En handfull av västvärldens mest prestigefyllda naturvetenskapliga tidningar har de senaste veckorna väckt uppmärksamhet genom att antingen direkt ställa sig bakom Joe Bidens kandidatur, eller bara slå fast att Trump utgör ett hot mot det amerikanska folkets hälsa. Sådana ställningstaganden i val har inte skett tidigare, åtminstone inte i samtiden.
Exempelvis skriver redaktörerna för Nature under rubriken ”Så förstörde Trump vetenskapen”. New England Journal of Medicine skriver om covid19 ”Att dö i ett ledarskapsvakum” och Lancets redaktörsgrupp skrev redan i maj att ”USA borde välja en president som förstår att allmänhetens hälsa inte får styras av partipolitik”.
Trump har offentligt utmanat sin egen covid-expert Anthony Fauci, han har rekommenderat malarialäkemedel mot covid19, trots att det inte har någon verkan. Han bryter med stora kampanjmöten mot vissa staters hälsoregler om att samla max 50 personer. Vita huset har försökt påverka hur FDA (amerikanska läkemedelsverket) utformar sina krav för att godkänna ett vaccin. Et cetera.
Naturvetenskaperna är faktabaserade och forskningen kvantitativ. Det är inte så konstigt att de hamnar på kollisionskurs med en president som förkroppsligat begreppet faktaresistens. Saken har förvärrats av pandemin, eftersom Trump inte har någon strategi mot den.
Många har kritiserat Sveriges smittskydd, vi är ett exempel på att experter kan ha olika åsikter om hur man bäst bekämpar en pandemi. Men det är något annat att som Trump aktivt underminera vetenskapen, och det är det som gjort redaktörerna till aktivister. Den mest akuta effekten av att vetenskapen undermineras kan bli att människor inte vill vaccinera sig. Varför skulle de göra det om vetenskapen inte går att lita på?
Olof Ehrenkrona skriver på Svenska Dagbladets ledarsida (27/10) att det är ett ”problematiskt vetenskapsuppror” bland annat därför att det finns olika åsikter om pandemistrategier. Men det har ingen betydelse, man kan ha olika åsikter i en fråga där svaret ännu saknas. Det är det vetenskapliga förhållningssättet som är det viktiga. Förvisso har flera av redaktörerna breddat angreppen till att omfatta andra hälsofrågor, som miljö och vård, där många av dem alltid tyckt att demokraterna haft bättre svar än republikanerna.
Men de offrar inte på något sätt sin integritet, som Ehrenkrona skriver. Den ligger i vetenskapen, inte i politiken. Redaktörerna tar ställning mot Trump därför att de anser att vetenskapen hotas av en politik som river ned fundamentet som de mänskliga landvinningarna, dagens och morgondagens, bygger på. Det vetenskapliga förhållningssättet.
