ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Skrota tanken på ny skatt på digitala bolag

  • ENSIDIG SKATT. Frankrikes Bruno Le Maire (till vänster) och USA:s Steven Mnuchin möttes i Chantilly i onsdags när G7-länderna påbörjade sitt tvådagarsmöte. Den franska skatten på techjättar kommer att slå tillbaka mot Frankrike och Europa.

LEDARE. Det blev en sammandrabbning på finansministermötet med G7-länderna som avslutades på torsdagen. Det hölls i Chantilly i Frankrike och värd var landets finansminister Bruno Le Maire. Han är en av de starkaste förespråkarna för en specialskatt på de allra största techföretagen. Och Frankrike har beslutat att införa en sådan.

En annan deltagare på mötet var den amerikanske finansministern Steven Mnuchin som protesterade. USA har redan meddelat att en formell granskning ska inledas mot Frankrikes nya skatt.

G7-ministrarna gjorde på torsdagen ett – oprecist – mötesuttalande till förmån för en techskatt.

Hur som helst har Steven Mnuchin rätt och Bruno Le Maire har fel. Inte bara för att den nya skatten straffar USA, utan mest för att den slår tillbaka mot Europa. Alla förslag till specialskatt mot digitaljättarna medför en påtaglig risk att Europa hamnar ännu mer vid sidan om den digitala utvecklingen.

Det mest uppmärksammade initiativet har varit EU-kommissionens förslag till digitalskatt på europeiska nivå. Det är godkänt och hyllat av Europaparlamentet men har fallit i kretsen av finansministrar i Ekofin. En av de mest kritiska är Magdalena Andersson. Att förslaget inte har gått igenom har triggat idén om att nya europeiska skatter ska få införas med kvalificerad majoritet, alltså att ingen ska ha vetorätt, ett förslag som har lagts fram av den franske EU-kommissionären Pierre Moscovici. 

Sveriges inställning är att om dessa diskussioner ska äga rum så ska det ske inom ramen för OECD, som har fått uppgiften att hålla i utvecklingen av internationella skattesystem. Men dessutom motsätter sig Sverige skatten som idé.

Digitalskatten är tänkt att tas ut på omsättningen i försäljningslandet i stället för på företagets överskott. Det finns en inställning att digitaljättarna betalar ”för lite skatt”. Det man menar med detta är bolagsskatt, även om det sällan sägs i själva argumentationen. Givetvis betalar dessa gränsöverskridande företag en hel del skatt. Försäljningen genererar moms, personalen betalar skatt, bolaget betalar arbetsgivaravgifter i olika länder, fastighetsskatt. Etc.

Eftersom ett multinationellt företag betalar bolagsskatt där det redovisar sin vinst är det inte säkert att bolagsskatt betalas mer än i några länder. Bolagsskattens nivå kan variera stort mellan länder, liksom vilken skattebas som taxeras. I den allmänna debatten är all skatteplanering samhällsfientlig, fast det själva verket är en naturlig kostnadskontroll i de flesta företag oavsett storlek.

Bolagsskatten står för några futtiga procent av världens skatteintäkter; för ländernas finanspolitik har den inte en avgörande betydelse. Men i utvecklingsländer står bolagsskatten för en större andel, helt enkelt för att i dessa länder fungerar skatteuppbörden sämre. (Det bästa vore om tillväxtländer fick hjälp att få fungerande moms på plats, liksom inkomstskatt som verkligen tas ut.)

Allt detta är en viktig bakgrund till att G20-länderna i samarbete med OECD i flera år har förhandlat ett nytt system för skatter, som ska bygga på att något som motsvarar bolagsskatt tas ut i försäljningslandet snarare än i landet där bolaget hör hemma. Det kallas BEPS (base erosion and profit shifting; namnet syftar på det fenomen man vill komma till rätta med).

BEPS, EU:s digitalskatteförslag och den ensidiga franska skatten är samma andas barn.

Hur skatter ska tas ut i en globaliserad värld är en viktig fråga som bör hanteras i bredast möjliga forum, som G20. Ett europeiskt missnöje med de stora techbolagen bör inte kanaliseras skattevägen.

Det finns en utbredd oro för digitaljättarnas makt och undran inför deras svårgenomträngliga tekniska principer och affärsmässiga upplägg. Men det går inte att bortse från den veritabla teknologiska revolution som de har genomfört, som underlättar våra dagliga liv.

När digitalskatt diskuteras används ibland förkortningen GAFA. Eller FAAMG. I olika kombinationer handlar det om Google/Alphabet, Amazon, Facebook, Apple och Microsoft. Dessa bolag är olika sinsemellan. Men det finns en likhet. Ingen av dem har startats i vår världsdel.

Något har USA gjort bra, och något har Europa gjort fel när innovationskraften är så ojämnt fördelad. Efter brexit kommer EU att hysa bara några få universitet som kvalar in bland de 50 bästa i världen.

EU-länderna har ett val: Höja sin egen innovationskraft eller straffbeskatta andras. Valet borde vara enkelt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer