1515
Annons

Självförsörjning gör alla fattigare

EGET VACCIN. Med störningar i vaccinproduktionen kommer kraven på att EU ska bli självförsörjande. Men det skulle inte ge önskad effekt.

Foto:Claudio Bresciani/TT

Vaccinproduktionen har politiserats. En orsak är geopolitik, en annan är de underliggande handelskrigen. Delvis hänger de ihop. EU anser att Storbritannien (UK) i praktiken har infört exportförbud för Astra Zenecas (AZ) vaccin, och har svarat med att låta Italien stoppa substanser som var på väg till Australien (en del av det brittiska samväldet).

Enligt Säpo utövar Kina och Ryssland desinformationskampanjer mot vaccin som producerats i väst, rimligen för att få sälja sina egna. Kina planerar att bara släppa in utlänningar som vaccinerats med deras eget vaccin. Iran undviker amerikanska vaccin, och väljer AZ ”för att det är svenskt”. USA har inget officiellt exportförbud, men använder sin lag om försvarstillverkning för att behålla inhemskt producerat vaccin. 

Denna nationalism har föranlett EU-kommissionen att skapa en läkemedelsstrategi, som går ut på att EU ska bli mer självförsörjande inom vaccin och andra läkemedel, som cancermediciner. EU ska ”utveckla ett öppet och strategiskt oberoende och säkerställa tillförlitliga distributionskedjor, som fungerar även i kristider”. 

Även i Sverige kommer krav, senast från SD och V, att vi ska bli självförsörjande inom vaccin. Då och då höjs röster om att vi borde bli självförsörjande inom flera områden, som jordbruk/livsmedel. Det är en obsolet tanke att ett litet land kan vara autonomt. De viktigaste skälen är att både kostnaderna och riskerna blir högre. Man bygger kapacitet utifrån planekonomi, vilket tenderar att bli både dyrt och dåligt. 

När det gäller just vaccin är tankarna dunkla även i EU. Framtagning av vaccin och läkemedel är ju en forskningsprocess som tar decennier, och även då ibland misslyckas. Det ger inga garantier, varken att driva ett statligt bolag eller knyta upp privata. Man vet inte i förväg vad som lyckas.

Det visar den exceptionellt snabba utvecklingen av covid-vaccinet. Ett av världens största läkemedels- och vaccinbolag, Merck, lade i januari ned sina försök. Nu hjälper de istället Johnson&Johnson/Janssen med deras produktion. 

Covid-vaccinen har skapat många nya allianser, exempelvis mellan ett mindre bolag som står för innovationen, som Biontech, och ett större, som Pfizer, står för produktion och distribution. Koalitionerna har bidragit till att det gått så snabbt att få vaccinen till marknaden. Företagen samarbetade, men inte politikerna.

Misstron är utbredd efter den senaste tidens vaccinnationalism. Sannolikt kommer dammet att lägga sig när vaccinproduktionen kommer ifatt behoven under det kommande året. Allierade och partners i handelsavtal bör då sätta sig och se över samarbetet. För pandemier är, liksom klimatet, en global fråga som måste lösas globalt. Och avtal måste hållas. Man kan inte plötsligt sluta exportera till en av sina största handelspartners.

Det faktum att produktionskedjorna är internationella tjänar alla på, och det får inte utnyttjas i kriser. Affärsidén i de globala läkemedelsbolagen är att sälja produkterna globalt. När politikerna griper in stör de ett helt ekosystem.

Samma sak gäller förstås andra sektorer, som telekom. En återgång till mer nationell produktion och marknad vore ett gigantiskt kliv tillbaka i historien. Det skulle försvaga internationella relationer, fördyra produkter, bromsa innovationer och sänka tillväxten. 

Det är naturligt och positivt att expertkluster uppstår, Asien är centrum för batterier, USA har länge varit ledande inom halvledare, och norra Europa producerar stora mängder fordon. 

Samtidigt reagerar marknaden på bristsituationer, därför bygger Northvolt batterifabriker i Sverige. Därför borde vi få se nya aktörer inom halvledarindustrin framöver.

Pandemin har hittills visat att företagen levererade långt över förväntan, medan politikerna kom till korta och drev handelskonflikterna vidare. Det bör alla som i samband med pandemin börjat ropa på mer statliga inslag i ekonomin minnas. Nationalism gör alla fattigare.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Risktagandet gynnar oss alla

Få sektorer illustrerar så tydligt de binära effekterna av risktagande som bioteknik.

VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.
VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.Foto:Isabell Höjman

Om forskningen på ett potentiellt läkemedel går bra, om det tar sig igenom fas 1, 2 och 3 och till sist godkänns av myndigheter i USA och Europa, kan ägarna bli rikligt belönade. Om något går fel under den tidsödande och kostsamma processen – vilket är det mest troliga – kan stora värden försvinna på ett ögonblick.

Ta Oncopeptides, som Di skrev om i lördagens tidning. Bolagets läkemedel för blodcancer, Pepaxto, fick initialt ett positivt besked av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men i ett senare skede påtalades risker med behandlingen. Oncopeptides beslutade sig för att dra sig tillbaka från USA. Börsvärdet raderades i det närmaste ut, vilket drabbade både småsparare och storägare. 

Men så i somras ändrades allt igen när den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderade ett godkännande av preparatet. Och i mitten av juli genomförde Oncopeptides en nyemission – nya och befintliga ägare sköt till drygt 400 miljoner kronor. De lät sig inte avskräckas av turbulensen utan bedömde att Oncopeptides kan bli framgångsrikt – och kom fram till att investeringen var värd risken. Hittills i år har bolagets aktie stigit med cirka 400 procent. 

Men Oncopeptides är inte ensamt om att ha ett bra börsår – hela biotekniksektorn har gått bra efter en längre period av svagare kursutveckling. Ett annat bolag vars ägare i år åtminstone delvis har kompenserats för sitt risktagande är Hansa Biopharma. Bolagets främsta läkemedelskandidat, Imlifidase, är ett enzym som möjliggör njurtransplantation hos patienter som annars inte skulle kunna ta emot ett främmande organ. Bakom Hansas framgång ligger åratal av forskning, hängivenhet och riskvilliga investerare.

Hur det än går för Oncopeptides och Hansa är båda bolagen exempel på en central komponent i alla affärer: varför avkastning och vinst behövs för att motivera investerare att ta risker. I alla tider har affärsmän brottats med risken och hur den ska hanteras. Det har bland annat gett upphov till bolagsbildningar och försäkringar. Den medeltida brandstoden, nämnd i Magnus Ladulås landslag från 1350, var exempelvis en föregångare till brandförsäkringen. Aktiebolagen, som på ett oöverträffat sätt kanaliserade kapital och spred risker, var centrala för Sveriges industrialisering från mitten av 1850-talet. 

I dag finns det sinnrika matematiska och statistiska modeller för att kvantifiera risken och sätta ett värde på den. Men hur man än räknar, vilka försäkringar som än har tagits, handlar affärsverksamhet till sist om ett beslut: Är investeringen (och den möjliga avkastningen) värd risken? Den frågan har investerare funderat på i alla tider.

Utan risktagare sker inga framsteg. Ingen ny teknik utvecklas, inga medicinska landvinningar sker. Den värdeskapande handeln stagnerar. Risktagandet är en mekanism som bör värnas. Vänsterns återkommande utspel om högre kapitalskatter för till exempel sparare med investeringssparkonton och delägare i fåmansbolag är ett hot mot den kreativa kraft som förutsätter risktagande. Om en eventuell förtjänst måste skattas bort, varför ska man då ta risken att investera?  

Det finns i dag 148 företag med huvudkontor i Sverige som forskar på nya läkemedel, enligt branschorganisationen Sweden Bio. 420 projekt är igång just nu, varav fler än 100 inom cancerområdet. För att de ska lyckas behövs riskvilliga investerare. Personer och företag som är beredda att se nio av tio projekt misslyckas, med vetskapen att om det tionde når framgång blir de rikligt belönade. Sverige behöver fler sådana risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera nya bioteknikföretag som förhoppningsvis kan hitta botemedel för njursjuka och cancerpatienter.

Risktagandet är en viktig kraft som för samhället framåt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera