1515
Annons

Särskilt kul om börsen har rätt när den går upp

Börsen har alltid rätt, brukar man säga. En paradox förstås, eftersom den hela tiden ändrar sig. Paradoxen beror på att börsen sysslar med att bedöma framtiden, förväntningarna. De förändras ju ständigt, och därför även börskurserna.

Foto:Mark Lennihan

Poängen är att placerarna i sitt eviga letande efter ny information ofta är tidigast ute när det gäller att tolka framtiden. Politiker och centralbankschefer måste ju utreda, förankra och övertyga, konjunkturbedömare redovisa hur de räknat.

Placerarna kan i stället kombinera kunskap och intuition och slå till direkt, för att i nästa ögonblick sälja om de kommer på att de tagit fel. Allt bara ett knapptryck bort, en makalös innovation helt enkelt.  

Därför har de senaste veckorna känts ovanligt trevliga. För efter ett halvår av dramatisk nedgång har börsen gått stadigt uppåt, särskilt räntekänsliga teknik- och andra tillväxtaktier som hade rasat mest.

Första halvåret handlade det om pandemitrassel, inflation, räntor och krig, den ena börsdagen dystrare än den andra, ett sågtandsmönster nedåt, minus 30 procent i Stockholm. Hur mörkt kan det bli, är vi på väg mot rejäl lågkonjunktur och mitt i den stora börskraschen, den där på 50 till 60 procent, undrade många oroligt.

Sedan halvårsskiftet har hittills sågtand uppåt gällt, både i USA och i Sverige. I onsdagskväll kom ett glädjeskutt i USA, sedan centralbanken öppnat för långsammare räntehöjning, under torsdagsmorgonen i Stockholm.

Reaktionen tyder på att det värsta är över. Inte kriget förstås, men pandemitrasslet, inflationsökningen och de stora räntehöjningarna. Börsen spekulerar helt enkelt i att centralbankerna och ett superflexibelt näringsliv tillsammans faktiskt lyckas mjuklanda världsekonomin, och kanske till och med i att kriget går Ukrainas och Västs väg.

Njut så länge det varar, för som vanligt är inget säkert. Halvårsrapporterna kom in fint, men det är under tredje kvartalet vi får facit, om konjunkturen och balansräkningarna.

I bästa fall håller det goda humöret i sig. I så fall kommer vi att skriva om raset första halvåret 2022 som den andra pandemikraschen, intensiv och övergående, och börsen jaga vidare efter nästa fas i utvecklingen. Rätt får den, hur det än går.  

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Risktagandet gynnar oss alla

Få sektorer illustrerar så tydligt de binära effekterna av risktagande som bioteknik.

VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.
VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.Foto:Isabell Höjman

Om forskningen på ett potentiellt läkemedel går bra, om det tar sig igenom fas 1, 2 och 3 och till sist godkänns av myndigheter i USA och Europa, kan ägarna bli rikligt belönade. Om något går fel under den tidsödande och kostsamma processen – vilket är det mest troliga – kan stora värden försvinna på ett ögonblick.

Ta Oncopeptides, som Di skrev om i lördagens tidning. Bolagets läkemedel för blodcancer, Pepaxto, fick initialt ett positivt besked av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men i ett senare skede påtalades risker med behandlingen. Oncopeptides beslutade sig för att dra sig tillbaka från USA. Börsvärdet raderades i det närmaste ut, vilket drabbade både småsparare och storägare. 

Men så i somras ändrades allt igen när den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderade ett godkännande av preparatet. Och i mitten av juli genomförde Oncopeptides en nyemission – nya och befintliga ägare sköt till drygt 400 miljoner kronor. De lät sig inte avskräckas av turbulensen utan bedömde att Oncopeptides kan bli framgångsrikt – och kom fram till att investeringen var värd risken. Hittills i år har bolagets aktie stigit med cirka 400 procent. 

Men Oncopeptides är inte ensamt om att ha ett bra börsår – hela biotekniksektorn har gått bra efter en längre period av svagare kursutveckling. Ett annat bolag vars ägare i år åtminstone delvis har kompenserats för sitt risktagande är Hansa Biopharma. Bolagets främsta läkemedelskandidat, Imlifidase, är ett enzym som möjliggör njurtransplantation hos patienter som annars inte skulle kunna ta emot ett främmande organ. Bakom Hansas framgång ligger åratal av forskning, hängivenhet och riskvilliga investerare.

Hur det än går för Oncopeptides och Hansa är båda bolagen exempel på en central komponent i alla affärer: varför avkastning och vinst behövs för att motivera investerare att ta risker. I alla tider har affärsmän brottats med risken och hur den ska hanteras. Det har bland annat gett upphov till bolagsbildningar och försäkringar. Den medeltida brandstoden, nämnd i Magnus Ladulås landslag från 1350, var exempelvis en föregångare till brandförsäkringen. Aktiebolagen, som på ett oöverträffat sätt kanaliserade kapital och spred risker, var centrala för Sveriges industrialisering från mitten av 1850-talet. 

I dag finns det sinnrika matematiska och statistiska modeller för att kvantifiera risken och sätta ett värde på den. Men hur man än räknar, vilka försäkringar som än har tagits, handlar affärsverksamhet till sist om ett beslut: Är investeringen (och den möjliga avkastningen) värd risken? Den frågan har investerare funderat på i alla tider.

Utan risktagare sker inga framsteg. Ingen ny teknik utvecklas, inga medicinska landvinningar sker. Den värdeskapande handeln stagnerar. Risktagandet är en mekanism som bör värnas. Vänsterns återkommande utspel om högre kapitalskatter för till exempel sparare med investeringssparkonton och delägare i fåmansbolag är ett hot mot den kreativa kraft som förutsätter risktagande. Om en eventuell förtjänst måste skattas bort, varför ska man då ta risken att investera?  

Det finns i dag 148 företag med huvudkontor i Sverige som forskar på nya läkemedel, enligt branschorganisationen Sweden Bio. 420 projekt är igång just nu, varav fler än 100 inom cancerområdet. För att de ska lyckas behövs riskvilliga investerare. Personer och företag som är beredda att se nio av tio projekt misslyckas, med vetskapen att om det tionde når framgång blir de rikligt belönade. Sverige behöver fler sådana risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera nya bioteknikföretag som förhoppningsvis kan hitta botemedel för njursjuka och cancerpatienter.

Risktagandet är en viktig kraft som för samhället framåt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera