Scanias vd Henrik Henriksson ser det som det största som hänt bolaget sedan etableringen i Latinamerika på 1950-talet. Kina står för nära hälften av den globala försäljningen av kommersiella fordon. Det innebär avsevärda tillväxtmöjligheter för Scania, som räknar med att Kina så småningom går om Brasilien som bolagets största marknad.

Etableringen är möjlig genom Scanias förvärv av Nantong Gaokai Auto Manufacturing, ett numera helägt dotterbolag. Utländska bolag har länge begränsats eller hindrats från att etablera sig i Kina genom bland annat krav på samriskföretag och tak för utländskt ägande. Men kraven lättas successivt upp. Övergången till en friare ekonomi pågår.

Varje år uppdaterar Kina sin så kallade ”negativa lista för utländska investeringar”. Den styr vilka restriktioner som gäller för bolag som önskar göra affärer i landet. Europa har länge efterfrågat marknadstillträde på lika villkor. Där är vi inte riktigt än. Men listan har likväl blivit allt kortare med tiden, begränsningarna för utländska bolag allt färre.

Den första utländska fordonstillverkaren med egen produktion i Kina var Tesla. Elon Musks planerade bygge av fabriken Gigafactory 3 i Shanghai blev känt 2018. Samma år hade ”nya elbilar” undantagits från kraven på kinesiskt ägande i den negativa listan. I år frigjordes fordonssektorn ytterligare genom att kommersiella fordon undantogs.

Det har öppnat upp för Scania, som efter Tesla blir en av få aktörer i fordonssektorn med egen produktion i Kina. Bolaget lär dock inte bli det sista. Redan 2022 väntas kraven på kinesiskt ägande för produktion av passagerarfordon tas bort.

Scanias etablering i Kina är ett styrkebesked för ekonomisk öppenhet. Utvecklingen mot en friare marknad är värd att uppmuntra. Det bör i större utsträckning ge avtryck i den hätska svenska debatten. När Kina öppnar upp har varken Sverige eller Europa råd att vända sig inåt.