Annons

Skatteförslagen ett makalöst hafsverk

LEDARE. Så kom detaljerna om höstens skattesänkningar. På torsdagseftermiddagen presenterade Annie Lööf (C) och Nyamko Sabuni (L) ett skattesänkningspaket på 13,5 miljarder kronor. 8,5 miljarder är ett förvärvsavdrag och 5 miljarder är ett jobbskatteavdrag.

MÄRKLIG UTFORMNING. Skattesänkningspaketet gynnar inte arbetslinjen, när det som skulle vara ett jobbskatteavdrag i stället betalas ut som midsommarmuta valåret 2022. Har Annie Lööf och Nyamko Sabuni blivit lurade av S eller är det bara oskickligt hantverk?
MÄRKLIG UTFORMNING. Skattesänkningspaketet gynnar inte arbetslinjen, när det som skulle vara ett jobbskatteavdrag i stället betalas ut som midsommarmuta valåret 2022. Har Annie Lööf och Nyamko Sabuni blivit lurade av S eller är det bara oskickligt hantverk?Foto:Claudio Bresciani

Sänkta inkomstskatter är alltid välkomna. I ett system som redan är fullt av undantag är det heller inte konstigt att förändringarna riktas in mot just låginkomsttagare. Så länge utgångsläget är att Sverige har relativt höga inkomstskatter är det ofrånkomligt med speciallösningar för att skatterna inte ska slå alltför hårt mot vissa grupper. Först när de generella skattesatserna sänks rejält är det rimligt att börja tala om att gå ifrån det lapptäcke som utgör regelverket i dag.

Det stora problemet är dock den bristande överskådligheten. I dagens läge är det näppeligen någon som känner till vilken skattenivå som är aktuell just för den egna inkomsten.

De skatteförändringar som presenterades på torsdagen ökar inte överskådligheten, tvärtom försämras den. Spelar det någon roll? Ja, för alla politiker som vill att en skattesänkning ska få effekt på människors beteende borde det vara angeläget. Och ett jobbskatteavdrag som betalas ut som en klumpsumma 18 månader i efterskott signalerar knappast att det ska löna sig mer att arbeta än att inte göra det – vilket ju är kärnan i den arbetslinje som var så viktig för både C och L.

Här är förhistorien till torsdagens hafsverk: Strax efter midsommar sände Finansdepartementet ut fyra skatteupplägg på remiss. Det är så man måste göra enligt reglerna. Det finns ett remisstvång när det gäller skatteförslag, man kan inte utan förvarning slänga in ett sådant i en budgetproposition. Regeringen sände ut remissen uttryckligen för att förbereda för förhandlingar inom fyrpartisamarbetet – det skulle bli ett smörgåsbord av skattesänkningar.

De fyra förslagen var sänkt skatt för personer med förvärvsinkomster (vilket omfattar alla, inte bara dem som arbetar), sänkt skatt för ålderspensionärer, sänkt nivå på den statliga inkomstskatten samt förlängning av specialskatten för utländska experter.

Men bland förslagen i remissen fanns inte något nytt jobbskatteavdrag, alltså en skattesänkning enbart för arbetsinkomster. Förslaget kan därmed inte tas med i budgetpropositionen, som ska läggas fram om bara tio dagar.

Konsekvensen av detta, att döma av Nyamko Sabunis besked på presskonferensen, är att jobbskatteavdraget inte kommer att finnas med i skattetabellerna för 2021. Skatten för dem som arbetar minskar därmed inte genast, utan i efterhand. Just denna skattesänkning kommer helt enkelt inte att märkas i lönekuvertet. Det som däremot kommer att märkas är den andra delen av skattesänkningen, förvärvsavdraget, som går till alla slags inkomster, antingen det är lön eller exempelvis pension.

Tanken med ett jobbskatteavdrag är att det ska bidra till arbetslinjen. Det ska vara tydligt att det lönar sig att arbeta. Så blir det inte om det i stället blir en efterhandsbonus som betalas ut sommaren 2022. Och efter 2022 ska dessutom detta jobbskatteavdrag försvinna och övergå i det andra förvärvsavdraget.

Än värre blir det med tanke på den uppenbara farhågan att den högre nivån på a-kassan blir kvar. Det strider ju också mot arbetslinjen.

Budgetförhandlingarna tycks ha drabbats av det klassiska koalitionsdilemmat, att alla partier ska få sitt. Höjd a-kassa vill Socialdemokraterna ha. Jobbskatteavdrag vill L ha. Detta problem skulle Sverige komma till rätta med när de nya budgetreglerna infördes. För 25 år sedan bestämde sig politikerna för att sätta stopp för överbudspolitik. Partier skulle inte bara kunna plussa på – det var tvunget att gå ihop på slutet. Utgiftstak och överskottsmål skulle vara ett slags tvångströja.

Nu när Sverige och resten av världen har försatts i en djup ekonomisk kris finns ett stort behov av kompensation och stimulanser. Budgetrestriktioner har därför lyfts bort. Det innebär tydligen, återigen, att alla partier i ett budgetsamarbete ska få igenom just sin egen sorts krisbekämpning. Och det är vad vi ser nu.

Hur kan två borgerliga partier gå med på en skattesänkning som betalas ut inför midsommar 2022, ett valår? Hur kan de tro att någon annan än Socialdemokraterna ska kunna dra nytta av en sådan väljarmuta?

Det är ett unikt dåligt hantverk av C och L.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?