Annons

Seriösa klimatpolitiker värnar fossilfri kraft

Förra hösten gav FN:s klimatpanel ett antal rekommendationer om hur världen ska kunna klara klimatmålen. Ett var att investera i teknik som fångar upp koldioxid vid förbränning av kol, naturgas och biobränsle. Ett annat var att återbeskoga mycket stora arealer för att binda mer kol. Ett tredje var att behålla och helst bygga ut kärnkraften.

KLIMATPAKT. Kristdemokraternas och Moderaternas avhopp från energiuppgörelsen är början på något som kan bli Sveriges viktigaste bidrag i klimatarbetet.
KLIMATPAKT. Kristdemokraternas och Moderaternas avhopp från energiuppgörelsen är början på något som kan bli Sveriges viktigaste bidrag i klimatarbetet.Foto:Christine Olsson/TT

Om man vill vara optimist, vilket är svårt i klimatkrisen, kan man säga att delar av världen faktiskt arbetar med alla tre.

Teknik för att fånga upp koldioxid finns och provas storskaligt, bland annat i Norge.

Världens skogar växer på alla kontinenter utom i Sydamerika där det brasilianska skogsbruket släpar efter. Men i Europa, Nordamerika, Asien och Afrika ökar skogsarealen, dels på grund av plantering men också för att ökad koldioxidhalt ”gödslar” biomassan.

Och kärnkraften byggs ut i Kina, Ryssland och sparsamt i delar av Europa men generellt i alldeles för låg takt. Klimatforskare har varnat för att stora delar av den amerikanska och europeiska kärnkraften som byggdes under 1970- och 80-talen inte kommer att ersättas, falla för åldersstrecket och i praktiken ersättas av gaskraft.

Sol- och vindrevolutionen ska absolut inte underskattas. De två kraftslagen kommer att växa snabbt och vara konkurrenskraftig på stora delar av energimarknaderna. Det är bara att välkomna.

Men vi har ont om tid. Det decennium vi nu har framför oss är avgörande för om vi kan hejda uppvärmningen. Även om sol och vind växer lika snabbt som experterna tror kommer det att ta tid innan de kan försörja mänskligheten med energi. Elnät och kraftförsörjning är också ganska sega system som tar lång tid att bygga om. Sol- och vindkraft kräver omedelbar konsumtion och därmed ett utbyggt elnät.

På grund av storskalig utbyggnad av vatten- och kärnkraft har Sverige en unikt fossilfri elproduktion. Därmed har vi också ett ansvar att värna det vi har. Vad Sverige gör spelar roll, inte bara i konkret export av fossilfri el till Norden, Baltikum och Polen utan också som exempel. Det spelar roll om ett traditionellt kärnkraftsland med gediget miljöpolitiskt rykte tror på kärnkraftens framtid.

Därför var målet om ”förnybart” i energiöverenskommelsen olyckligt. Eftersom överenskommelsen uttryckligen samtidigt inte satte något stoppdatum för kärnkraft och tog bort straffskatter kunde industrin acceptera den. Men under de år som gått har det blivit tydligt att de gamla kärnkraftsmotståndarpartierna använder ”förnybart” för att avfärda kärnkraft. Miljöministern Isabella Lövin (MP) har till exempel varmt välkomnat att två reaktorer ska stängas efter nyår och Vattenfalls ledning har svansat efter. På samma sätt har viktiga myndigheter som Energimyndigheten fasat ut kärnkraft i sina prognoser och i sitt tänkande om Sveriges framtida energisystem.

Sådant spelar roll och det var ett viktigt skäl till att Liberalerna från början inte ingick i energiöverenskommelsen.

Orsaken till att Moderaterna och Kristdemokraterna på tisdagen anslöt sig till Liberalernas ståndpunkt och hoppar av överenskommelsen är delvis av taktisk karaktär. Alla frågor som enar oppositionen kommer att få genomslag och frågor som kan inkludera L är mycket attraktiva eftersom de visar på ett alternativ i svensk politik.

Men man ska akta sig för att förminska kärnkraftsfrågan till enbart politiskt spel. Den är på allvar och den är akut. Att miljörörelsen inte har kunnat omvärdera ett storskaligt fossilfritt kraftslag är en sorg lika stor som att Vattenfalls bidrag under klimatkrisens upptakt blev att starta ett av Europas största kolkraftverk utanför Hamburg och avveckla reaktorer i Sverige. Hur man än vrider och vänder på det är eftermälet inte snyggt.

Om Socialdemokraterna sätter sina klimat- och industripolitiska ambitioner före de partipolitiska borde de välkomna M:s och KD:s engagemang och göra upp. Centerpartiet och senare Miljöpartiet har förlamat frågan i 40 år. De representerar 10 procent av väljarna. S, L, M, KD och SD har alla en rationell syn på kärnkraften. De kan besluta om vad som kan bli Sveriges viktigaste klimatbidrag under 20-talet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från TelenorAnnons

Företagens vanligaste misstag – när de satsar på IoT-teknik

Spräckta tidsplaner, överdrivet teknikfokus – och skenande kostnader.

Här är de vanligaste misstagen när företag ska satsa på uppkopplad teknik.

– Det viktigaste är att hitta ett tydligt kundvärde och en nytta alla förstår, säger Niklas Agerhem, affärsansvarig hos Telenor IoT.

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

Svårt att få företagets IoT-satsning att lyfta? Ni är inte ensamma. En undersökning Telenor gjort bland 100 svenska traditionella industribolag som lanserar IoT-teknik visar att endast ett av tio företag når 20 procent eller mer av sina uppsatta mål inom tre år. Det går alltså betydligt långsammare än förväntat för de flesta.

– Vi har gått tillbaka till deras målsättningar och vilka volymer de planerat att koppla upp och jämfört de siffrorna med läget tre år senare. Ett trettiotal bolag djupintervjuade vi. Där insåg vi att endast tre bolag lyckats nå sina mål fullt ut, berättar Niklas Agerhem.

– Fasen där man bestämmer varför man ska koppla upp sina produkter är oerhört viktig. Att ställa sig frågan vilket kundvärde detta ger är steg ett, och svaret på den frågan måste sedan förankras hos företagsledningen. De måste ge någon mandatet att genomföra uppdraget. Det kanske överraskar vissa, men det handlar om att driva en affärstransformation, säger Agerhem och fortsätter:

– Istället är det rätt vanligt att man fastnar i teknikdiskussioner och att en för stor del av budgeten går åt till att bygga ”den perfekta teknikplattformen”. Risken är att man bygger tekniken isolerat från omgivningen och att man utvecklar något annat än vad att kunden behöver.  

Kostanden per produkt blev för hög

Utifrån undersökningen går det också att dra slutsatsen att de allra flesta underskattar hur lång tid IoT-satsningarna kommer att ta – att få till en fungerande teknisk lösning är bara ett av stegen för att bygga upp den uppkopplade verksamheten.

– I djupintervjuerna diskuterade vi mycket med bolagens affärschefer kring return on investment och problem man hade upplevt runt detta. Även när man kunde påvisa starkt kundvärde var det vanligt att man överskattat både storlek och snabbhet för nya intäktsströmmar. Det som också var gemensamt var att projekten kostade mer och tog längre tid än beräknat. I flera fall hade man byggt lösningar för att hantera hundratusentals produkter, men hade endast kopplat upp en bråkdel. Kostnaden utslagen per produkt blev då för hög. När tekniken dessutom senare krävde generationsskifte och nya investeringar så stod man inför jobbiga vägval kring hur man skulle gå vidare. 

Men hur vet man när man ska satsa eller bromsa i dessa satsningar?

– Ibland måste man bara bestämma sig för ett spår och köra på. Viktigast är att ha en tydlig kontakt med kunderna, löser satsningen deras problem skapar du kundlojalitet och en bättre upplevelse. 

Agerhem konstaterar att många bolag fastnar på vägen när IoT-satsningarna inte riktigt går som planerat. Många gånger behöver man ny kompetens inom områden som ligger utanför bolagets kärnverksamhet. En enkel lösning kan då istället vara att ta hjälp utifrån – vilket gäller både rådgivning och tjänster:

– Vi har lång erfarenhet av att jobba med kunder som behöver göra precis det här. Vi kan se de vanliga problemen som dyker upp och hantera dessa. Man får tillgång till teknik och uppkoppling utan att behöva göra något själv. Det gör också att man snabbt får en lösning i handen, tiden innan något går ut till kund blir rejält kortare.

Han målar upp ett exempel med ett ventilationsföretag som såg fördelarna i uppkopplad teknik, men inte riktigt visste hur man skulle ta sig an IoT-satsningen:

– De valde att jobba med vår färdiga tjänst. De slapp lägga tid på utveckling och göra egna misstag när man bygger själv. Istället berättade de för oss vilken typ av information de behöver få ut av sin uppkopplade utrustning och vi löste det. De kunde snabbt presentera lösningen framför kund och få feedback. Förutom mindre investeringar så kan de lägga mer krut på att driva förändringsresan med sina kunder. 

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

 

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera