Seriösa klimatpolitiker värnar fossilfri kraft

Förra hösten gav FN:s klimatpanel ett antal rekommendationer om hur världen ska kunna klara klimatmålen. Ett var att investera i teknik som fångar upp koldioxid vid förbränning av kol, naturgas och biobränsle. Ett annat var att återbeskoga mycket stora arealer för att binda mer kol. Ett tredje var att behålla och helst bygga ut kärnkraften.

KLIMATPAKT. Kristdemokraternas och Moderaternas avhopp från energiuppgörelsen är början på något som kan bli Sveriges viktigaste bidrag i klimatarbetet.
KLIMATPAKT. Kristdemokraternas och Moderaternas avhopp från energiuppgörelsen är början på något som kan bli Sveriges viktigaste bidrag i klimatarbetet.Foto:Christine Olsson/TT

Om man vill vara optimist, vilket är svårt i klimatkrisen, kan man säga att delar av världen faktiskt arbetar med alla tre.

Teknik för att fånga upp koldioxid finns och provas storskaligt, bland annat i Norge.

Världens skogar växer på alla kontinenter utom i Sydamerika där det brasilianska skogsbruket släpar efter. Men i Europa, Nordamerika, Asien och Afrika ökar skogsarealen, dels på grund av plantering men också för att ökad koldioxidhalt ”gödslar” biomassan.

Och kärnkraften byggs ut i Kina, Ryssland och sparsamt i delar av Europa men generellt i alldeles för låg takt. Klimatforskare har varnat för att stora delar av den amerikanska och europeiska kärnkraften som byggdes under 1970- och 80-talen inte kommer att ersättas, falla för åldersstrecket och i praktiken ersättas av gaskraft.

Sol- och vindrevolutionen ska absolut inte underskattas. De två kraftslagen kommer att växa snabbt och vara konkurrenskraftig på stora delar av energimarknaderna. Det är bara att välkomna.

Men vi har ont om tid. Det decennium vi nu har framför oss är avgörande för om vi kan hejda uppvärmningen. Även om sol och vind växer lika snabbt som experterna tror kommer det att ta tid innan de kan försörja mänskligheten med energi. Elnät och kraftförsörjning är också ganska sega system som tar lång tid att bygga om. Sol- och vindkraft kräver omedelbar konsumtion och därmed ett utbyggt elnät.

På grund av storskalig utbyggnad av vatten- och kärnkraft har Sverige en unikt fossilfri elproduktion. Därmed har vi också ett ansvar att värna det vi har. Vad Sverige gör spelar roll, inte bara i konkret export av fossilfri el till Norden, Baltikum och Polen utan också som exempel. Det spelar roll om ett traditionellt kärnkraftsland med gediget miljöpolitiskt rykte tror på kärnkraftens framtid.

Därför var målet om ”förnybart” i energiöverenskommelsen olyckligt. Eftersom överenskommelsen uttryckligen samtidigt inte satte något stoppdatum för kärnkraft och tog bort straffskatter kunde industrin acceptera den. Men under de år som gått har det blivit tydligt att de gamla kärnkraftsmotståndarpartierna använder ”förnybart” för att avfärda kärnkraft. Miljöministern Isabella Lövin (MP) har till exempel varmt välkomnat att två reaktorer ska stängas efter nyår och Vattenfalls ledning har svansat efter. På samma sätt har viktiga myndigheter som Energimyndigheten fasat ut kärnkraft i sina prognoser och i sitt tänkande om Sveriges framtida energisystem.

Sådant spelar roll och det var ett viktigt skäl till att Liberalerna från början inte ingick i energiöverenskommelsen.

Orsaken till att Moderaterna och Kristdemokraterna på tisdagen anslöt sig till Liberalernas ståndpunkt och hoppar av överenskommelsen är delvis av taktisk karaktär. Alla frågor som enar oppositionen kommer att få genomslag och frågor som kan inkludera L är mycket attraktiva eftersom de visar på ett alternativ i svensk politik.

Men man ska akta sig för att förminska kärnkraftsfrågan till enbart politiskt spel. Den är på allvar och den är akut. Att miljörörelsen inte har kunnat omvärdera ett storskaligt fossilfritt kraftslag är en sorg lika stor som att Vattenfalls bidrag under klimatkrisens upptakt blev att starta ett av Europas största kolkraftverk utanför Hamburg och avveckla reaktorer i Sverige. Hur man än vrider och vänder på det är eftermälet inte snyggt.

Om Socialdemokraterna sätter sina klimat- och industripolitiska ambitioner före de partipolitiska borde de välkomna M:s och KD:s engagemang och göra upp. Centerpartiet och senare Miljöpartiet har förlamat frågan i 40 år. De representerar 10 procent av väljarna. S, L, M, KD och SD har alla en rationell syn på kärnkraften. De kan besluta om vad som kan bli Sveriges viktigaste klimatbidrag under 20-talet.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så ska fastigheter stå pall översvämningar och värmeböljor

Kraftig nederbörd, stigande havsnivåer och högre temperaturer. De klimatförändringar vi ser idag påverkar många delar av samhället – inte minst våra fastigheter. 

– För att förebygga skador bör fastighetsägare börja klimatanpassa sina fastigheter redan idag, säger Riksbyggens miljöchef Karolina Brick. 

Läs mer om hur Riksbyggen kan hjälpa dig att förvalta hållbart 

Våra fastigheter är byggda för att klara både väder och vind, men i takt med att klimatet förändras kan de också behöva rustas för mer extrema väderrelaterade händelser, som exempelvis ras och översvämningar. Riksbyggen, som är en av Sveriges största fastighetsförvaltare, arbetar aktivt med att skapa medvetenhet kring klimatanpassning av fastigheter.

– Många fastighetsägare förlitar sig på att försäkringen ska täcka eventuella klimatrelaterade skador – och det gör den i de flesta fall. Försäkringsbolagen har dock länge flaggat för att om det exempelvis börjar bli upprepade översvämningar i en fastighet, kanske det inte längre kan räknas som en oförutsedd händelse. Då måste man istället börja jobba förebyggande, förklarar Karolina Brick, miljöchef på Riksbyggen.

Kartlägga risker

Det första steget för en fastighetsägare som vill ligga steget före när det kommer till klimatanpassning, är att kartlägga vilka klimatrelaterade risker fastigheten kan utsättas för. De riskerna kan se väldigt olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Exempelvis behöver kanske en bostadsrättsförening i en stad, där det är brist på vegetation, se över vad som kan åtgärdas för att förebygga effekter av värmeböljor. Medan en havsnära fastighet istället kan behöva rustas för översvämningar och ökad nederbörd. 

– Vid kraftigare och mer frekventa regnoväder kan till exempel effekten bli att vattnet inte hinner rinna undan runt fastigheten, och att det istället tränger in i källaren. En konsekvens av det kan vara att vattnet når elinstallationer, vilket i sin tur kan leda till strömavbrott och stora skador.

– När man har kartlagt de olika riskerna som ens fastighet kan utsättas för, finns det en rad olika åtgärder kopplade till dessa som man kan jobba med som fastighetsägare. Det kan vara allt från att installera en backventil för att förhindra att källaren översvämmas till att förvara värmekänslig utrustning i naturligt svala utrymmen, för att bara nämna ett par exempel av många, säger Karolina Brick och tillägger:

– Sedan finns det såklart massor av åtgärder som vi kan utföra i vår förvaltning. Vi gör en underhållningsplanering varje år där vi kartlägger vad som behöver göras för att fastigheten ska må bra. 

Som en del i arbetet med att stärka fastighetsägares förmåga att skydda sina hus från klimatrelaterade skador, har Riksbyggen tagit fram en checklista för bostadsrättsföreningar med åtgärder för att fastigheterna och de boende ska klara exempelvis skyfall och värmeböljor bättre.

Läs mer om hur Riksbyggen kan hjälpa dig med förvaltningen 

Exempel ur checklistan:

Förebyggande åtgärder för ökad nederbörd/stigande vattennivåer

• Installera skydd mot vatten som trycks upp bakvägen i källaren vid en översvämning. Till exempel kan avstängningsbara golvbrunnar och backventiler användas.

• Vid val av material och färgtyp för ytbehandling av fasader ta hänsyn till ökad nederbörd.

• En konsekvens av översvämningar kan vara att vattnet når elinstallationer med strömavbrott och stora skador som följd. Vid renoveringar bör exempelvis vattentäta dörrar väljas till rum med el- och undercentral.

Förbyggande åtgärder för storm- och åskväder

• Kontrollera så att takpannor, skorstensplåtar och andra byggmaterial som kan blåsa av är ordentligt fastsatta.

• Installera ett överspänningsskydd i fastigheten. Överspänningsskyddet hjälper framförallt till direkt när överspänningen uppstår så att elapparater inte slås ut.

• Det är bra om föreningen äger en presenning som kan används för att täcka en skada på byggnaden.

• Avlägsna dåliga eller gamla grenar/träd så de inte kan ge upphov till skador.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?