ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Sänk inte kapitalkravet i aktiebolag

  • Foto: Claudio Bresciani/TT

LEDARE. Den planerade sänkningen av aktiekapitalkravet är ett uttryck för en missriktad välvilja och ökar risken för företagaren.

Centerpartiet drev i Januariöverenskommelsen igenom ett sänkt kapitalkrav på onoterade aktiebolag från 50 000 till 25 000 kronor. Alliansen stod även bakom sänkningen 2010 från 100 000 kronor. Men sänkningen är ett uttryck för en missriktad välvilja och i sämsta fall innebär det en ökad risk för företagaren.

Det finns inget som visar att det totala antalet företag ökar med lägre aktiekapital, bara att fler väljer aktiebolagsformen i stället för handelsbolag eller enskild firma. Inte heller har någon visat att valet påverkar lönsamheten och tillväxten.

Det som gör aktiebolagsformen (AB) attraktiv är att ägaren inte är personligt betalningsansvarig. Men redovisningen och kraven är mer komplexa och kostsamma. Och risken ökar i takt med att kapitalkravet sänks. Orsaken är att när bolagets eget kapital är mindre än hälften av aktiekapitalet ska en kontrollbalansräkning upprättas. Företrädaren för bolaget har då åtta månader på sig att återställa aktiekapitalet. Om så inte sker och man inte ansöker om likvidation blir företrädaren personligt betalningsansvarig.

Med ett aktiekapital på endast 25 000 kronor ska kontrollbalansräkning upprättas när det egna kapitalet är under 12 500 kronor. Det kan gå väldigt fort, vilket ökar risken för likvidation. Kapitalkravet bör ses som en buffert som reglerar marginalen mellan bolagets skulder och tillgångar. Redan 50 000 kronor är lågt. Resonemanget gäller i lika stor utsträckning tjänsteföretag som industri med de här låga beloppen.

En annan invändning är att bolagsformen urholkas. AB infördes i Sverige 1848. Den revolutionerade näringslivet eftersom ansvarsfrågan reglerades i lag. När företagarens privatekonomi kopplades loss från företaget vågade fler ta risken att driva växande företag. För att väga upp denna fördel krävdes dock ett aktiekapital som buffert. Den balanserande principen är lika giltig i dag.

De länder som har lägre eller inget kapitalkrav har tuffare krav på huvudmännen. I exempelvis brittisk rätt åläggs styrelsen att agera vid misstänkt kapitalbrist, om så inte sker kan ledande personer bli personligt betalningsansvariga för bolagets åtaganden.

Kapitalregelns syfte är att reglera balansen mellan ägare och gäldenärer, men den bidrar samtidigt till att styra upp och göra bolagen uthålliga. Tröskeln höjs för oseriösa aktörer. Och den som har valt enskild firma i starten kan när som helst byta till aktiebolaget när den formen är mer lämplig.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies