1515
Annons

Skurkfasoner från Belarus under OS

LEDARE. Olympiska spelen är en tillställning utan dess like. De främsta idrottarna från hela världen får visa upp sina förmågor, efter att ha förberett sig i åratal. Åskådarna i TV-sofforna upptäcker nya grenar, som fångar och inkapslar ens intresse tills man kan nästan allt om en sport man tidigare knappt visste fanns. Även om OS är något ytterst speciellt fortgår världspolitiken som vanligt, vilket också innebär att skurkstater även beter sig skurkaktigt i idrottens värld.

ASYL. Den belarusiska friidrottaren Krystsina Tsimanouskaya utsattes för en riktig KGB-behandling av Belarus regim under OS i Tokyo. Nu har hon fått ett humanitärt visum i Polen och flyger snart till Warszawa för att börja sitt nya liv där.
ASYL. Den belarusiska friidrottaren Krystsina Tsimanouskaya utsattes för en riktig KGB-behandling av Belarus regim under OS i Tokyo. Nu har hon fått ett humanitärt visum i Polen och flyger snart till Warszawa för att börja sitt nya liv där.Foto:Petr David Josek

Mest uppmärksammat under OS i Tokyo 2021 har behandlingen av den belarusiska friidrottaren Krystsina Tsimanouskaya varit. Hon skulle ha sprungit i försöksloppen på distansen 200 meter, men fick sedan höra av huvudtränaren att det kommit en ”order uppifrån” om att hon skulle plockas bort. Tydligare kan det inte bli i och med att det är diktatorn Aleksandr Lukasjenkos son Viktor Lukasjenko som leder Belarus olympiska kommitté.

Sprintlöperskan sparkades från OS-truppen. Sedan tvingades hon, av delegationspersonal som tagit sig in på hennes rum, att packa sina väskor och hon fördes till Tokyos flygplats för att flygas hem – emot hennes vilja. Orsaken till detta aggressiva beteende var att Tsimanouskaya på sin Instagram hade kritiserat ett beslut om att hon, med kort varsel och utan att informeras, tagits ut för att tävla i 4x400 meter stafett.

Detta behöver knappt skrivas ut, men i andra länder – icke-skurkstater – hade utövaren tillfrågats om en laguttagning och framför allt hade kritik inte renderat i en så brysk bestraffning. Tsimanouskaya flydde till tryggheten – i form av japansk polis – och aviserade att hon vill söka asyl inom EU. Flera EU-länder välkomnade henne, men det landade till sist i Polen. På Polens ambassad i Tokyo erbjöds hon ett humanitärt visum och ett löfte från Polens regering att de tänker göra allt de kan för att understödja henne i den fortsatta friidrottskarriären. Kanske får vi se Tsimanouskaya tävla för Polen i framtida tävlingar.

Belarus auktoritära styre visar återigen upp sitt fula tryne genom sina KGB-inspirerande skräckmetoder. Det senaste året, sedan Lukasjenko stal presidentvalet i augusti 2020 för att förlänga sitt styre, har Belarus internationella anseende imploderat från en redan låg nivå. Omvärldens tryck på regimen får inte avta. Sverige bör följa sina baltiska grannar och göra detta till den viktigaste utrikespolitiska frågan.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Ericsson bör förstå sin roll i världen

Ryssland har med kriget i Ukraina visat att landet bryter mot alla internationella principer och mellanmänskliga normer. Hela västvärlden med företagen i spetsen har tagit avstånd från Putins Ryssland. Men Ericsson hänger sig kvar.

SÄG NEJ TILL RYSSLAND. Ericsson, med vd Börje Ekholm, har fortsatt att leverera produkter till Ryssland trots att bolaget bedyrat att alla leveranser till ryska kunder har avbrutits. Detta måste omedelbart upphöra.
SÄG NEJ TILL RYSSLAND. Ericsson, med vd Börje Ekholm, har fortsatt att leverera produkter till Ryssland trots att bolaget bedyrat att alla leveranser till ryska kunder har avbrutits. Detta måste omedelbart upphöra.Foto:Christine Olsson

Ekot avslöjade på fredagen att det svenska telekombolaget har fortsatt att exportera produkter till Ryssland, trots att vd Börje Ekholm vid bolagsstämman i våras bedyrade att alla leveranser till ryska kunder hade avbrutits.

”Under tiden vi gör den här analysen, som förstås inkluderar att förstå sanktionssystemen, så har vi beslutat att avbryta alla leveranser till kunder i Ryssland och Belarus och skjuta upp nya kundprojekt där”, sa Ericssons koncernchef då.

Det handlar, enligt Ekot, om mjukvara för mobilsystem, som har både militära och civila användningsområden. Efter invasionen av Ukraina är det förbjudet att exportera sådana produkter till Ryssland, men flera företag, däribland Ericsson, har ansökt om undantag från sanktionsreglerna. Totalt har Ericsson skickat in tolv sådana ansökningar till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, och fått sju av dem beviljade. 

Sannolikt gäller de beviljade leveranserna tillägg till redan ingångna avtal. Men varför har då Ericsson inte berättat om detta? Antagligen för att ämnet är så känsligt. Mobilsystem används för all slags kommunikation – mellan människor, datorer och uppkopplade enheter. Radiolänkar och basstationer kan konverteras för militär användning. Men även i sin civila form kan de användas för att dryfta militära aspekter av kriget i Ukraina, till exempel i kontakter mellan försvarsdepartementet i Moskva och styrkorna på marken i Ukraina. Gränsen för vad som är civilt och militärt är flytande.

Att Ericsson, trots att bolagets produkter kan bli verktyg i den ryska krigsinsatsen, väljer att fortsätta att göra affärer med landets mobiloperatörer är obegripligt. Leveranserna må ha varit lagliga men är tveksamma på många andra sätt.

Efter den ryska attacken på Ukraina har västerländska företag på bred front lämnat Putins Ryssland. Inget normalt funtat bolag vill att dess produkter ska förknippas med landet. Mer än 1 200 företag har hittills aviserat att de stänger ned i Ryssland eller begränsar verksamheten i landet mer än vad sanktionerna kräver, enligt en sammanställning från det amerikanska lärosätet Yale. 

Bland de svenska företag som meddelat att de ska avveckla verksamheten i Ryssland finns klädjätten H&M, kullagertillverkaren SKF, lastbilstillverkaren Scania – och Ericsson. Telekombolaget meddelade i april sitt formella beslut att avbryta alla affärer i landet på obestämd tid.

Att lämna Ryssland kostar pengar. I Ericssons fall 900 miljoner kronor. Men det bolagen förlorar i intäkter och nedskrivningar vinner de genom ett ökat anseende och förtroende. Under förutsättning att de inte agerar som Ericsson, och i tysthet fortsätter att göra affärer i Ryssland.

Ericsson verkar inte förstå att affärer i Ryssland efter invasionen av Ukraina verkligen har blivit storpolitik. EU, Storbritannien och USA är indragna i ett ekonomiskt krig mot regimen i Ryssland, ett krig som även involverar företagen i väst.

Det är inte längre möjligt att som företag se sig som neutralt – som en aktör som kan sälja till vem som helst. Detta gäller särskilt Ericsson som är ett få svenska företag vars verksamhet är av säkerhetspolitiskt intresse. I fel händer kan bolagets högteknologiska produkter användas på ett sätt som får förödande effekter.

Ericsson är en viktig aktör för att sanktionerna mot den ryska ekonomin ska bita och för att beröva Putins krigsmaskin kapital och teknologi. Ett företag måste ibland ta ställning och vidta åtgärder som är obekväma, både för en själv och för kunderna. Detta är ett sådant tillfälle. Ericsson måste leva upp till vad bolaget tidigare har sagt och omedelbart upphöra med leveranserna till Ryssland.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera