1515

Skyddade regeringen försäkringsbolagen?

Effekterna av pandemin har varit förödande för många svenska företagare, inte minst krögare och aktörer inom besöksnäringen. 

Intresseorganisationen Visita uppskattar att mer än 50.000 jobb har gått förlorade inom sektorn under 2020 som en följd av minskad turism och restriktionerna mot bland annat restauranger och nöjesinrättningar.

MITTEMELLAN-LINJE. Regeringens juridiskt luddiga pandemihantering har försatt bolag i en typ av limbo med ständig osäkerhet om vilka förutsättningar som gäller. De har inte fått ersättning från sina försäkringsbolag, trots att försäkringarna innehållit en epidemiklausul.
MITTEMELLAN-LINJE. Regeringens juridiskt luddiga pandemihantering har försatt bolag i en typ av limbo med ständig osäkerhet om vilka förutsättningar som gäller. De har inte fått ersättning från sina försäkringsbolag, trots att försäkringarna innehållit en epidemiklausul.Foto:Christine Olsson

Frågan är hur många av dessa jobb som gått förlorade i onödan. Hur många jobb hade kunnat räddas om bolagen haft användning för de dyra försäkringar som de tecknat som skydd mot den här typen av oförutsedda händelser?

Flera bolag vittnar nämligen om att deras försäkringar inte har fallit ut – trots att de innehållit just en klausul om ”epidemiavbrott”. 

Så här lyder exempelvis försäkringsbolaget If:s klausul: 

”Försäkringen gäller för avbrott föranledd av konstaterad smittsam sjukdom till följd av myndighets ingripande med stöd av Smittskyddslagen eller Livsmedelslagen för att förhindra spridning av smittsam sjukdom bland människor.”

Som lekman skulle man kunna tro att klausulen beskriver precis ett sådant scenario som vi genomlevt sedan i mars 2020. 

Men icke. 

Försäkringsbolagen har kunnat neka ersättningskrav eftersom regeringen och Folkhälsomyndigheten i sina direktiv och restriktioner hänvisat till andra lagrum än dem som nämns i epidemiklausulen. 

Begränsningen av antalet deltagare vid allmänna sammankomster har exempelvis sin grund i ordningslagen. Restaurangers begränsade öppettider och möjligheter att servera alkohol antogs med hänvisning till pandemilagen respektive alkohollagen.

Behändigt för försäkringsbolagen, kan tyckas.

En annan tolkning är att regeringen tidigt insåg riskerna för försäkringsbolagen om alla bolag med den här typen av försäkring skulle kräva ersättning. Att regeringen därför valde att försäkra sig om försäkringsbolagens överlevnad genom att undvika de lagrum som nämns i epidemiklausulerna. 

Man bedömde att försäkringsbolagen är ”too big to fail”, samhällskritiska.

Från ett samhällsekonomiskt perspektiv vore det en rationell prioritering. Under den historiskt djupa kris vi gått igenom hade det varit minst sagt besvärligt om ett antal försäkringsjättar dessutom gått under. 

Att offra jobb inom exempelvis besöksnäringen för att förhindra en sådan kollaps framstår på papperet som ett mindre dåligt alternativ. 

Regeringen har som bekant också försökt att hålla näringslivet under armarna med hjälp av bland annat permitterings- och omsättningsstöd.

Men när det gäller besöksnäringen är det uppenbart att stödet inte har räckt och dessutom betalats ut för sent. För den enskilde näringsidkaren har försäkringsbolagens avslag därför inneburit ett stort bakslag.

Ett antal större aktörer, som Petter Stordalens Nordic Choice Hotels och Stockholmskrogen Sturecompagniet, där norrmannen också är delägare, har stämt sina försäkringsbolag för att få ut den ersättning som man anser sig ha rätt till. 

Men i båda dessa fall har domstolarna dömt till fördel för försäkringsbolaget med hänvisning till det finstilta.

I Storbritannien dömde däremot landets Högsta domstol till fördel för försäkringstagarna i ett liknande fall i mitten av januari.

Vad är skillnaden, kan man undra?

Det är svårt att jämföra domar i olika rättssystem, men den svenska och brittiska pandemihanteringen skiljer sig däremot tveklöst åt på en viktig punkt: förekomsten av lockdown.

Att Sverige, till skillnad från Storbritannien, varit relativt öppet under pandemin har haft sina fördelar ur ett frihetligt perspektiv. Men det har samtidigt försatt våra bolag i en typ av limbo med ständig osäkerhet om vilka förutsättningar som gäller härnäst och vilka ersättningar man kan vänta. 

Försäkringsaspekten är bara den senaste i raden av konsekvenser av vår juridiskt luddiga mittemellan-linje.

Det finns också en risk för att hanteringen av epidemiklausulen urholkar förtroendet för det svenska försäkringssystemet. För varför ska företagare hädanefter teckna dyra epidemiförsäkringar eller liknande när man inte kan lita på att de fungerar om det osannolika inträffar? 

Det vore extremt allvarligt. 

Ett trovärdigt försäkringssystem är en grundbult i ett konkurrenskraftigt näringsliv.


Innehåll från Nimway från SonyAnnons

Intuitiv FM-lösning från Sony effektiviserar arbetsplatsen

I takt med att fler och fler återvänder till kontorsarbete i olika former blir det allt viktigare att ha flexibla och tillgängliga FM-assistentverktyg på plats. Sonys FM-lösning Nimway erbjuder information, bokning och översikt av mötes- och arbetsytor, vilket också förenklar social distansiering.

– Nimway ger ökad flexibilitet och effektivitet och sparar därmed både tid och pengar, berättar affärsområdeschef Lars-Gunnar Lundgren på Nimway från Sony.

Behovet av flexibla FM-lösningar har under det senaste årets pandemi varit större än någonsin och de flesta är överens om att efterfrågan bara kommer att öka då de så kallade hybridkontoren blir allt mer populära. Detta ställer dock höga krav på de verktyg som används.

– Nimway är en komplett lösning för den moderna arbetsplatsen. Den fungerar som din personliga assistent under hela arbetsdagen och eliminerar många annars tidskrävande arbetsuppgifter, såsom att hitta vägen till mötesrum, hitta kollegor eller hitta ett ledigt skrivbord, säger Lars-Gunnar.

Nimway vidareutvecklas kontinuerligt och utgör idag en avancerad helhetslösning. Nimway tillhandahåller också nödvändig hårdvara, såsom sensorer i mötesrum och under skrivbord eller skärmar utanför. 

– Nimway utgår från mobilappar för Android och iOS, rumspaneler och digitala planritningar. Det kan anslutas till alla standardkalendersystem, till exempel Office 365, Exchange och Google Suite. 

Kräver ingen träning

Denna flexibilitet i kombination med verktygets omfattande funktionsutbud har resulterat i att Nimway utvecklats till en världsledande tjänst i ett kraftigt växande segment. Genom sitt intuitiva och smidiga gränssnitt och smarta digitala funktioner förenklar Nimway de flesta logistiska utmaningar på kontoret. 

Anpassar kontoret till dina anställda, inte tvärtom

Nimway handlar om att hjälpa företag att anpassa arbetsplatsen till sina anställda, inte tvärtom. Att spendera mindre tid på meta-arbete (jobb man gör innan man kan börja jobba) innebär att anställda har mer tid och energi att spendera på det produktiva, kreativa arbetet som verkligen ger mervärde till verksamheten. De upplever mindre frustration, spontana möten ökar, liksom möjligheterna till mer korspollinering mellan avdelningar. På många sätt bidrar Nimway till en bättre atmosfär på jobbet. Och det bidrar till bättre business.

– När du väljer Nimway hanterar vi allt från installation till justeringar, driftsättning, övervakning och support. Systemet kräver minimal förvaltning och användarna behöver därför ingen som helst träning; man bara laddar ner appen och kör igång, avslutar Lars-Gunnar.

Läs mer om Nimway här 

 

Mer från Nimway från Sony

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nimway från Sony och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?