1515

Självklart kan Sverige bygga nya kärnkraftverk

”Självklart ska vi snabba på elektrifieringen. Men inte med ny kärnkraft. För den är för dyr. Ännu högre elpriser, någon?”

ELFÖRSÖRJNING. Den nya S-ledaren hävdar att Sverige ska klara elförsörjningen enbart med förnybar energi och att satsningar på ny kärnkraft skulle leda till högre elpriser. Skulle inte Magdalena Andersson "säga som det är"?
ELFÖRSÖRJNING. Den nya S-ledaren hävdar att Sverige ska klara elförsörjningen enbart med förnybar energi och att satsningar på ny kärnkraft skulle leda till högre elpriser. Skulle inte Magdalena Andersson "säga som det är"?Foto:Cornelia Jönsson

Så sa Magdalena Andersson under sitt linjetal på S-kongressen. Den nyvalda partiledaren tillade att det ”tar årtionden att bygga nya kärnkraftverk” och varnade för att de gröna investeringarna hamnar i andra länder om vi väntar så länge. 

Hennes alternativ är att satsa på ”rena och förnybara energikällor” samt att bygga ut elnätet. 

Sol- och vindkraft, med andra ord.

Vad hände med löftet om att ”säga som det är”? Det var uppenbart inte så mycket värt när verkligheten inte faller hennes partimedlemmar eller samarbetspartier i smaken. 

För faktum är att energiexperter har en annan syn på vad som krävs för att trygga elförsörjningen. 

Enligt professor Jan Blomgren, som intervjuades i onsdagens Di, skulle det varken bli bra eller billigt om vi ökar mängden förnybart i energimixen utan att också öka den planerbara elproduktionen. 

Tvärtom menar han att det skulle leda till instabilitet i elnäten, omfattande problem för tillverkningsindustrin och stor risk för rullande nedsläckningar likt det som sker i Kalifornien. 

Vad som krävs är mer planerbar elproduktion i södra Sverige, enligt Blomgren. Då pratar vi vattenkraft, naturgas, olja, kol eller kärnkraft. 

Att bygga ut vattenkraften är inte ett alternativ, och heller inte kärnkraften, enligt S. 

Vad som däremot blir kvar i ekvationen är reservkraftverket i Karlshamn, som under hösten gått varmt på rysk olja. 

Runt om i Europa resonerar man annorlunda. På måndagen kom besked från brittiska motortillverkaren Rolls-Royce att man samlat tillräckligt med investerare för att matcha Boris Johnsons finansieringslöfte för att bygga små modulära kärnreaktorer i landet. 

Planen är att minst fyra reaktorer ska byggas baserat på tekniken från atomdrivna ubåtar. Reaktorerna väntas vara operationella inom ett årtionde. 

Även i Frankrike planerar regeringen nya kärnreaktorer. Såväl Johnson som Emmanuel Macron ser detta som en viktig klimatinvestering.

Den svenska regeringen borde resonera likadant. Det skulle sända en betryggande signal till bekymrade bolag runt om i landet som står i valet och kvalet om att sjösätta sina elintensiva klimatplaner. 

Även om det dröjer innan nya reaktorer är i drift skulle en bred politisk omfamning av kärnkraften visa att det finns en realistisk och långsiktig plan för elförsörjningen. 

Tvärtom vad Andersson påstår skulle det bidra till att behålla gröna investeringar i Sverige. 

Genomsnittstiden för att bygga ett kärnkraftverk i världen är sju år, medan de som har vanan inne, som sydkoreanerna, gör det på fyra år. 

S-ledaren måste med andra ord räkna med de långa svenska tillståndsprocesserna när hon säger att det skulle ta ”årtionden” för att få nya reaktorer på plats. Av samma skäl tar det för övrigt lång tid även för att få upp ett vindkraftverk. 

Men de långa ledtiderna är något som hon både kan och bör åtgärda. 

Tidsaspekten är överhuvudtaget ett oseriöst argument. Infrastruktur är sällan någon ”quickfix” och tio år är i sammanhanget ingenting. 

Med Anderssons kortsiktiga inställning hade vi aldrig fått någon tunnelbana i Stockholm. Inte heller de tolv reaktorer som färdigställdes under bara 13 år på 70- och 80-talen. 

Att investeringar i kärnkraft skulle leda till ett högre elpris är också ett märkligt påstående. Risken för högre elpriser är snarare större om vi lägger alla ägg i vindkraftskorgen, vilket vi fått erfara i höst när det slutade att blåsa både i Sverige och på kontinenten samtidigt. 

Och då spelar det ingen roll hur väl utbyggt elnätet är, eftersom näten inte kan lagra el. 

Självklart kostar det pengar att bygga kärnkraftverk. Men utslaget över livslängd, som kan vara upp till fyra gånger längre än ett vindkraftverk, finns goda förutsättningar för lönsamhet, särskilt om elprismodellen görs om till att börja premiera leveranssäkerhet. 

Såväl S som MP har dessutom sagt att man är beredd att låna till klimatinvesteringar. Varför inte till kärnkraft?

Budskapet från klimatmötet i Glasgow har varit tydligt: Det är bråttom att fasa ut fossila bränslen och att öka takten i elektrifieringen. 

Att säga nej till ny kärnkraft är att förminska Sveriges möjligheter att nå klimatmålen. 

Det är ett svek mot omställningsvilliga företag och i förlängningen mot svensk konkurrenskraft.

 

Mer från ledarredaktionen? Lyssna på Di:s Ledarpodd här

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?