1515

Säg ja till framtidens flexibla arbetsplats

”Jag håller på att avboka alla mina Zoom-möten. Jag har fått nog.”

Uttalandet kommer från Jamie Dimon, vd för den amerikanska investmentbanken JP Morgan Chase, under en konferens nyligen.

HETT VILLEBRÅD. När svenska arbetsgivare nu planerar för hur arbetet ska organiseras efter pandemin är det troligt att många landar i en hybrid-modell, en blandning av distans- och kontorsarbete. Det talar för en fortsatt het bostadsmarknad.
HETT VILLEBRÅD. När svenska arbetsgivare nu planerar för hur arbetet ska organiseras efter pandemin är det troligt att många landar i en hybrid-modell, en blandning av distans- och kontorsarbete. Det talar för en fortsatt het bostadsmarknad.Foto:Hasse Holmberg / TT

Han tillhör dem som inte uppskattar det digitaliserade distansarbete som blivit vardag för många under pandemin. 

Han menar att det missgynnat deras resultat, att bolaget förlorat affärer på grund av uteblivna fysiska möten.

Dimon är också av den bestämda uppfattningen att ”allt kommer att se ut som det gjorde innan” redan i september. 

Med start den här månaden ska därför bankens USA-baserade personal successivt börja återvända till kontoren. Konkurrenten Goldman Sachs har fattat ett liknande beslut.

Société Générale har däremot valt en annan väg. Den franska storbankens personal kommer ha möjlighet att jobba tre dagar i veckan på distans, även efter att pandemin är över. 

Planen är att samma villkor ska gälla bankens anställda också globalt.

Tyska myndigheter utreder ett liknande förslag där anställda skulle ha rätt till ett fast antal distansdagar per år, att förvalta relativt fritt.

Hur arbetet ska organiseras från och med i höst står såklart högt upp även på svenska arbetsgivares dagordning just nu, vilket Di kommer att belysa i den serie som startar i dag.

Det är en angelägen diskussion och en av flera positiva aspekter som pandemin ändå har medfört, mitt i allt lidande.

Som de internationella exemplen visar kommer olika bolag att landa i vitt skilda lösningar.

Att som Jamie Dimon räkna med en oförändrad arbetsplats efter pandemin är djärvt. Även om vissa säkert längtar tillbaka till sina skrivbord, automatkaffe och kontorets skvaller ska man komma ihåg att många också fått smak på den ökade frihet som hemarbete innebär, vilket lär bli svårt att helt vänja sig av med igen. 

Det borde speciellt gälla inom investmentbankerna, med sin förlegade kontorskultur där få vågar lämna jobbet innan chefen.

Men det betyder heller inte att 100 procent distans blir den nya normen, att det är dags att bygga bostäder av de kontorslokaler som utgör en stor del av fastighetsbeståndet i våra stadskärnor.

På klassiskt svenskt manér planerar nog många för en ”lagom” blandning av distans och kontor inför hösten. En hybridmodell, där kontoren delvis byggs om och uppgraderas med utrymmen för möten och aktiviteter av mer social karaktär. En plats där nyrekryterade kan anmäla sig första dagen och visas runt. Bolagets kärna.

De arbetsgivare som kan bör bejaka den utvecklingen. Undersökningar har visat att distansarbetet inte påverkat produktiviteten negativt under pandemiåret, snarare tvärtom. 

JP Morgan noterade exempelvis rekordintäkter under 2020, trots de påstådda förlorade affärerna.

Och man ska heller inte underskatta värdet av glada, välmående anställda som har större frihet att planera sin egen tid, sitt arbete, familjeliv och motion. För att inte tala om möjligheten att uppfylla sina lantliga bostadsdrömmar snarare än att trängas i tunnelbanan. 

Att sjukfrånvaron i Sverige minskat under 2020 skvallrar om vinsterna, både för den enskilda och för samhället i stort.

Samtidigt är frihet under ansvar inte en arbetsform som passar alla. Arbetsgivare måste vara tydliga med att distansarbete inte är en mänsklig rättighet, utan en förmån som kan dras tillbaka om den missbrukas. 

Den semi-flexibla arbetsplatsen kommer alltså att ställa höga krav på chefernas kommunikationsförmåga och uppföljning. Vilken modell man väljer och hur den fungerar kommer sannolikt också att spela större roll för bolagens förmåga att attrahera morgondagens talanger.

Förutom nya ledarskapsutbildningar talar detta för en fortsättning på de samhällstrender vi sett under pandemin. Vi bör kunna räkna med en fortsatt glödhet marknad för bland annat villor, båtar, cyklar, hundvalpar och virke.

Det är positivt för Sveriges landsbygdskommuner, dit många storstadsbor nu vallfärdar efter år av avbefolkning.

Detsamma gäller arbetsmarknaden. Med mindre krav på fysisk närvaro ökar möjligheten att lösa Sveriges matchningsproblem och därmed en del av arbetslösheten.


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?