1515

Säkerhetspopulismen försvagar Sverige

När Stockholms tunnelbana invigdes i oktober 1950 fanns bara en linje, den gröna, som gick mellan Slussen och Hökarängen söder om stan.

DRIFTEN AV TUNNELBANAN. I tisdags inledde SL en ny upphandlingsprocess för driften av Stockholms tunnelbanetrafik. Svenska försvarspolitiker varnar för att släppa in utländska aktörer, vilket är ett exempel på svensk säkerhetspopulism.
DRIFTEN AV TUNNELBANAN. I tisdags inledde SL en ny upphandlingsprocess för driften av Stockholms tunnelbanetrafik. Svenska försvarspolitiker varnar för att släppa in utländska aktörer, vilket är ett exempel på svensk säkerhetspopulism.Foto:Amir Nabizadeh/TT

I dag är tunnelbanenätet 11 mil långt, har 100 stationer och transporterar normalt 320 miljoner resenärer per år. Planen är att ytterligare 3 mil och 18 stationer ska byggas fram till 2030.

Innan dess ska Storstockholms Lokaltrafik, SL, genomföra en upphandling av trafikdriften för åren 2025-2035. 

Det vill inte säga lite. Upphandlingen är den största i Sveriges historia och beräknas vara värd totalt 40-50 miljarder kronor.

Upphandlingsprocessen, som startade i tisdags, har redan skapat kontroverser. Orsaken är den pågående debatten om riskerna med att ha utländska aktörer inom svensk infrastruktur, och särskilt kinesiska. Den nuvarande t-baneoperatören, MTR, ägs till tre fjärdedelar av Hongkongs stad.

I en SvD-artikel (14/6) kräver flera försvarspolitiker att samma typ av säkerhetsgranskning genomförs som gjordes inför 5G-upphandlingen i vintras, som resulterade i att kinesiska Huawei utestängdes. 

”Vi kan inte utsätta medborgarna för risker när vi ser hur kinesiska företag tar över alltmer av Sveriges infrastruktur”, säger Mikael Oscarsson (KD). 

Allan Widman (L) hävdar att den som driver verksamheten kan ”samla in information om enskilda personers resmönster och i yttersta fall förbereda sabotage”.

Det låter allvarligt.

Men kinesiska företag tar inte över vår infrastruktur. De äger varken flygplatser, hamnar eller kärnkraftverk i Sverige. 

Syftar Oscarsson på Arlanda Express är det långsökt. Kinesiska centralbankens brittiska dotterbolag äger 37,5 procent av A-Train, som driver tågen på uppdrag av svenska staten.

Man måste göra skillnad på drift och ägande. I likhet med statens roll i Arlanda Express äger SL all infrastruktur i tunnelbanan, inklusive rälsen, tunnlarna, stationerna och vagnarna. 

SL kontrollerar dessutom löpande driftoperatören utefter ett antal parametrar, som renlighet på stationerna, tågens punktlighet och hur nöjda chaufförerna är. Den utvärderingen ligger till grund för operatörens ersättning och möjlighet att fullfölja kontraktet.

MTR, som haft det prestigefyllda ansvaret sedan 2009, uppges ha gjort ett strålande jobb. Så pass bra att SL utnyttjade optionen att förlänga kontraktet efter en grundlig utvärdering 2014. 

Man har successivt jobbat med punktligheten och kom under 2020 upp till nästintill asiatiska nivåer: 99 procent.

Också Säpo, som granskar operatören, verkar nöjd med MTR, att döma av att kontraktet inte avbrutits. 

Detta trots den destruktiva politiska utvecklingen i Kina, som i stor utsträckning drabbat Hongkong och dess befolkning, samt relationerna med Sverige.

MTR:s goda resultat är ingen överraskning. Likt andra kommersiella operatörer har bolaget rejäla incitament att sköta sig: att sanera klotter, hålla tidtabell och avstå från att installera spionutrustning i SL:s tysktillverkade vagnar. 

Att få dåligt rykte vore förödande för en global aktör som MTR, som förutom Stockholms tunnelbana och pendeltåg bland annat driver fjärrtågstrafik i sydvästra England och tunnelbanorna i Melbourne, Sydney och Hongkong.

Alarmister pekar ofta på Kinas underrättelselag som argument för att utestänga kinesiska bolag från Sverige, då den uppges tvinga bolagen att bistå landets säkerhetstjänst med information när den kallar.

Med ett sådant resonemang vore det ju lika bra att även stoppa Geely-ägda Volvo Cars försäljning i Sverige.

Man måste också fråga sig hur troligt det är att Peking skulle använda ett väletablerat bolag som MTR om man vill sabotera svenskarnas arbetspendling. 

Då hade det varit betydligt enklare och billigare att exempelvis satsa på cyberattacker.

I december väntas nya skärpta säkerhetsregler vid upphandlingar träda i kraft, och i vinter kommer även slutbetänkandet från utredningen om utländska direktinvesteringar inom skyddsvärd verksamhet. 

Det är välkommet, och sänder en viktig signal till potentiella utländska lycksökare.

Men vår vaksamhet får inte övergå i protektionism. 

Även om syftet är gott skadar den här typen av säkerhetspopulism Sverige mer än den skyddar oss.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?