1515

Skolverkets olidliga aningslöshet

LEDARE. Skolans uppgift är att lära ut fakta och färdigheter, som kritiskt tänkande. Inte att öppna för relativa sanningar.

Foto:Linnéa Wannefors/TT

Utbildningsminister Anna Ekström konstaterade nyligen vid ett seminarium ordnat av Svenskt Näringsliv att ”vi (S) inte alltid har varit så tydliga med betydelsen av kunskap och bildning”. Det har förstås präglat Skolverket.

Aftonbladets avslöjande (13/10) visar exakt hur trasig kompassen är. Skolverket har publicerat stödmaterial till svenska historielärare. Det baseras på ett undervisningsmaterial från Europarådet, som uppmuntrar historielärare att ta upp ”kontroversiella” ämnen och ger tips om hur de ska leda diskussionerna.

Rådet skriver att det kan handla om extremism, könsrelaterat våld, barnmisshandel, sexuell läggning eller religiösa frågor. De exemplifierar med hatbrotten på Utøya i Norge 2011 och attacken mot Charlie Hedbo i Paris 2015. Skolverket väljer i sitt exempel, riktat till lärare, månlandningen och Förintelsen. Man öppnar för en debatt om huruvida dessa oerhört väl dokumenterade händelser har ägt rum. 

Europarådet har lika stora problem som Skolverket. De skriver ”Hur bemöter man motstridiga sanningskrav bland eleverna? Ska läraren ta ställning i en fråga? Här gäller det att läraren inte känner sig obekväm eller att eleverna misstänker att läraren har en ”dold agenda”. 

Men sanningen är inte subjektiv eller relativ. ”Sanning” är något som bygger på empiri, vetenskapliga undersökningar av verkligheten. Det är vad skolan bör fokusera på.

Akademiledamoten och professorn i teoretisk filosofi, Åsa Wikforss, argumenterar väl kring detta. Hon gick på lärarutbildningen men vantrivdes eftersom ämneskunskaper inte räknades. I stället valde hon forskarutbildningen.

Wikforss inskärper att man för att kunna tänka kritiskt behöver faktakunskaper i det aktuella ämnet. Fakta är omständigheter som tillhör världen. Kunskap är något som vi människor kan ha eller sakna. Wikforss säger att ”kunskap är en övertygelse, som är korrekt, och som vi har på goda grunder”. Det är något annat än en åsikt, som helt kan sakna saklig grund. 

Skolan bör uppmärksamma eleverna på att vi alla har en bekräftelsebias, vi tar lättare till oss uppgifter som bekräftar de uppfattningar vi och vår omgivning redan har. Skolans uppgift är att lära ut både fakta och färdigheter, som analys och kritiskt tänkande. Det är så får vi en bättre förståelse för varandra, och historien.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?