1515
Annons

Skyll inte mordvågen på skattesänkningar

Fyra skottlossningar på en natt. På fyra olika ställen i Stockholm. En död, två kritiskt skadade, tio gripna. Händelserna natten till måndagen är bara de senaste i en rad skjutningar den här sommaren. En sommar då en polis sköts till döds i Biskopsgården i Göteborg, enligt misstankarna av en minderårig gärningsman.

INGEN LEK. Här i Hjulsta i nordvästra Stockholm blev två personer beskjutna natten till i går. Statsministern bör hålla sig för god för att börja prat om skattepolitik när han får frågor om kriminaliteten.
INGEN LEK. Här i Hjulsta i nordvästra Stockholm blev två personer beskjutna natten till i går. Statsministern bör hålla sig för god för att börja prat om skattepolitik när han får frågor om kriminaliteten.Foto:Jonas Ekströmer

Sverige ligger högt i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen och ingenstans finns en så tydlig ökning som i Sverige, över flera år, enligt Brå.

Det går inte längre att hålla reda på vilken av vågorna vi är inne i när det gäller dödandet. Det är en högintensiv våldsepidemi.

Regeringens sätt att möta oron för våldet följer tre argumentationslinjer: Bristerna grundlades långt tillbaka i tiden, när alliansregeringen styrde. Revor i välfärden och klassklyftor är viktiga förklaringar. Denna regering vidtar de mest kraftfulla åtgärderna mot gängbrottsligheten.

I söndagens SvD intervjuades statsminister Stefan Löfven, och en del av frågorna handlade om våldsvågen. Enligt intervjun kan problemen främst förklaras med alliansens politik: ”Man sänkte skatten och så drog man ned på socialtjänsten. Då hände något.”

Statsministern syftade på tiden för tio år sedan då alliansen styrde både i Stockholm och på riksnivå. Kommunalskattesatsen sänktes under den tiden. På riksnivå infördes nya steg i jobbskatteavdraget.

Procentsatser sänktes men skatteintäkterna minskade inte eftersom det gick bra för Sveriges ekonomi och det lönade sig bättre att arbeta.

På vilket sätt menar statsministern att skattesänkningar (som inte ens leder till minskade skatteintäkter) leder till ökad gängkriminalitet? Varför skulle grogrunden för brottslighet öka av att incitamenten till arbete stärks? 

Den troliga förklaringen är tyvärr att det är detta som Socialdemokraterna behärskar. Deras bästa gren är den känslomässiga skattepolitiken. De vet vilka knappar de ska trycka på för att sätta samhällsfenomen i relation till skatter. Och detta sätt att resonera handlar aldrig om verkliga pengar.

Alltså: Tala aldrig om hur många miljarder olika skatter drar in - risken är då att väljarna upptäcker att vissa omdebatterade skatter inte drar in så mycket pengar. Och att andra skatter faktiskt drar in mer pengar även om man sänker själva skatteprocenten. Tala heller aldrig om att den viktigaste faktorn för om skatteinkomsterna ska stiga är hur det går för ekonomin. Avslöja aldrig för väljarna att konjunkturen kan vara viktigare än politiken. Och om en S-regering ändå sänker skatterna på arbete, som under Göran Persson, berätta det inte rakt ut, utan låt skattesänkningen få sin dynamiska effekt och vårda vanföreställningen att alla skattesänkningar drabbar välfärden.

Traditionellt har skattedebatten varit Socialdemokraternas bästa gren, särskilt som högersidan ofta varit sårbar på det området. Det är begripligt att S-debattörer tar till enkla debattknep om skatter. Men när det gäller kriminaliteten är det faktiskt stötande.

Till att börja med måste man se att Sverige har en i europeisk jämförelse allvarlig och dödlig våldsbrottslighet. Samtidigt befinner sig Sverige i den grupp europeiska länder som har minst inkomstskillnader. Det är dessutom ett av de länder som har högst skattetryck i Europa (fyra från toppen i OECD). Både beträffande jämlikhetsaspekten och välfärdsfinansieringen är skatteargumentet alltså irrelevant när det gäller kriminaliteten.

Att skylla, ens delvis, brottsligheten på skattepolitiken är anmärkningsvärt. Det är vårt allvarligaste samhällsproblem just nu. En trygghetsfråga som medborgarna prioriterar. Kriminaliteten utmanar rättssamhället, hotar liv och egendom. Det handlar om människor som tvingas leva i livslång rädsla för hämnd. Om familjer som inte kan bo kvar i sina kvarter. Om hela stadsdelar som tas över av parallella rättssystem.

En regering som tror att argument om skattesatser över huvud taget har med våldsbrottslighet att göra avslöjar att man inte har tagit frågan om lag och ordning på allvar. I varje fall inte på lika stort allvar som väljarna gör.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Fresenius KabiAnnons

Fresenius Kabi – mer än vad många känner till

För några är Fresenius Kabi allt inom hälsa och välmående. För andra ett världsledande företag inom klinisk nutrition, infusionsterapi, biologiska läkemedel och medicinsk teknik. För anställda en utvecklande plats.  

Många års forskning räddar liv.

Fresenius Kabi står för forskning och kvalitet i utvecklingen av innovativa produkter och tjänster. Syftet är att tillhandahålla produkter för terapi och vård av kroniskt och svårt sjuka människor och att möta patienters olika behov både på sjukhus och i hemmet. Produkterna vi tillverkar säljs över hela världen och räddar liv varje dag.

Medarbetarnas energi – ger näring.

På Fresenius Kabi lägger vi ner ett stort engagemang för att skapa en utvecklande arbetsmiljö för våra medarbetare, så att de kan bidra till företagets framtid. Deras erfarenhet, kompetens och entusiasm utgör en mycket viktig del av vår framgång.

Besök Fresenius Kabis hemsida här 

Att göra nytta för patienten och gott för miljön.

Med 1100 anställda i Sverige arbetar vi för att skapa en miljö som ger alla medarbetare möjlighet att utvecklas. I Sverige hittar du oss i Uppsala och i Brunna utanför Stockholm. Vi arbetar aktivt för att vår produktion och våra produkter ska göra så litet avtryck på miljön som möjligt. Att delar av forskning och tillverkning sker lokalt i Sverige är en trygghet för många, och gynnar miljön vi alla lever i.

Caring for life.

Mottot Caring for life står för framsteg och kvalitet i utvecklingen av produkter som räddar och skyddar liv – och därigenom bidrar till att förbättra människors livskvalitet. 

Fresenius Kabi sätter alltid människan i centrum: som patient, kund och medarbetare. 

Vår vision
Vårt mål är att bli den ledande tillverkaren och leverantören av intravenösa näringslösningar, och den självklara samarbetspartnern. Patienternas bästa är utgångspunkten för allt vi gör. Vi vill att de ska ha tillgång till produkter som ökar förutsättningarna för goda behandlingsresultat oavsett var i vårdkedjan de befinner sig. Vi är stolta över våra produkter och det genomsyrar hela företaget. 

Lyssna gärna på vår podcast för en djupare förståelse för vår verksamhet

Om Fresenius Kabi 

Fresenius Kabi är ett växande hälso- och sjukvårdsföretag med cirka 1100 anställda i Sverige, och över 40 000 anställda världen över. Vi utgör ett betydande globalt nätverk inom produktion, försäljning och marknadsföring. 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fresenius Kabi och ej en artikel av Dagens industri

Bankekonomerna har fel – värna skuldankaret

De senaste åren har flertalet bankekonomer ansett att staten borde låna mer. Logiken har varit enkel: med negativ ränta borde storskaliga investeringar genomföras. I teorin låter det bra, men i praktiken tjänar skuldankaret vårt land väl.

INTERNATIONELLA KRISER. En låg statsskuld är en viktig stötdämpare när ekonomin vänder nedåt.
INTERNATIONELLA KRISER. En låg statsskuld är en viktig stötdämpare när ekonomin vänder nedåt.Foto:Richard Drew

Sveriges samlande statsskuld, om man även inkluderar kommunernas och regionernas skulder, uppgår till drygt 30 procent av BNP. Det är en lägre skuld än många andra industrialiserade länder har. Den låga statsskulden ska ses i ljuset av skuldankaret, en del av vårt finanspolitiska ramverk. Skuldankaret innebär att den offentliga sektorns skuld (staten, regioner, och kommuner) över tid ska ligga på 35 procent av BNP. Är avvikelsen mer än fem procent åt något av hållen, behöver regeringen svara inför riksdagen vad avvikelsen beror på och hur den ska hanteras.

En låg statsskuld är en viktig stötdämpare vid ekonomiska kriser, där statens utgifter kan finansieras utan att behöva chockhöja skatterna. Historiska genomgångar visar att större finanskriser ökar de offentliga skulderna med 86 procent, alltså nästan en dubblering av statsskulden. Anledningen till att skulderna växer så kraftigt är flera: utgifterna ökar (t.ex. arbetslöshetsersättning), skatteintäkterna minskar (eftersom färre jobbar och företagen har mindre vinster), räntorna stiger, BNP faller och bankerna kan behöva räddningspaket.

Sveriges bankkris på 1990-talet innebar stora budgetunderskott, och statsskulden steg på några år från 40 procent av BNP till runt 75 procent. Flera forskningsstudier visar även på en tröskeleffekt vid en skuldkvot på runt 90 procent av BNP, där länders tillväxt efter denna nivå påverkas negativt. När skulden väl blivit ordentligt hög, tar det dessutom ofta lång tid, inte sällan över ett decennium, att få ned den igen. För att behålla krockkudden i kris, bör därför inte statsskulden vara högre än att den klarar av att dubbleras utan att påverka den långsiktiga tillväxten.

Det motsatta förhållandet, en för låg skuld, är heller inte optimalt för ett litet land. 2014 beskrev tidigare vice riksbankschef Kerstin Hessius i en utredning risken, nämligen att den etablerade marknaden kan försvinna. När Sverige väl behöver pengar, kan den finansiella infrastrukturen saknas.

Att med negativa räntor finansiera investeringar med positiv samhällsnytta inom exempelvis infrastruktur och klimat är lättare sagt än gjort. Bankekonomerna tycks nämligen inte förstå den politiska dynamiken i beslutsfattandet. Ministrar föredrar stora prestigeprojekt där de kan klippa band och få mediegenomslag, framför mer vardagliga upprustningar till störst samhällsekonomisk vinning. 

Regeringens omfattande infrastrukturplan för de kommande tolv åren är ett sådant exempel. Planen omfattar investeringar på 800 miljarder, men innebär en sammantagen samhällsekonomisk förlust enligt Trafikverket. Politikerna har bortsett från den prioriteringslista expertmyndigheten föreslagit, och i stället gjort egna bedömningar om geografi och transportslag.

Större, offentliga, klimatinvesteringar nämns även de ofta i debatten. Problemet är att de i huvudsak är ineffektiva. Regeringens satsning Klimatklivet har hittills fördelat 9 miljarder av skattebetalarnas pengar till en marginalkostnad på uppemot 4 200 kronor per ton koldioxid. I vissa fall mer än så – enligt Riksrevisionen har stödet till biogas skett till en kostnad om 6 600 kronor per ton. Dessa siffror går att jämföra med EU:s utsläppshandel där ett ton koldioxid kostar runt 800 kronor, eller internationella klimatinvesteringar på 67 kronor. Koldioxidutsläpp bekämpas bäst internationellt, och med effektiv politik på hemmaplan, men även här bortser politikerna från grundläggande fakta.

En kraftig ökning av statliga lånefinansierade investeringar skulle därför inte bara försämra Sveriges förmåga att möta en kris, utan sannolikt också utföras på ett ineffektivt sätt. Därtill ökar statens räntekostnader som det är nu. Förra året fick vi drygt en miljard betalt för våra lån, men i år är prognosen att räntekostnaderna ökar till 16 miljarder.

Det finanspolitiska ramverket kommer under nästa mandatperiod att ses över. Då behöver skuldankaret fortsatt värnas.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera