1515

Skål för fosterlandet

Våren 2020 kom svenska flaggan in till centrum i svensk politik. Den satt på varje ministerkavaj och stod som bakgrund vid varje presskonferens. Till och med när Socialdemokraternas ordförande höll sitt förstamajtal stod den svenska flaggan bakom honom, inte partiets röda.

TALL. Svensk nationell identitet och nationalromantik har påfallande ofta mer handlat om natur än kultur.
TALL. Svensk nationell identitet och nationalromantik har påfallande ofta mer handlat om natur än kultur.Foto:Janerik Henriksson/TT

Nationalmysticismen kom också tillbaka, men i dess lite ädlare form, det vill säga från vänster. Den svenska exceptionalismen i bekämpningen av epidemin förklarades av en speciell nationalkaraktär. Samma krafter som under 20 år förklarat att det inte finns något som kan kallas svenska värderingar menade nu högstämt att nationen visat sin själ, sin unika tillit, rationalitet och upphöjda lugn när folket varje dag klockan 14 samlade sig vid radioapparaterna för att lyssna på Folkhälsomyndigheten.

Kritikerna mot den svenska strategin fyllde i spegelbilden med att Sveriges ovanliga strategi berodde på Sveriges ovanliga oerfarenhet av riktiga krig. Sveriges väg var framför allt svensk, menade kritikerna, präglad av ett folk som inte inser plikten att skydda liv.

Man kunde kanske annars tro att länder med erfarenhet av krig också har en vana vid dödsoffer och att fredsskadade länder inte tål något. Men Sverige, menade man, var helt annorlunda, en unik ö i en värld av samvetsömma och livsbejakande lockdownländer. Som Kina?

Om debatten om nationen våren 2020 visar något är det kanske nationalkaraktärens låga förklaringsvärde. Den säger inte så mycket. Varför Sverige hamnade där man gjorde och om det var rätt återstår att se men en mer närliggande förklaring än vad som hände på 1940-talet är att strategin var enligt beredskapsplanen för pandemier från 2019. Och att myndigheternas breda folkhälsoarbete med vaccin, barnavårdscentraler och mödravård har gott rykte.

Andra mer handgripliga faktorer som rimligen spelar roll är att Sverige har en svag regering, en svag regeringschef från ett splittrat parti med ett svagt mandat som inte lämnar utrymme för improvisationer samt starka myndigheter som lätt tar initiativ. Så mycket mer mystiskt eller typiskt svenskt är det inte.

Därför är det klokt att även nationaldagen denna speciella vår 2020 hålla fast vid en sann svensk tradition. Svensk nationalromantik har klokt nog oftast lämnat nationalkaraktären därhän och i stället längtat efter stenarna där barn jag lekt.

Det är en ynnest att känna starkt för en plats och för ett landskap och svenskarna är att gratulera för sina känslor. Svenska berg och dalar är inte omedelbart förföriska men ändå har folket som bott här återkommande uttryckt sin kärlek till naturen. De stora folkkära författarna och visdiktarna är utpräglat naturromantiska och heidenstamska i sin längtan efter barndomslandskap. Till det steniga småländska höglandet hos Vilhelm Moberg och Astrid Lindgren, till Västerbottens stilla nejder ner mot älven hos Sara Lidman och PO Enquist.

Till och med den numera ganska stora huvudstaden besjungs helst för sina vattenspeglar, en blandning av sött och salt, svartsjukt vaktade av stadens Skönhetsråd.

Att definiera sig som ett landskap med ovanligt raka furor snarare än en kulturtradition har sina fördelar. Det ger frihet att ändra sig, att ge sig hän åt franska, tyska eller engelska impulser, att ta hem idéer om storskalig malmbrytning och pappersindustri, att bli det mest globaliserade landet i världen, och ändå vara helt säker på att Sverige är svenskt, tallen lyser ju fortsatt röd i kvällsljuset.

Den naturnära identiteten skapar i bästa fall också ett slags ansvar. Svenskarna är långt ifrån prickfria i sin naturvård, men man gör inte vad som helst med en plats eller ett landskap som man har känslor för och man håller det gärna rent.

Svenskarna är inte heller prickfria i sin botanik, men det finns ändå en lite uppfodrande självbild av att kunna skilja på ask och alm, peka ut gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol och att kunna urskilja lövsångarens vemodiga kvällssång i juni. Han har flugit hit från vinterkvarteren i Centralafrika någon vecka efter honan och besjunger flitigt sin plats på jorden fram till midsommar. Han är ett föredöme.


Innehåll från SalesforceAnnons

”Techbolagen visar vägen för tillverkningsindustrin”

Tillverkningsindustrin rymmer stora skillnader i fråga om digitaliseringsgrad, visar en ny rapport som avslöjar vad som kännetecknar vinnarna post-covid. ”Ser en tydlig klyfta”.

Pandemin har tvingat nio av tio tillverkningsföretag att ställa om radikalt och ta fram en ny strategi för att lyckas framöver. En ny studie som Salesforce genomfört globalt bland 750 beslutsfattare visar på stora skillnader inom teknikutveckling och digitalisering. Vissa lyckas bättre än andra. De företag som anser sig ha kommit längst har det gemensamt att de satsar på ökad tjänstefiering, flyttar verksamheter till molnet och anammar nya sätt att interagera med sina kunder. 

Ladda ned Trends in Manufacturing 

De som släpar efter riskerar att hamna ohjälpligt på efterkälken när samhällen gradvis öppnar upp igen, varnar experter.

– Vi ser en tydlig klyfta mellan de tillverkningsföretag som framtidssäkrat sin verksamhet och de som fortfarande kämpar med att förhålla sig till turbulenta marknader och hastigt skiftande förväntningar hos medarbetare, partners och kunder. Fler tillverkningsföretag borde låta sig inspireras av framgångsrika techföretag på områden som flytt till molnet, ökad automatisering och att skapa digitala kundupplevelser. Allt det ökar förutsättningarna att lyckas post-covid, säger Cindy Bolt, ansvarig för industriföretag vid Salesforce.

Rapporten visar entydigt att de förändringar som pandemin medfört är här för att stanna. Det gäller framför allt inom försäljning och kundservice, menar närmare sex av tio tillfrågade. Många pekar på att möjligheten att göra träffsäkra prognoser på snabbrörliga marknader hindras av bristande transparens och begränsad tillgång till data, men även av silotänkande. Hela åtta av tio menar att det är svårt att utvinna den data man verkligen skulle ha nytta av ur föråldrade legacy-system.

Bättre prognoser

De enskilt viktigaste prioriteringarna för de kommande två åren är enligt nio av tio svarande ökad processeffektivitet och förbättrade efterfrågeprognoser med hjälp av digitala redskap. Över hälften av ser migration av planeringsprocesser till molnet som en kritisk framgångsfaktor. De chefer som säger sig vara ”mycket väl förberedda” för framtiden har redan flyttat till molnet. 

Ökad tjänstefiering för att diversifiera och säkra sina intäkter från flera källor är den strategi som flertalet (86%) av de företag som ser sig som framtidssäkrade satsar på. Det handlar om att paketera produkt, support, mjukvara och kringtjänster i ett gemensamt erbjudande och en ny affärsmodell.

Den digitala klyftan av idag går mellan tillverkningsföretag som anser sig vara redo för framtiden och de som inte är det. De som anser sig vara bättre rustade har system och teknologi på plats för att hantera kommande år, konstaterar Salesforces Sverigechef Dan Bjurman:

– De svenska företag som redan var mer digitaliserade, eller som lyckades göra denna omställning fort, har stått emot pandemins effekter bättre och i vissa fall även lyckats bättre än förut. Användningen av kunddata i beslutsprocessen samt digitala verktyg för att hantera kundkontakten och den hemmajobbande personalen har haft en tydlig positiv effekt och belyser hur viktigt det är att ha en modern, digitaliserad verksamhet som fattar beslut baserat på data, samt att det är otroligt viktigt att vara flexibel och anpassningsbar.

Ta del av Salesforce senaste rapport Trends in Manufacturing eller läs mer om Manufacturing Cloud här. 

Är du intresserad av mer inom Salesforce Manufacturing, besök: 

IDC Report: Benefits of a Collaborative S&OP Process 

Future of the Manufacturing Industry 

Customer 360 Playbook for Manufacturers 

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?