ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Skyll inte allt elände på arbetsförmedlingen

  • NYA TAG. Utbildningsminister Ylva Johansson verkar nöjd med Centerns och Liberalernas krav på att bygga om Arbetsförmedlingen. Men det viktigaste är inte hur myndigheten organiseras, utan att man satsar på att utbilda yngre arbetslösa. Foto: Marko Säävälä/TT
  • Foto: MARKO SÄÄVÄLÄ/TT

LEDARE. Arbetsförmedlingen (AF) varslar en tredjedel av sin arbetsstyrka om uppsägning på grund av besparingskrav i den borgerliga budget som just nu styr Sverige. 

Det är rätt av M/KD att försöka bromsa de stigande kostnaderna. Möjligen sker händelserna i fel ordning. En ny strategi, grundad på Januariöverenskommelsen, kommer ju att visa hur verksamheten ska organiseras framöver och vilka behoven är. 

Stora förändringar ligger i korten. Samtidigt som varslet, som avslöjades av Di redan på tisdagskvällen, blev offentligt kom Cecilia Fahlbergs Arbetsmarknadsutredning, som tillsattes 2016. Hon konstaterar att AF har ett otydligt ansvar och begränsat manöverutrymme. Men myndigheten kritiseras ändå för en svag uppföljning av verksamheten och kostnaderna.

Man kan notera att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har varit kritisk mot myndigheten under hela förra mandatperioden. Exempelvis har hon sagt att AF:s "resultat när det gäller långtidsarbetslösa är helt oacceptabelt". Hon har också varit överraskande öppen för Centerns och Liberalernas krav i Januariöverenskommelsen, som stipulerar att AF reformeras dramatiskt och har gjort LO rasande. Det var nog skönt att slippa hålla i yxan själv.

AF har alltid tillhört sorgebarnen bland myndigheterna. Men läget har förvärrats de senaste åren. Kostnaderna har ökat men effekterna har uteblivit. Almega konstaterar i en debattartikel i onsdagens Di (30/1) att andelen av alla inskrivna arbetslösa som får ett icke subventionerat arbete fallit från 12 procent 2007 till 5 procent 2017. 

Det är katastrofsiffror men behöver inte bero på att AF är inkompetent. De senaste årens stora migration har gjort uppgiften svårare. Svensk arbetsmarknad skriker efter högutbildad arbetskraft; dataingenjörer, matematiker, fysiker och lärare. Men in i landet strömmar stora grupper utan gymnasieutbildning som varken kan svenska eller engelska. 

Många talar om "matchningsproblemet" som om det var en organisationsfråga som lätt kan fixas. Men det är svårt att se att privata aktörer hade klarat matchningen så mycket bättre än AF. Det krävs mer än en privatisering för att öka anställningsbarheten hos dem som har svårast att få jobb. 

Centerpartiet har sedan 2012 krävt att AF ska göras om i grunden, med målet att myndigheten bantas till en effektiv administrativ enhet och att förmedlingsuppgiften läggs ut på entreprenad. Redan i dag utförs 60 procent av utbildningarna i privat regi. Januariöverenskommelsen stipulerar också att Lagen om valfrihet (LOV) som finns i vården och skolan, införs även inom arbetsförmedling.

Det finns företag som skulle kunna spela en viktig roll här, framför allt bemanningsbolagen. Men LOV är inte ensamt lösningen. Den stora utmaningen, och det område där pengar och fokus bör läggas, är att bygga ut utbildningssystemet. Det gäller förstås reguljära högskoleutbildningar. Men de bredare grupperna behöver framför allt slussas till väl fungerande, krävande, vuxenutbildningar och yrkesutbildningar. 

För utöver högutbildade har Sverige stora behov av olika typer av yrkesutbildad personal, som anläggningsarbetare, maskinförare och kockar, vilket öppnar möjligheter för arbetslösa invandrare när de lärt sig grunderna i svenska.

För dem som är för gamla eller har svårt att tillgodogöra sig dessa utbildningar är det fortfarande lågkvalificerade och "enkla" jobb som är svaret. Men de yngre måste få incitament att utbilda sig. Det är lika viktigt för dem som individer som för samhället. Sverige behöver växla budgetmedel från bidrag till utbildning och studiestöd.

Fahlbergs utredning förespråkar också att reguljära utbildningsvägar används i större utsträckning än arbetsmarknadsutbildningar. Det är en bra utgångspunkt för att upprätthålla den akademiska kvaliteten. 

Utredaren är tydligt skeptisk till privata utförare, men vill ge AF i uppdrag att erbjuda ett utförarneutralt utbud av arbetsmarknadstjänster. Interna och externa utförare ska behandlas likvärdigt. 

Viktigast av allt är dock att AF och deras partners slussar fler arbetslösa till relevanta utbildningar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies