Annons

Skatt på plastpåsar håller inte Sverige rent

LEDARE. Plastpåsar är inte den största skräpboven bland plastprodukter, det är muggar och snabbmatsförpackningar. Inte heller är de giftiga. Därför är plastskatten felriktad.

Foto:Erland Vinberg / TT / TT

Fredagen 1 maj infördes en ny skatt på plastpåsar i Sverige. Den tas ut av butikerna, som avgör vad påsarna ska kosta kunderna. En indikation är att priset för en bärkasse dubblas till 5-7 kronor. Skatten är en del av januariavtalet. Regeringen hänvisar samtidigt till att vi måste nå EU-mål om att användningen av bärkassar i plast ska sänkas till 40 per person och år 2025. För svenskarnas del innebär det mer än en halvering från nuvarande förbrukning på drygt 100 kassar per år.

Olika initiativ för att minska plast i naturen är viktiga, vilket Di skrivit många gånger på ledarplats. För närvarande beräknas runt 150 miljoner ton flyta runt i haven, till det ska läggas nedskräpningen på land. Denna nedskräpning sker dock främst i Asien och därefter Afrika. Den omedelbara orsaken är bristande sophantering och utbildning av invånarna kring vikten av att inte skräpa ner.

Om vi går till Sverige så utgör fimpar 67 procent och snus 11 procent av skräp i större städer och plast 7 procent. Räknar man bort fimpar och snus utgör plast 33 procent. Men när man tittar på gruppen plastskräp så kommer plastpåsar inte ens upp bland de fem främsta produkterna som människor lämnar efter sig. Istället är det i nämnd ordning: oidentifierbara plastbitar, godis- snacks- och glassförpackningar, mat- och dryckesförpackningar, muggar, cellofan från cigarettpaket och snusdosor. När vd:n för Håll Sverige Rent, Johanna Ragnartz, talar om skräpbovarna nämner hon framför allt muggar, petflaskor, snabbmatsförpackningar och snusdosor.

Från 2021 är det inom EU förbjudet med engångsbestick (gafflar, knivar, skedar och ätpinnar), engångstallrikar, plastsugrör, bomullspinnar i plast, ballongpinnar i plast och plaster som kan brytas ned genom oxidation, som snabbmatsförpackningar. Det är ett bättre fokus än bärkassar i plast, som utgör en mindre del av skräpet, återanvänds som soppåsar och det saknas goda alternativ till. 

Papperskassar är bra, men inte i blött väder. En bomullskasse behöver användas 149 gånger för att komma ned i samma klimatavtryck som en plastpåse. För totalt miljöavtryck måste tygkassen användas 20 000 gånger för att matcha en bärkasse i plast. Bomull är inte miljövänligt, även om det inte slängs på gator och i havet. Man måste kunna se till helheten i miljö- och klimatfrågor i stället för att ta enkla nischade beslut.

Det finns inga bra skäl att beskatta plastpåsar. Tyvärr bidrar sådana symbolbeslut till att underminera förtroendet för klimatpolitiken. De väntade skatteintäkterna ligger på drygt två miljarder kronor. För den sittande regeringen och samarbetspartierna L och C är det ett viktigt motiv, eftersom pengarna bidrar till att få fart på den gröna skatteväxlingen, vars mål är att sänka skatten på arbete och företag och höja miljöskatterna. Totalt ska skatteväxlingen omfatta minst 15 miljarder kronor.

Men utöver att en skatt på plastpåsar är ett ineffektivt sätt att minska nedskräpningen i Sverige så kan man invända att det inte bör klassas som en miljöskatt. Miljöskatterna kännetecknas av att de siktar på miljöfarliga sektorer som energi, transporter, föroreningar och naturresurser. Dit hör inte bärkassar.

När det gäller EU-målen så är alternativet till beskattning att förbjuda butiker att ge kunder gratiskassar. Det kravet är bättre, och Sverige är i praktiken redan på väg dit genom att de allra flesta butiker tar betalt för påsar. Dessutom ska detaljhandeln alltid fråga om kunden behöver en påse, vilket har minskat användningen med 10 procent.

Diskussionen om klimat och miljö måste börja handla mer om effektiva åtgärder. När det gäller nedskräpning bör två enkla åtgärder förstärkas, det gäller opinionsbildning som Håll Sverige Rent kan bedriva, och att sätta ut fler skräpkorgar, i städer, parker på utflyktsplatser - samt tömma dem tillräckligt ofta. För övrigt är förbud ofta mer effektiva än skatter. Då ger det förstås inga intäkter, men det borde spela mindre roll om målet är att värna naturen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?