratistidningar fulla med annonser som förblir okonsumerade. Lägg därtill ett skenande pris på papper där Tidningsutgivarna väntar sig en 50-procentig ökning inom kort, vilket redan lett till nedläggning av flera tidningar och tryckerier. Så nog hopar sig argumenten mot printlösningarna.

Johnas Liljegren är ansvarig för retail i Sverige för Meta, före detta Facebook. Han ser ofta exempel på företag som gör sina val av marknadsföring av gammal vana.

– All annonsering och kommunikation bör utvärderas och utvecklas med tiden, så även dessa printkanaler. Men det räcker inte med att bli digital och ”posta” ett reklamblad på Facebook. Man bör bygga automation och ny typ av reklamproduktion som effektivt kan skala över många butiker, säger han.

Framtiden finns online – och i butiker

Det nya digitala ekosystemet är mer komplext för annonsörer – på gott och ont. Den digitala kunden är ofta mer flyktig, oförutsägbar och lättdistraherad. Samtidigt finns fler möjligheter än någonsin att kommunicera direkt med kunden och att bygga lojalitet över tid. Men varför välja mellan online och offline när båda har sina uppenbara fördelar? De flesta kundresor har både analoga och digitala inslag, det är därför viktigt att hitta sätt att leda kunden till beslut eller köp på flera sätt.

– Jag har förståelse för att enskilda marknadsföringsaktiviteter är en del av ett större sammanhang där till exempel reklamblad är en del i ett maskineri där man också jobbar med POS (försäljning i butiken), leverantörsavtal och så vidare, säger han och fortsätter:

– Tyvärr har vi en tendens att sätta kanaler i fack där de spelar olika roller för att vi intuitivt tror att det är rätt. När vi utmanar oss och förändrar kanalmixen får vi ofta en förbättrad effekt. 

Eftersom Meta har appar som fyller olika syften för konsumenter så finns stora möjligheter att som varumärke möta kunderna där de befinner sig. Kunden kan till exempel inspireras och upplysas på Instagram och sedan bearbetas på Messenger eller Whatsapp för lojalitet, merförsäljning och kundnöjdhet. 

Hur kan det se ut i praktiken?

– Jag kan till exempel mötas av ett samarbete mellan COOP och mästerkocken ”matfashionistan” på Instagram stories, skicka det som ett direktmeddelande till min fru som skickar det till COOPs bot i Messenger där varorna läggs till i vår gemensamma inköpslista. Jag checkar ut på COOP.se och plockar upp varorna i ”click and collect” på väg hem från jobbet. På vägen dit får jag ett erbjudande från en leverantör i samarbete med COOP på Facebook. Väl på plats går jag in i butiken och kompletterar mitt köp med självscanning via mobilapp. I framtiden kanske jag med hjälp av AR lagar maten tillsammans med matfashionistan i mitt kök tillsammans med min bror i en annan del av landet, säger Johnas Liljegren.

City Gross växer med digitala kuponger

Bekvämlighet, närhet till hemmet och pris är parametrar som påverkar konsumenters val av fysisk butik. I takt med ett accelererat digitalt beteende utmanas dessa parametrar genom teknikutveckling och leveransformat där aktörer inom dagligvaruhandeln behöver ta hänsyn till ytterligare en konkurrensdimension. För kunder som redan befinner sig i butik är rabattkupongen ett vanligt inslag på hyllkanten för att driva försäljning. Genom att också erbjuda kuponger digitalt öppnar de en värld av möjligheter för riktad annonsering (i Metas kanaler) utanför den fysiska butiken, individanpassade erbjudanden och framför allt betydligt mer mätbara resultat.

– Vi har lärt oss att vi kan driva försäljning i butik genom digitala annonser och att de flesta är positiva till att få digitala kuponger via sociala medieplattformar, berättar Jonas Gunnarsson, mediestrateg på City Gross.

Insikterna som Jonas Gunnarsson hänvisar till kommer från ett omfattande test som de gjorde 2020 och 2021 för att få mer kunskap om hur annonser med digitala kuponger påverkar målgruppens shoppingbeteende. Testet utfördes tillsammans med ansedda Retail Academics som med rötter i världsledande forskning inom detaljhandeln och shoppingbeteende är specialiserade på att koda av köpbeteenden för att utveckla försäljning och kundupplevelse. Resultaten från kampanjer med digitala kuponger i utvalda butiker analyserades noggrant. De digitala annonserna ledde till en säljökning på 12 procent och hela 87 procent av den potentiella målgruppen nåddes konsekvent under kampanjperioden.

– Utbudsannonseringen behöver utmanas datamässigt då mycket sker av gammal vana. Med Metas möjlighet att geostyra sin kommunikation skapas unika möjligheter att följa upp kampanjen från traditionella räckviddsmått hela vägen till vad som faktiskt säljs ur hyllan. säger Patrik Thulin, vd på Retail Academics.

Samtidigt fick målgruppen i en enkät svara på hur de ville få sin information från City Gross. Svaren visade att 70 procent tyckte att annonsering via sociala medier var ett bra sätt att få erbjudanden och kuponger.

– Samarbetet gav en bred inblick i försäljningseffekten och kundernas åsikter baserat på de val av produkter och erbjudanden vi gör, berättar Jonas Gunnarsson.

Johnas Liljegren fyller i:

– Meta har lösningar för att visa hur kundresan ser ut oavsett om försäljning sker i butik, app eller på webb och sociala medier. För att få tillgång till verktygslådan och för att tillfredsställa konsumenternas krav på både personalisering och integritet så behöver annonsörer göra en del tekniska implementationer. Det kan krävas en liten investering men med det på plats kan man följa kunderna i den beteendeförändring de går igenom, avslutar han.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?