Annons

Skatt på mode klär av grön skatteväxling

LEDARE. Den 1 april, mitt under brinnande pandemi, landade betänkandet ”Skatt på modet” på regeringens bord. Det var en för regeringen läglig tidpunkt. Välförtjänt kritik drunknade i ett ogenomträngligt coronabrus.

MODESKATT. En skatt på kläder och skor har föreslagits. Trots lovvärda, gröna ambitioner har den en kännetecknande klumpig utformning, som många tidigare miljöskatter.
MODESKATT. En skatt på kläder och skor har föreslagits. Trots lovvärda, gröna ambitioner har den en kännetecknande klumpig utformning, som många tidigare miljöskatter.Foto:Borgen, Ørn E.

Det som utredningen föreslår är en skatt på 40 kronor per kilo för alla kläder och skor som tillverkas i Sverige eller importeras hit. För vissa specifika varor, som bland annat består av gummi, tillkommer dessutom en skatt på 19 kronor per kilo. Ytterligare 19 kronor per kilo tillkommer om de har en allvädersfunktion.

Förslaget bygger på januariavtalets punkt 35, och syftar till att ”minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor på ett kostnadseffektivt sätt”. Men trots dessa lovvärda, gröna ambitioner har förslaget en kännetecknande klumpig utformning som snarast blottar de bakomliggande fiskala motiven.

Vedertagen fakta om skatter är att de bör riktas mot sådant som man faktiskt vill fasa ut, i det här fallet kemikalier. Utredningen konstaterar att över 80 procent av plagg och skor som säljs i landet inte innehåller någon av de farliga ämnesgrupperna. Ändå föreslås alla kläder och skor beskattas, oaktat dess kemikalieinnehåll. För varor som inte innehåller farliga ämnen finns möjlighet till avdrag på upp till 95 procent av skatten. Tillverkare som ansträngt sig för att minska innehållet av skadliga ämnen kommer således ändå få sina varor beskattade med 5 procent.

Tyvärr är detta inte ett enstaka fall av missriktade miljöskatter. Förslaget bär likheter med den tungt kritiserade kemikalieskatten från 2017, som beskattar vitvaror och övrig elektronik baserat på varans vikt snarare än dess innehåll av farliga ämnen. Skatten på plastpåsar, vars pris har dubblerats trots plastpåsarnas försumbara andel av den svenska nedskräpningen, är ett ytterligare övertydligt exempel på skatter som missar målet.

Att man fortsätter presentera nationella miljöåtgärder som andas illa dold symbolpolitik, snarare än genuina försök att adressera de problem som de utges för att stävja, är egentligen inte särskilt märkligt. Det ligger i linje med en större vision om en grön skatteväxling, där miljöskatternas andel av skatteintäkterna ska öka samtidigt som skatterna på arbete sänks. Målsättningen i januariavtalet är att dessa ”gröna” skatter ska uppgå till 15 miljarder kronor.

Problemet med en grön skatteväxling är att själva innebörden av systemet är att statens skatteintäkter eroderas med tiden. När miljöskadlig verksamhet avtar, vilket är syftet med miljöskatter, minskar även inflödet till statskassan. Inkomstskatt avskräcker från arbete och skadar samhällsekonomin, men finns för att det betraktas som en stabil skattebas.

Genom att miljöskatter utformas på ett sätt som inte avtar med det farliga innehållet, säkras statens tillströmning av pengar. Det innebär emellertid också att incitamenten att minska den miljöskadliga verksamheten bland de som är skattepliktiga är små.

Om ett ämne är farligt borde den rimliga utgångspunkten vara att förbjuda det. Att direktivet till utredningen om ”modeskatten” begränsar förslaget till att gälla just en skatt är en av flera kritiska punkter som framhävs i ett svidande särskilt yttrande från näringslivets representanter. Det bekräftar snarast att miljöhänsyn tvingas stå tillbaka för skatteintäkter.

Näringslivets yttrande konstaterar även att ”ett effektivt miljöarbete görs företrädesvis på EU-nivå”. En nationell skatt som innebär en konkurrensnackdel för svenska företag har marginell betydelse för att minska förekomsten av farliga kemikalier. En sådan ambition kräver en internationell ansats.

Att göra staten beroende av miljöskatter är farligt. Inte bara för att en grön skatteväxling är ett dåligt skattesystem, utan för att dåligt utformade styrmedel skapar en illegitim bild av miljöarbetet. Det är problem som förtjänar att tas på allvar och behandlas på global nivå, inte användas som svepskäl vid införandet av nationella kassakor.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?