1515
Annons

Senaten visar var USA står egentligen

LEDARE. På onsdagskvällen skedde något numera ganska märkvärdigt.

MITT I PRICK. Senatens snabba agerande i Syrienfrågan är en påminnelse om att de amerikanska institutionerna fungerar bortom Ovala rummet och att Donald Trump inte är allsmäktig, ens i utrikespolitiken. På bilden: Mitt Romney, republikansk senator från Utah.
MITT I PRICK. Senatens snabba agerande i Syrienfrågan är en påminnelse om att de amerikanska institutionerna fungerar bortom Ovala rummet och att Donald Trump inte är allsmäktig, ens i utrikespolitiken. På bilden: Mitt Romney, republikansk senator från Utah.Foto:Patrick Semansky

Strax efter att turkiskt stridsflyg inlett bombningar mot kurdiska fästen i norra Syrien, en direkt följd av Donald Trumps beslut att dra tillbaka amerikanska trupper från gränsen, aviserade republikaner och demokrater i USA:s senat en bred och lång lista på sanktioner mot den turkiska ekonomin.

Senatorerna vill frysa president Erdogans och andra ministrars dollartillgångar, utestänga dem från USA (Trump bjöd Erdogan till Washington så sent som i måndags), kapa energiimporten och införa sanktioner mot leverantörer av turkiskt krigsmateriel, vilket även skulle slå mot svenska aktörer.

Tanken är att förslagen ska röstas igenom i dagarna. Sett till omständigheterna – riksrättsutredning i representanthuset, en redan uppskruvad valkampanj – är det en närmast unik styrkedemonstration från USA:s lagstiftande makt, men inte helt. Senaten, i vanliga fall mycket polariserad, röstade igenom sanktioner mot Saudiarabien efter mordet på den saudisk-amerikanske journalisten Jamal Khashoggi i Istanbul förra hösten och mot den ryska regimen i januari 2018. Bägge gånger lade presidenten intressant nog veto.

Denna gång bedöms stödet vara brett nog (två tredjedelar av rösterna) för att ogiltigförklara en eventuell blockering från Vita huset.

Tonläget är också ett annat. Tunga republikaner går plötsligt hårt åt Trump. Presidenten är samtidigt tyst, eller riktar sin ilska mot andra. 

Man kan och bör söka förklaringarna till det i själva sakfrågan, amerikanerna känner för kurderna av både praktiska och principiella skäl. 

Men det speglar också en underliggande maktförskjutning inom det republikanska partiet, från Vita huset till senaten. Republikanerna i kongressen är känsliga för opinionsvindar och Trump är försvagad, åtminstone tillfälligt. Andelen amerikaner som stöder riksrätt har ökat från 35 till över 50 procent på några veckor, enligt siffror som Fox News publicerade på onsdagen.

Senatens snabba agerande i Syrienfrågan är ytterst en påminnelse om att de amerikanska institutionerna fungerar, åtminstone bortom Ovala rummet, och att de – i motsats till vad många nu anför – i grunden fortfarande går att lita på. Det är också en välkommen påminnelse om att Donald Trump inte är allsmäktig, ens i utrikespolitiken.


Demokrater begär vittnesmål från Trump inför riksrätten – advokaterna säger nej

Foto:Susan Walsh

Den demokratiska arbetsgrupp i USA:s representanthus som arbetar med riksrättsåtalet mot Donald Trump har sänt ett brev till ex-presidenten där de begär att han avlämnar ett edsvuret vittnesmål.

”Mot bakgrund av att du bestrider de faktiska anklagelserna skriver jag till dig för att be dig avlägga vittnesmål under ed, antingen före eller under senatens riksrättsrättegång, angående ditt handlande den 6 januari 2021”, står det i brevet som är undertecknat av arbetsgruppens ledare, ledamoten Jamie Raskin.

Brevet har också skickats till Trumps advokater – och svaret kom snabbt.

Presidenten kommer inte att vittna i ett författningsvidrigt förfarande, säger Jason Miller, rådgivare till Donald Trump.

Och i ett öppet brev kallar de båda Trumpadvokaterna, Bruce Castor och David Schoen, brevet för ett ”pr-trick”.

Riksrättsrättegången mot expresident Donald Trump, hans andra, väntas inledas i senaten i nästa vecka. Den enda punkten i åtalet lyder ”anstiftan till uppror”. Det syftar på hans felaktiga påståenden om fusk i det senaste presidentvalet och det tal Trump höll kort innan hans anhängare stormade kongressen den 6 januari.

Fem människor, varav en polisman, miste livet i samband med stormningen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?