Annons

Seger för Amerika

LEDARE. Det är inte bara Joe Biden som är den stora segraren i veckans val – det är USA:s demokrati. Trots problematiska förutsättningar med en president som öppet ifrågasätter fungerande institutioner och som sprider rena vanföreställningar, håller det amerikanska valsystemet måttet.

LEDANDE PAR. Joe Biden, tillsammans med Kamala Harris, vid ett av sina lågmälda framträdanden under denna vecka. Det är just i tillspetsade lägen som en demokrati får tillfälle att visa att den fungerar, att valsystemen har integritet och att rättsstaten hjälper till när det behövs.
LEDANDE PAR. Joe Biden, tillsammans med Kamala Harris, vid ett av sina lågmälda framträdanden under denna vecka. Det är just i tillspetsade lägen som en demokrati får tillfälle att visa att den fungerar, att valsystemen har integritet och att rättsstaten hjälper till när det behövs.

Konstaterandet om ett polariserat samhällsklimat med djup misstro mellan olika samhällsgrupper är dessvärre korrekt. Men spådomarna om den amerikanska demokratins snara undergång är felaktiga – och det bör vi fira en sådan här dag.

Valresultatet börjar bli tydligt och det har gått precis med den hastighet som man kan förvänta sig i ett system som det amerikanska. Någon delstat blir alltid sist med att räkna färdigt, och om det råkar vara en vågmästarstat så får världen vänta på ett slutresultat.

I normala fall skulle en besegrad kandidat erkänna sig som just det. Om inte just nu så i varje fall när ytterligare några delstater anses klara. I normala fall är i det läget valet avgjort, vad det offentliga livet anbelangar. Efterträdaren kan börja planera och agera som ”president-elect”. Under tiden fortsätter en omfattande verifieringsprocess för att säkerställa valresultatet, men ingen behöver ta större notis om det.

Donald Trumps attityd gör att maktskiftet i politiska termer, alltså det skede där efterträdaren kan börja tala öppet om sina förberedelser, fördröjs. Nu krävs att verifieringsprocessen, med omräkning och domstolsbeslut, får inväntas och denna får därmed oproportionerligt stor uppmärksamhet.

Donald Trump har meddelat att han kommer att ta flera delar av valet till domstol. Det framställs som ett hot, men är en förutsedd del av en valprocess. Det som är anmärkningsvärt är Trumps språkbruk, lögner och uppmuntrande av konspirationstänkande. Och en konsekvens blir att känslan av osäkerhet om valresultatet blir kvar under ytterligare en tid.

Dagens Nyheters New York-korrespondent skrev dagen efter valet att det vore en tragedi om valet behöver avgöras i domstol. Men kan ana vad han syftar på - att det är olyckligt om det blir bråk om hur valet har gått till. Men att en fråga hamnar i domstol kan inte vara en tragedi, tvärtom. Vem skulle annars avgöra när någon ifrågasätter delar av en valprocess? Gatans parlament? Medierna?

Det finns ingen demokrati utan domstolar. Så är det även i Sverige där valfrågor hanteras av en specialdomstol. Valprövningsnämnden, ledd av en högt uppsatt domare, tog emot hela 767 överklaganden av valresultatet 2018. Svenska val har fått göras om. Hela Västra Götaland fick rösta en gång till efter valet 2010. Falu kommun fick rösta om 2019 (och alla kommuner i Sverige var tvungna att öppna förtidsröstningslokal för dalfolk i förskingringen - inte billigt). Det visar att valsystemet har kontrollmekanismer som fungerar, och de fungerar för att det är en rättsstat. Och en rättsstat behöver domstolar.

Att en domstol ingriper för att upprätthålla grundlag och vallagar visar att USA är en fungerande demokrati, inte motsatsen.

Dessutom medför det amerikanska valsystemet fler jämna valresultat som har betydelse för utgången, eftersom man på olika nivåer har ett majoritetsvalsystem där den ena kandidaten vinner och den andra kandidatens röster inte leder till någon representation alls. I ett system som det svenska, där det är aggregerade röstetal som fäller avgörandet blir det mer sällan strid på kniven.

Det yttersta beviset på en demokratis hälsotillstånd är förmågan till maktskifte. Det har bevisats övertygande denna gång. Men det krävs också att ledande politiker bidrar till respekten för valsystemet.

Donald Trumps beteende de senaste dagarna trotsar all beskrivning. Det är något mycket allvarligare än att vara dålig förlorare, det är ett illasinnat försök att underminera förtroendet för demokratin. Det är något helt annat än korståg mot det politiska etablissemanget (som förde honom till Vita huset) - det är att sprida villfarelser om att valmaskineriet är korrupt.

Ledande republikaner har inte gett stöd åt Trumps eftervalsfasoner och inte använt dennes Trumps språkbruk. Men dessa politiker, som har egna plattformar i kongressen eller delstater, borde höja rösten mot den president som beter sig så skadligt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från KIAAnnons

Upptäck den laddbara friheten

Från räckviddsångest och långa laddtider – till en helt ny elektrisk frihet.

Utvecklingen av elbilar har gått fort och nu lanseras modeller som suddar ut de sista frågetecknen kring omställningen.

Det här är dock bara början.

EV6 GT – en modern och kraftfull elektrisk prestandabil

Utvecklingen av elektrifierade fordon har gått snabbt. Och marknaden växer stadigt: I dag är mer än hälften av alla nya bilar laddbara – alltså laddhybrider eller rena elbilar – enligt statistik från branschorganisationen Bil Sweden.

Det finns biltillverkare som kommit ännu längre i omställningen till den nya laddbara friheten. Ett exempel är Kia i Sverige, där 83 procent nyregistrerade bilar är laddbara och målsättningen är att enbart sälja laddbara bilar år 2024.

Kia ligger också i framkant när det kommer till låga koldioxidutsläpp med sitt snitt på 35 g/km CO2 jämfört med genomsnittet i branschen på 74 g/km under januari till oktober, enligt Vroom.

Innovation och teknik i framkant

För Kia handlar den laddbara friheten bland annat om innovation och teknik i framkant, om en möjlighet att till exempel att använda bilen som som en strömkälla för att ladda elektrisk utrustning eller till och med en annan elbil.

Företagets laddbara rörelse strävar efter att så många som möjligt ska kunna ställa om och köra på el och sedan 2013 har företaget lanserat åtta laddbara bilmodeller.

En del i detta är den nya specialutvecklade elbilsplattformen E-GMP som i dag ligger som grund för andra generationens elbilar. Plattformen möjliggör den senaste tekniken, med ultrasnabb laddning och lång verklig räckvidd.

Familjebil med 585 hästkrafter

Kia EV6 GT är det senaste tillskottet på elbilsplattformen. Det handlar om en familjebil med dubbla motorer med totalt 585 hästkrafter och ett vridmoment på 740 Nm. Räckvidden för EV6 GT är upp till 424 kilometer (enligt WLTP) och med bilens 800-voltsteknik laddar batteriet från 10–80 procent på ner till 18 minuter med en >250 kW snabbladdare.

Interiört har EV6 GT, som är en crossover mellan en personbil och en suv, en panoramaskärm (dubbla välvda 12,3-tumsskärmar), skålade sportstolar med neongröna sömmar och en tvåekrad sportratt.

På ratten sitter dessutom en särskild neongrön knapp för att aktivera extremläget My GT, som är en av fem olika körinställningar som ger olika respons från bland annat elmotorer, bromsar, styrning, fjädring och antisladdsystem.

– Elbilar kan verkligen prestera. Från det omedelbara vridmomentet som gör att den accelererar väldigt snabbt, till hur tyst den är. En del beklagar sig över att förbränningsmotorn försvinner, men eldrift kan göra bilfärden till en upplevelse. Ta till exempel Kia EV6 GT, som har 585 hästkrafter, vridmoment på 740 Nm och kan gå från 0-100 km/h på bara 3,5 sekunder, säger Alex Papapetropoulos, director of product and pricing på Kia till tidningen Kia Story.

Se bilderna på nya kraftfulla EV6 GT.

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera