1515

Skatt på plastpåsar håller inte Sverige rent

LEDARE. Plastpåsar är inte den största skräpboven bland plastprodukter, det är muggar och snabbmatsförpackningar. Inte heller är de giftiga. Därför är plastskatten felriktad.

Foto:Erland Vinberg / TT / TT

Fredagen 1 maj infördes en ny skatt på plastpåsar i Sverige. Den tas ut av butikerna, som avgör vad påsarna ska kosta kunderna. En indikation är att priset för en bärkasse dubblas till 5-7 kronor. Skatten är en del av januariavtalet. Regeringen hänvisar samtidigt till att vi måste nå EU-mål om att användningen av bärkassar i plast ska sänkas till 40 per person och år 2025. För svenskarnas del innebär det mer än en halvering från nuvarande förbrukning på drygt 100 kassar per år.

Olika initiativ för att minska plast i naturen är viktiga, vilket Di skrivit många gånger på ledarplats. För närvarande beräknas runt 150 miljoner ton flyta runt i haven, till det ska läggas nedskräpningen på land. Denna nedskräpning sker dock främst i Asien och därefter Afrika. Den omedelbara orsaken är bristande sophantering och utbildning av invånarna kring vikten av att inte skräpa ner.

Om vi går till Sverige så utgör fimpar 67 procent och snus 11 procent av skräp i större städer och plast 7 procent. Räknar man bort fimpar och snus utgör plast 33 procent. Men när man tittar på gruppen plastskräp så kommer plastpåsar inte ens upp bland de fem främsta produkterna som människor lämnar efter sig. Istället är det i nämnd ordning: oidentifierbara plastbitar, godis- snacks- och glassförpackningar, mat- och dryckesförpackningar, muggar, cellofan från cigarettpaket och snusdosor. När vd:n för Håll Sverige Rent, Johanna Ragnartz, talar om skräpbovarna nämner hon framför allt muggar, petflaskor, snabbmatsförpackningar och snusdosor.

Från 2021 är det inom EU förbjudet med engångsbestick (gafflar, knivar, skedar och ätpinnar), engångstallrikar, plastsugrör, bomullspinnar i plast, ballongpinnar i plast och plaster som kan brytas ned genom oxidation, som snabbmatsförpackningar. Det är ett bättre fokus än bärkassar i plast, som utgör en mindre del av skräpet, återanvänds som soppåsar och det saknas goda alternativ till. 

Papperskassar är bra, men inte i blött väder. En bomullskasse behöver användas 149 gånger för att komma ned i samma klimatavtryck som en plastpåse. För totalt miljöavtryck måste tygkassen användas 20 000 gånger för att matcha en bärkasse i plast. Bomull är inte miljövänligt, även om det inte slängs på gator och i havet. Man måste kunna se till helheten i miljö- och klimatfrågor i stället för att ta enkla nischade beslut.

Det finns inga bra skäl att beskatta plastpåsar. Tyvärr bidrar sådana symbolbeslut till att underminera förtroendet för klimatpolitiken. De väntade skatteintäkterna ligger på drygt två miljarder kronor. För den sittande regeringen och samarbetspartierna L och C är det ett viktigt motiv, eftersom pengarna bidrar till att få fart på den gröna skatteväxlingen, vars mål är att sänka skatten på arbete och företag och höja miljöskatterna. Totalt ska skatteväxlingen omfatta minst 15 miljarder kronor.

Men utöver att en skatt på plastpåsar är ett ineffektivt sätt att minska nedskräpningen i Sverige så kan man invända att det inte bör klassas som en miljöskatt. Miljöskatterna kännetecknas av att de siktar på miljöfarliga sektorer som energi, transporter, föroreningar och naturresurser. Dit hör inte bärkassar.

När det gäller EU-målen så är alternativet till beskattning att förbjuda butiker att ge kunder gratiskassar. Det kravet är bättre, och Sverige är i praktiken redan på väg dit genom att de allra flesta butiker tar betalt för påsar. Dessutom ska detaljhandeln alltid fråga om kunden behöver en påse, vilket har minskat användningen med 10 procent.

Diskussionen om klimat och miljö måste börja handla mer om effektiva åtgärder. När det gäller nedskräpning bör två enkla åtgärder förstärkas, det gäller opinionsbildning som Håll Sverige Rent kan bedriva, och att sätta ut fler skräpkorgar, i städer, parker på utflyktsplatser - samt tömma dem tillräckligt ofta. För övrigt är förbud ofta mer effektiva än skatter. Då ger det förstås inga intäkter, men det borde spela mindre roll om målet är att värna naturen.


Innehåll från KasperskyAnnons

Kaspersky om cybersäkerhet och vikten av att ligga steget före

Tim de Groot, Nordisk områdeschef på Kaspersky.
Tim de Groot, Nordisk områdeschef på Kaspersky.

Varje gång ett företag betalar en stor lösensumma till hackers så vinner cyberkriminaliteten mark och blir mäktigare – och farligare. Datasäkerhetsföretaget Kaspersky liknar processen vid ett ekosystem som leder till en utveckling där ingen går säker – inte ens de stora jättarna. 

– Våra säkerhetslösningar och expertis skyddar allt från enskilda konsumenter till stora företag med tusentals anställda, säger Tim de Groot, Nordisk områdeschef på Kaspersky. 

Cybersecurity-branschen växer i takt med att brottslingarna blir mer och mer sofistikerade och alla företag – oavsett storlek – behöver lägga resurser på att skydda sig från angrepp. Kaspersky har lång erfarenhet av säkerhetsfrågor och är globalt ledande inom cybersecurity, med ett stort fokus på den nordiska marknaden och ett dedikerat team i Sverige.

– Vårt främsta mål är att bidra till en säkrare värld, och det genom att erbjuda en bredd som få andra säkerhetsleverantörer har, säger Tim de Groot.

I juni-augusti 2021 utfördes utförliga tester på elva olika ransomware-skydd som erbjuds på så kallade Endpoint Protection Platforms. 113 attacker utfördes och endast Kaspersky kunde erbjuda 100% skydd.

– Vi garanterar ett avancerat säkerhetsskydd för alla våra användare, bekräftar Tim de Groot.

Lösensummor leder till mer avancerad kriminalitet

I Norden ligger vi i absolut framkant vad gäller digitaliseringen, vilket innebär stora möjligheter – men också stora risker. Ju större mängd känslig data som ligger hos ett företag, desto mer attraktiv är man för en hacker. Ett av de största hoten idag är ransomware, det vill säga skadlig programvara som används i utpressningssyfte, menar Tim de Groot.

– Allt är kopplat till finansiering. Det här handlar om organiserad brottlighet och ju mer pengar de har, desto mer expertis kan de använda sig av. Lösensummorna leder till mer avancerad kriminalitet. Frågan vi måste ställa oss är: var ska det sluta?

En av de största utmaningarna

Det värsta som kan hända, menar Tim de Groot, är att en hel industri blir utsatt för ett angrepp; livsmedel, energi eller annat som samhället är beroende av. 

– Många av industrierna har bra skydd på sina datorer, men inte på maskinerna. För närvarande är det inte många hackers som vet hur de ska göra intrång på eller styra industriella maskiner, men det kommer att komma en tid när de vet det. Det är en av de största utmaningarna, för alla länder – att se till att vi andra ligger steget före, avslutar Tim de Groot.

Om Kaspersky

Kaspersky är en global leverantör av lösningar för cybersäkerhet som grundades 1997. Kasperskys djupgående hotanalyser och säkerhetsexpertis omsätts fortlöpande i säkerhetsrelaterade lösningar och tjänster som skyddar företag, viktig infrastruktur, myndigheter och konsumenter runtom i världen. I företagets uttömmande utbud av säkerhetslösningar ingår ledande klientskydd och ett antal specialiserade säkerhetslösningar och -tjänster som skyddar mot sofistikerade hot, idag och i framtiden. Över 400 miljoner användare skyddas av Kaspersky teknik och de hjälper 240 000 företagskunder att skydda det viktigaste de har.

Läs mer på https://www.kaspersky.se/

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Kaspersky och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?