Annons

Situationen i USA är inte svart eller vit

LEDARE. I Sverige odlas bilden att USA är utbrett rasistiskt. Den bilden kan nyanseras. Den afroamerikanska befolkningens livsvillkor håller på att förbättras.

Foto:Colter Peterson

USA skakas av protester mot dödsmisshandeln av den svarta 46-åringen George Floyd i Minneapolis i förra veckan. Landsomfattande protester mot rasism har förekommit i USA under hela 1900-talet, framför allt 1960-talet. Då handlade det om lika rättigheter i samhället, på senare år har det nästan uteslutande handlat om polisvåld.

I Sverige odlas bilden att USA är utbrett rasistiskt. Den bilden kan nyanseras. Gång på gång dör unga svarta män i möten med polis. Mycket tyder på att det finns rasism inom delar av poliskåren, som inte nödvändigtvis speglar hela samhället.

Många menar att polisen har för lite utbildning. Den verkar kunna omfatta vad som helst mellan 12 veckor och fyra år beroende på tjänst, kraven varierar också mellan staterna. De som ska bevara ordning på gatorna har kortast utbildning. Här finns nog en del att göra för att förbättra patrullerande polisers träning i att ta hand om eskalerande situationer och få dem att känna sig trygga, och därmed agera mindre våldsamt.

Nästa fråga är om rasismen är utbredd inom det juridiska systemet. Här finns en samstämmighet om att Justitia inte är blind. En studie från 2015 av domar i Georgia (”Skin color and the criminal justice system”, Journal of Empirical legal studies) visar att svarta döms till 4,25 gånger längre straff än vita. Ju mörkare de är i skinnet desto hårdare döms de. Utfallet blir detsamma när man kontrollerar för socioekonomiska orsaker. De med ljus hud döms inte annorlunda än vita. 

Svarta är starkt överrepresenterade på fängelserna. De utgör drygt 12 procent av befolkningen men en tredjedel av de intagna. De goda nyheterna är att skillnaden minskar. Mellan 2007 och 2017 minskade antalet dömda per år med 14 procent bland vita och 31 procent bland svarta (för spansktalande var det en lite ökning). (Factank 30/4 2019).

Svarta ligger fortfarande långt under vita när det gäller viktiga nyckeltal, men det går åt rätt håll.

* Arbetslösheten faller. 2008 var 10 procent av de svarta arbetslösa, mot 5,2 bland vita (bland spansktalande 7,6 och asiater 4 procent). 2019 var motsvarande tal 6,1 respektive 3,7 procent, de svarta hade alltså ökat sin sysselsättning mer.

* Inkomsterna ökar. Medianinkomsten 41 500 dollar per år är långt under totalmedianen på 62 000 dollar per år. Men i nästan alla storstadsområden med stor svart befolkning har den ökat betydligt mer än vitas inkomster under 2013-2018 (Brookings). I Atlanta (Georgia) steg den 20,8 procent mot 12,6 för vita, i Richmond (Virginia) med 18,7 procent mot 10 och Orlando (Florida) 21,6 procent mot 16,4. Det viktigaste skälet är ökad sysselsättning.

* Fler utbildar sig. År 2000 gick 31 procent av svarta high school-studenter vidare till college, 2018 hade siffran stigit till 37 procent. Även andelen vita som gick vidare steg, men bara tre procentenheter, till 42 procent. (Bland asiaterna går hela 59 procent vidare). Svarta får 72 procent av stipendierna. Och på Harvard var 15 procent av de antagna 2018 svarta, vilket är en högre andel än de utgör av landets population.

Etnicitet, kvotering och diskriminering är en gammal diskussion i USA. Högsta domstolen har slagit fast att kvotering är olagligt. Men en arbetsplats eller ett universitet kan argumentera att de vill ha en diversifierad grupp. De kan också ha som mål att ta till vara talanger. Staten Texas har ersatt sin kvotering med en plan som garanterar att de 10 procenten toppstudenter i high school får plats på något av statens universitet. Kalifornien och Florida gör likadant.

Boken ”Deaths of despair, and the future of capitalism” analyserar den ökade dödligheten bland vita män mellan 45 och 54 år. Männen dör av depression, överförskrivning av receptbelagda opioider, alkohol och självmord i spåren av arbetslöshet. Samma typ av överdödlighet drabbade svarta män på 1980-talet i crack-epidemin. Svarta män har haft en flera år kortare förväntad livslängd än vita. Nu har de kommit ikapp och ligger på samma nivå.

Den generation vita medelålders män som nu dör i förtid gör det till stor del därför att deras utbildning hamnade i otakt med industrins behov. Utbildning är också den språngbräda som kan ge svarta bättre livsvillkor.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?