Annons

Självklart kan Sverige bygga nya kärnkraftverk

”Självklart ska vi snabba på elektrifieringen. Men inte med ny kärnkraft. För den är för dyr. Ännu högre elpriser, någon?”

ELFÖRSÖRJNING. Den nya S-ledaren hävdar att Sverige ska klara elförsörjningen enbart med förnybar energi och att satsningar på ny kärnkraft skulle leda till högre elpriser. Skulle inte Magdalena Andersson "säga som det är"?
ELFÖRSÖRJNING. Den nya S-ledaren hävdar att Sverige ska klara elförsörjningen enbart med förnybar energi och att satsningar på ny kärnkraft skulle leda till högre elpriser. Skulle inte Magdalena Andersson "säga som det är"?Foto:Cornelia Jönsson

Så sa Magdalena Andersson under sitt linjetal på S-kongressen. Den nyvalda partiledaren tillade att det ”tar årtionden att bygga nya kärnkraftverk” och varnade för att de gröna investeringarna hamnar i andra länder om vi väntar så länge. 

Hennes alternativ är att satsa på ”rena och förnybara energikällor” samt att bygga ut elnätet. 

Sol- och vindkraft, med andra ord.

Vad hände med löftet om att ”säga som det är”? Det var uppenbart inte så mycket värt när verkligheten inte faller hennes partimedlemmar eller samarbetspartier i smaken. 

För faktum är att energiexperter har en annan syn på vad som krävs för att trygga elförsörjningen. 

Enligt professor Jan Blomgren, som intervjuades i onsdagens Di, skulle det varken bli bra eller billigt om vi ökar mängden förnybart i energimixen utan att också öka den planerbara elproduktionen. 

Tvärtom menar han att det skulle leda till instabilitet i elnäten, omfattande problem för tillverkningsindustrin och stor risk för rullande nedsläckningar likt det som sker i Kalifornien. 

Vad som krävs är mer planerbar elproduktion i södra Sverige, enligt Blomgren. Då pratar vi vattenkraft, naturgas, olja, kol eller kärnkraft. 

Att bygga ut vattenkraften är inte ett alternativ, och heller inte kärnkraften, enligt S. 

Vad som däremot blir kvar i ekvationen är reservkraftverket i Karlshamn, som under hösten gått varmt på rysk olja. 

Runt om i Europa resonerar man annorlunda. På måndagen kom besked från brittiska motortillverkaren Rolls-Royce att man samlat tillräckligt med investerare för att matcha Boris Johnsons finansieringslöfte för att bygga små modulära kärnreaktorer i landet. 

Planen är att minst fyra reaktorer ska byggas baserat på tekniken från atomdrivna ubåtar. Reaktorerna väntas vara operationella inom ett årtionde. 

Även i Frankrike planerar regeringen nya kärnreaktorer. Såväl Johnson som Emmanuel Macron ser detta som en viktig klimatinvestering.

Den svenska regeringen borde resonera likadant. Det skulle sända en betryggande signal till bekymrade bolag runt om i landet som står i valet och kvalet om att sjösätta sina elintensiva klimatplaner. 

Även om det dröjer innan nya reaktorer är i drift skulle en bred politisk omfamning av kärnkraften visa att det finns en realistisk och långsiktig plan för elförsörjningen. 

Tvärtom vad Andersson påstår skulle det bidra till att behålla gröna investeringar i Sverige. 

Genomsnittstiden för att bygga ett kärnkraftverk i världen är sju år, medan de som har vanan inne, som sydkoreanerna, gör det på fyra år. 

S-ledaren måste med andra ord räkna med de långa svenska tillståndsprocesserna när hon säger att det skulle ta ”årtionden” för att få nya reaktorer på plats. Av samma skäl tar det för övrigt lång tid även för att få upp ett vindkraftverk. 

Men de långa ledtiderna är något som hon både kan och bör åtgärda. 

Tidsaspekten är överhuvudtaget ett oseriöst argument. Infrastruktur är sällan någon ”quickfix” och tio år är i sammanhanget ingenting. 

Med Anderssons kortsiktiga inställning hade vi aldrig fått någon tunnelbana i Stockholm. Inte heller de tolv reaktorer som färdigställdes under bara 13 år på 70- och 80-talen. 

Att investeringar i kärnkraft skulle leda till ett högre elpris är också ett märkligt påstående. Risken för högre elpriser är snarare större om vi lägger alla ägg i vindkraftskorgen, vilket vi fått erfara i höst när det slutade att blåsa både i Sverige och på kontinenten samtidigt. 

Och då spelar det ingen roll hur väl utbyggt elnätet är, eftersom näten inte kan lagra el. 

Självklart kostar det pengar att bygga kärnkraftverk. Men utslaget över livslängd, som kan vara upp till fyra gånger längre än ett vindkraftverk, finns goda förutsättningar för lönsamhet, särskilt om elprismodellen görs om till att börja premiera leveranssäkerhet. 

Såväl S som MP har dessutom sagt att man är beredd att låna till klimatinvesteringar. Varför inte till kärnkraft?

Budskapet från klimatmötet i Glasgow har varit tydligt: Det är bråttom att fasa ut fossila bränslen och att öka takten i elektrifieringen. 

Att säga nej till ny kärnkraft är att förminska Sveriges möjligheter att nå klimatmålen. 

Det är ett svek mot omställningsvilliga företag och i förlängningen mot svensk konkurrenskraft.

 

Mer från ledarredaktionen? Lyssna på Di:s Ledarpodd här

Innehåll från HPEAnnons

Hållbarhet genom hela kedjan för en bättre värld

– HPE arbetar ständigt för att reducera verksamhetens totala klimatavtryck; inom ramen för hållbarhetsprogrammet HPE Living Progress arbetar vi med olika initiativ som sträcker sig hela vägen från produktionskedjan, genom utrustningens livslängd, till återvinning.

Citatet är från Jostein Birkeland som arbetar som Sustainability Consulting Technologist på HPE. Jostein växte upp i skidorten Lillehammer 20 mil norr om Oslo och under uppväxten spenderade han mycket tid i naturen. Han blev tidigt medveten om klimatkrisen som mänsklighetens största utmaning och utbildade sig till ingenjör med målet att arbeta med hållbarhet och energifrågor. Efter tre år som lösningsarkitekt på HPE öppnades möjligheten för honom att ta klivet till en roll där han utbildar och representerar HPE som talare på temat hållbarhet, och dessutom arbetar tillsammans med kunder för att optimera energieffektiviteten i deras driftmiljöer.

– Efter mina år som lösningsarkitekt har jag en god förståelse för hur tekniken fungerar och vad som påverkar energiåtgången. Det känns meningsfullt att arbeta med saker som främjar en positiv utveckling för planeten och att göra det på ett företag som HPE, som tar hållbarhet på allvar, och arbetar med frågan på ett konkret sätt.

Hållbarhetsstrategi som värdeskapare 

Alltför många organisationer tar höjd för framtida tillväxt när de gör IT-investeringar, vilket leder till att de överdimensionerar och får därigenom utrustning som står och drar el i onödan. Genom att växla över från fysisk utrustning i egen datahall, till att köpa kapaciteten som tjänst, finns det ofta stora effektiviseringar att hämta hem.

– Schablonen säger att nyttjandegraden i en virtualiserad miljö som kunden driftar på egen hand är cirka 30 procent. När HPE driftar utrustningen är målet en nyttjandegrad på 60 procent eller mer, berättar Jostein.

Med infrastruktur som tjänst är det också enklare att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Till skillnad från konsumentelektronik, där tumregeln är att det är mer klimatsmart att behålla samma enhet under längre tid, kan man minska de totala utsläppen som genereras via datacentret genom att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Uppskattningsvis är det hållbart att byta utrustning med en frekvens på cirka 4–5 år för servrar och 5–7 år för lagring.

– Våra kunder som köper kapacitet som tjänst kan vara trygga med att vi hela tiden strävar mot att producera så rent och effektivt som möjligt. De kan fokusera på den dagliga driften och sina affärsmål, och får hållbarhetstänket på köpet. 

Svart på vitt om datacentrets energiförbrukning

För att bidra till minskade utsläpp behöver också fler göra mer, och för att främja den hållbara omställningen genom hela ekosystemet utmanar HPE sina underleverantörer att tänka på hur tekniken kan göra mindre påverkan på miljön. Ett exempel är AMD som har ändrat design och tillverkningsmetod för sina CPU:er, något som fått positiv effekt på miljön både när det kommer till produktion och användning. Faktum är att de sju mest energieffektiva servrarna från HPE på Energy Stars rankning i dagsläget är med inbyggd AMD-teknologi.

Att låta färre servrar göra jobbet i datacentret är viktigt eftersom det största avtrycket på klimatet från utrustningen sker när den är i bruk. Det är även viktigt att ha kontroll på användningen för att ha möjlighet att göra skillnad. Därför erbjuder HPE en kostnadsfri tjänst som hjälper kunder att identifiera produkter som genererar höga utsläpp utifrån tillverkning, användningsfas och uttjänt livslängd. Med hjälp av mjukvara utvecklad av Massachusetts Institute of Technology (MIT) analyseras de totala utsläppen av hårdvaran och den utrustning som drar mest el lokaliseras och kan ersättas med mer energieffektiva alternativ. 

– Som företag har vi gjort ett aktivt val att visa vägen i den gröna omställningen och när vi hjälper våra kunder minskar vi våra indirekta utsläpp. För oss är det självklart att alla som väljer HPE ska se oss som en del av det egna hållbarhetsarbetet, säger Jostein.

Viktigt att agera redan idag

Det mesta tyder på att vi just nu står på tröskeln till en ny era som kommer att kännetecknas av ett större fokus på hållbarhet, och klimatavtrycket kommer att bli en allt tyngre vägande faktor vid en IT-investering. Budskapet i rapporten som FN:s klimatpanel IPCC släppte i april 2022 är tydligt – handlingsutrymmet för att nå målet på 1,5 graders uppvärmning är nu. De organisationer som inte redan idag har en plan för mätning och minskning kommer inte att kunna svara på de frågor som deras kunder kommer att ställa om ett par år. Så för den som inte redan har börjat är det hög tid att mäta sitt klimatavtryck och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp.

– Hållbarhet är vår tids viktigaste fråga och därför behöver vi alla göra det vi kan. Vi på HPE bidrar dels genom att minska vårt eget klimatavtryck, dels genom att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar IT-infrastruktur, oavsett om det handlar om att energioptimera, analysera infrastrukturen eller hjälpa våra kunder att ta steget att konsumera IT som tjänst.

Om HPE Living Progress

HPE Living Progress är HPE:s program för hållbarhet och socialt ansvarstagande som syftar till att använda kraften i företaget till att bidra till en positiv utveckling för planeten och de samhällen där vi verkar.

Läs om vårt arbete för en mer hållbar IT, ladda ner infografen om den senaste rapporten. 

eller ta del av mer information och ladda ner hela rapporten här 

Nyfiken på fakta om AMD:s energieffektiva infrastruktur? Ladda ner infografen! 

 

Mer från HPE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera