1515

Skandal att Löfven nobbar Macrons brev

Frankrikes val av energimix, med över 70 procent kärnkraft, ser ut att bli en vinnare under energikrisen, både ur ett ekonomiskt och klimatmässigt perspektiv.

När Paris nu försöker se till att EU-kommissionen klassar kärnkraft som hållbar i taxonomin tittar den svenska regeringen dessvärre åt ett annat håll.

KÄRNKRAFT. Frankrikes president Emmanuel Macron skickade i veckan ett brev till EU-kommissionen med krav på att kärnkraft klassas som hållbar i taxonomin. Nio andra EU-länder skrev under, men inte Sverige.
KÄRNKRAFT. Frankrikes president Emmanuel Macron skickade i veckan ett brev till EU-kommissionen med krav på att kärnkraft klassas som hållbar i taxonomin. Nio andra EU-länder skrev under, men inte Sverige.Foto:Francois Mori

När den väldiga taxonomi-katalogen lades fram i april i år var det två viktiga energislag som saknades. 

EU-kommissionen hade inte enats om huruvida naturgas och kärnkraft skulle klassas som ”hållbara” eller inte – en märkning som ska vägleda investerare i grön riktning, och som således spelar stor roll för sektorns framtida finansieringskostnader. 

Kommissionen sköt upp beslutet till i höst, och sedan ännu en gång till tidigt nästa år.

Beslutsångesten säger en del om hur kontroversiell frågan om kärnkraften och gasen var redan i våras. Och det var alltså innan energikrisen slog till, med skyhöga gas-, kol- och elpriser runt om i Europa.

Utvecklingen har fått en del huvudstäder att ifrågasätta hela EU:s klimatstrategi, där taxonomin är en viktig del – bara veckor innan klimattoppmötet i Glasgow. 

Prisökningarna och det faktum att de europeiska elnäten är sammankopplade skapar dessutom spänningar mellan medlemsländer när deras energistrategier ställs emot varandra. 

Det gäller inte minst de två stormakterna, Tyskland och Frankrike.

Berlin, som beslutat att samtliga kärnkraftsreaktorer ska vara nedstängda senast 2022, håller för fullt på att certifiera den nya färdigbyggda gasledningen från Ryssland, Nord Stream 2. 

I Frankrike råder motsatt förhållande: Paris kritiserar högljutt Europas ökade beroende av importerad gas medan över 70 procent av landets el kommer från kärnkraft. 

På tisdagen meddelade president Macron att man ska bygga en ny minikärnreaktor innan 2030, med fokus på att producera grön vätgas.

Fransmännens val av energimix ser ut att bli en vinnare under den nuvarande krisen. Elpriserna har visserligen gått upp också i Frankrike, men med mindre än genomsnittet inom EU och betydligt mindre än i Tyskland. 

Det gynnar franska konsumenter, men också företagens konkurrenskraft.

Vägvalet har också varit positivt ur ett klimatperspektiv. Koldioxidutsläppen har varit lägre i Frankrike än i Tyskland, som i stor utsträckning tvingats förlita sig på kolkraft när vindsnurrorna och solenergifälten inte räckt till.

Det är alltså inte konstigt att franska politiker nu försöker bräcka varandra som kärnkraftsvurmare inför presidentvalet nästa år.

Det är heller inte konstigt att Paris vill att kärnkraften ska hållbarhetsklassas i taxonomin, vilket skulle signalera både till näringslivet och övriga EU-länder att kärnkraftssektorn har långsiktig investeringspotential. 

I veckan tog Macron-regeringen initiativ till att skicka ett brev till EU-kommissionen med krav på just detta. 

Brevet skrevs under av ytterligare nio medlemsländer, däribland Finland och Tjeckien. 

Men inte av Sverige. 

Det är både beklagligt och svårt att förstå, när ungefär 40 procent av Sveriges el kommer från kärnkraft.

För brevet innehöll inga krav på att expandera kärnkraften. Då hade Sverige haft en giltig ursäkt att avstå, eftersom vårt nuvarande regelverk begränsar antalet möjliga reaktorer. 

Sveriges långsiktiga elmål, 100 procent förnybar el till 2040, inkluderar dessvärre heller inte kärnkraft.

Brevet innehöll istället något som den svenska regeringen både borde kunna och vilja skriva under på: att uppmuntra privata investeringar i europeisk kärnkraft. 

Sådana investeringar skulle ju indirekt gynna även svenska elkonsumenter, trots att de inte sker i Sverige, eftersom det europeiska elnätet är så sammankopplat. 

Mer kärnkraft någonstans i systemet innebär, allt annat lika, lägre elpriser också i Sverige.

Men man kanske inte ska vara förvånad över den rödgröna regeringens ställningstagande efter att ha lyssnat på Per Bolund (MP) under söndagens partiledardebatt. 

Klimatministern pratade om ”drömmarna om kärnkraft som ingen vill bygga”, och hävdade att de i så fall skulle ge el först om ”kanske 20 år”, och att det ”inte hjälper några företag i dag”.

Det sistnämnda har han rätt i. När det gäller elförsörjning är det få politiska beslut som ger effekt direkt. 

Det är just därför vi behöver politiker som inte bara tänker på nästa val utan långsiktigt, framför allt när det handlar om en så avgörande fråga som klimatomställningen.

Genom att inte vilja investera varken i svensk eller i europeisk kärnkraft bidrar Per Bolund & Co i praktiken till att permanenta dagens energikris, och till att öka det europeiska beroendet av kol. 

Sverige bör se och lära av Frankrikes energipolitik.


Innehåll från ImpactfondenAnnons

Här är fonden som ger investerare en möjlighet att finansiera omställningen till hållbarhet

Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden och Marko Rado, assisterande fondförvaltare.
Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden och Marko Rado, assisterande fondförvaltare.

FN:s klimatpanel pekar tydligt på ett brådskande behov av att ställa om till långsiktig hållbarhet och begränsa den globala uppvärmningen. 

Nu lanseras Impactfonden – en högräntefond – som finansierar utvalda företags önskan att bedriva hållbara verksamheter och projekt.

Läs mer om Impactfonden 

Idag arbetar många företag aktivt med hållbarhet, men det räcker inte. Magnus Rosén, förvaltare av Impactfonden, menar att en viktig väg framåt är att öka finansieringen av hållbara projekt och verksamheter – men minska den för fossilindustrin och kravställa den för byggindustrin. 

– Byggindustrin står för cirka 38 procent av globala koldioxidutsläpp. Att via kravställd finansiering hjälpa de bolag som vill förändra detta och agera hållbart är centralt för fonden – även om det bara blir som en droppe i havet, säger han.

Hållbara obligationer ska finansiera projekt och verksamheter med positiv påverkan på miljö och samhälle och i förlängningen även klimatet. 

– Fonden investerar i företag med långsiktiga och ansvarsfulla ägare som vill vara med att driva på en hållbar utveckling, säger Magnus. 

Sker via obligationslån

Fonden följer de FN-stödda PRI-riktlinjerna och beaktar de 17 Globala Hållbarhetsmålen varav en utvald grupp av dessa som hållbara samhällen och energi, jämlikhet och välbefinnande premieras. Alla investeringar följer praxis för ESG. 

– Investeringarna sker via obligationslån till stora och företrädelsevis börsnoterade företag, där kapitalet ska användas i hållbara projekt och verksamheter. Följer företagen inte lånevillkoren ska lånen återbetalas eller innehaven avyttras, säger Marko Rado, assisterande fondförvaltare. 

Marko berättar att fonden handlas på alla fondplattformar och via PAM Capital som är det förvaltande bolaget. Fonden har relativt fria placeringsregler gällande ratingbetyg men inte avseende företagens ambitioner att bidra till hållbarhet! 

– Impactfonden är öppen för alla som söker ett hållbart investeringsalternativ där avsikten är att göra investeringar för framtiden, avslutar han.

Läs mer om PAM Capital   

Historiskt förvaltningsresultat är ingen garanti för framtida avkastning och de pengar som investeras i fonden - efter att investerare tagit del av fondbestämmelserna - kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka investerat kapital.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Impactfonden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?