Utifrån det vi nu ser i Ukraina, vad tänker du som vd på en av Europas viktigaste försvarsindustrier?
”Tittar man på bristen på framfart på rysk sida vad gäller konventionella system så är jag förvånad över att det inte har gått bättre. Och att det tog stopp så fort och att det gick så lätt att slå ut tanks och pansarfordon. Jag har dålig insikt i hur moralen har påverkat och att soldater kanske inte vet vilka uppdrag de är på väg in i.”
”Jag är väldigt konfunderad över om detta är det bästa Ryssland kan åstadkomma. Har deras avancerade vapensystem varit oprövade? Varför har de inte använt sin luftförmåga? Det finns många frågor om den ryska sidan.”
En del bedömare talar om ett genombrott för robotiseringen av den enskilda infanterisoldaten.
”Just det är inte så förvånande, i alla fall inte för oss i industrin. I ett svenskt perspektiv har vi varit noga med att de system vi tar fram ska vara lätta och helst kunna användas av en person och göra stor skada. Jag ser inte detta som ett skifte, det har funnits länge. Men nu syns förmågan.”
Men det är ett genombrott för ett av era vapen, NLAW?
”NLAW är helt utvecklad av Saab men slutmonteras i Storbritannien. Mig veterligen är det första gången den används i så här stor skala.”
Vad känner du när du ser resultatet av användningen?
”Konflikt är bara hemskt och krig är fruktansvärt. Jag känner ingen glädje över att våra vapen används i strid. Jag vet vad de kan göra, men tanken är ju att de inte ska användas. Jag har fortfarande svårt att ta in vad som händer i Ukraina.”
Sverige är mitt inne i en plötslig Natoprocess. Hur skulle ett svenskt medlemskap i Nato påverka Saab?
”Vi tittar på det och analyserar det. Min bild är att vi skulle bli en mer integrerad del av en svensk bas för att utveckla Nato-förmågor. Vi blir en del i att utveckla den innersta, mest känsliga kärnan. Allt vi gör i dag är Nato-kompatibelt, men att vara med i en mer framtidsinriktad process är en annan sak och där är vi inte i dag. Vi är inte med i research-delen. Det finns också en upphandlingsprocess vad gäller Nato-förmågor och där kommer vi att kunna delta. Det kan vi inte i dag. Industriellt kommer vi med på insidan. Och vi är inte rädda för större konkurrens på den svenska marknaden. Den är hård redan i dag.”
Det låter som en stor förändring för er?
”Det är svårt att bedöma om den är stor men jag ser inget negativt. Ur ett industriellt perspektiv finns det fördelar.”
Vilka kompetenser hos er blir viktigare när Sverige är med i Nato?
”Vi har ett flygplan som heter Globaleye, ett flygburet sensorsystem. Idag är den amerikanska motsvarigheten, AWAC-systemet, ganska gammalt och svårt för många att använda varför många länder saknar den här förmågan. Som medlem i Nato kan vi komma in på det här området.”
”Ett annat exempel är elektronisk krigföring, som är en känslig teknologi, det blir lättare om man är inne i Nato.”
Saab har ett arv av att ha varit en fullserviceleverantör till Sverige och har därför många produkter. Kommer detta att ändra på sig med ett Nato-medlemskap?
”Vi är i en strategisk process för att konsolidera oss. Vi har reducerat vårt sortiment betydligt sedan några år tillbaka. Våra kärnområden, stridsflyg, undervattensteknologi, sensorer, ledningssystem och avancerade vapensystem tror vi stenhårt på. Vi ska ha spets inom dessa. Allting som vi gör - kompetens, synergier - ska ha en koppling till dessa områden. Där ska vi vara i världsklass.”
Hur påverkas Saabs karaktär och produkter framåt av det svenska försvarets inriktning?
”Sverige är väldigt viktigt som land för oss, särskilt vad gäller våra strategiska intressen. Stridsflyg och undervattensteknologi framför allt, där måste det finnas ett svenskt fundament för att vi ska hålla på med det. Vi kan ha partnerskap men om det inte skulle finnas ett svenskt fundament skulle vi inte ha det på egen hand. Den strategiska inriktningen som Sverige tar är otroligt viktig. Frankrike och USA har förmågan att göra stridsflyg men inga andra.”
”Sedan har vi andra områden som radar och sensorer där vi inte är beroende av Sverige på samma sätt.”
Ubåtsmarknaden är ny för er. Är det något med den som har överraskat dig?
”Ja, dels att den är så komplex. Att utveckla och tillverka moderna ubåtar är i dag minst lika komplext som att utveckla stridsflyg. Det är på millimeternivå för att få in utrustningen. Digitaliseringen av ubåtsplattformen har kommit väldigt långt.”
”En annan sak är att marknaden är begränsad i termer av vilka länder man kan samverka med och vilka länder som behöver konventionell ubåtsteknologi. Det är Nederländerna och några länder i Asien som är aktuella och Australien där vi hoppas på att få vara med och utveckla Collinsklassen.”
”De stora spelarna gör atomubåtar, som är mycket större, de har inte vår förmåga. De som kan göra mindre konventionella ubåtar är Frankrike i form av Naval Grupp, Tyskland i form av TKMS och så är det vi.”
Är ubåtsmarknaden lika politisk som flygmarknaden?
”Ja det skulle jag säga att den är”.
Fungerar Sverige som bas för en ubåtstillverkare?
”Ja, om Sverige bestämmer sig för att hålla ubåtsförmågan vid liv på den nivån där vi är i dag. Vi har 1.800 personer som jobbar med ubåt, ett modernt varv i Karlskrona och en utvecklingsavdelning i Malmö. Det har varit en jobbig resa för att komma dit. Sverige har beställt två A26, det måste komma fler beställningar och kompletteras med export. Det är viktigt att Sverige är långsiktig i den här satsningen.”
Hur många ubåtar måste Sverige ha för att det ska vara lönt för er att producera ubåtar?
”Om ett par tre år måste man bestämma sig för att beställa nästa, och nästa, och nästa. Sedan tror jag att det är bra för Försvarsmakten att ha några fler ubåtar.”
Upplever du att man från politiskt håll tar ansvar för att upprätthålla den nationella undervattenskompetensen?
”Idag är det nog ett politiskt statement mer än att det har haft effekt. Jag hoppas att materielförsörjningsutredningen som ska landa i maj svarar på en del av dessa frågor. Vad betyder det till exempel när Sverige säger att vissa teknologier är nationella säkerhetsintressen, för försvarsmakten, för FMV och för oss i industrin? Är vi beredda att hålla den nivån som behövs? Man kan inte åka berg och dalbana vad gäller kompetens på denna nivå, det behövs en kritisk massa för att vara den spets vi ska vara.”
Civila företag har en fördel att de kan överraska marknaden. Det var ingen kund som beställde iPhone, den var en innovation från Apple. I försvarsföretag med stater som kund är den processen svår att få till. Hur kompenserar ni för det i innovationsarbetet?
”Vi satsar mycket pengar på innovation och vi måste hänga med. Det kan komma nya teknologier som ändrar på spelplanen. Vi måste hela tiden investera i ny teknologi och på forskning och försöka få kunden intresserad. Ett exempel är när vi utvecklade en tredimensionell kartteknik för missiler för att kunna navigera utan GPS-systemet. Det blev en fantastisk produkt som kan användas i många andra sammanhang. Försvarsmakten har inte beställt den, men vi utvecklade den ändå.”
Dina konkurrenter i andra länder får draghjälp bland annat av sina underrättelsetjänster som hjälper försvarsföretagen. I Sverige fungerar det inte så. Lider ni av det?
”Jag kan konstatera att det inte är en rättvis spelplan. Det är klart att vi skulle vara ännu starkare om det skulle vara det.”
En annan omständighet är svenska strikta exportregler?
”Vi får leva med de regler som finns. De är demokratiskt beslutade. Men en sak som är viktigt är att klargöra vad som gäller vid samarbeten med andra företag i andra länder. Man måste komma överens om vilka regler som gäller och inte ändra dem. Man måste bestämma vad man vill exportera. Varje land kan inte ha olika regler för sina delar i samma produkt. Det här måste man ta i. Det är samma sak med den transatlantiska länken. Idag har Saab produkter som används på amerikanska fartyg och USA har inte exakt samma syn på världen som Sverige har. När de vill göra saker med sina system kan Sverige inte samtidigt ha ett starkt bilateralt samarbete och ha synpunkter på hur våra produkter används, särskilt när de tillverkas i USA.”
Ni finns i 30 länder men har särskilt fokus i Storbritannien, USA, Australien och Tyskland. Vilken betydelse kommer dessa baser att ha framöver?
”De har stor betydelse i dag och ur många perspektiv kommer de att bli viktigare. Vi kommer alltid att vara stora i Sverige men vi vill också vara integrerade i andra länders försvarsförmågor. Om man etablerar sig lokalt uppfattas man som inhemsk. I Australien uppfattas vi som en australiensisk verksamhet. Vi kommer att växa mer utomlands än i Sverige. För att hitta resurser, kompetens och ingenjörer måste vi vara breda internationellt.”
Om man tittar på var ni är etablerade ser det ut som om Saab är med i Aukus-samarbetet?
”Aukus (försvarsteknologiskt samarbete mellan Australien, Storbritannien och USA) är en intressant möjlighet för oss, och det inte bara ett undervattensprojekt, det är en brett techprojekt. Med vår teknik kan vi komma med där.”
Vilka projekt är viktiga i det sammanhanget?
”Sensorteknologin i USA är viktig och ubåtsteknologin. Vi borde kunna bidra med en konventionell ubåtsförmåga inom Aukusprojektet. Det vore väldigt intressant att fundera på det. USA och Storbritannien har inte någon konventionell ubåtsförmåga och med ett aukussamarbete kan Sverige bidra.”
Ni deltar i projekt om framtidens stridsflyg. Hur går det?
”Det finns två konsortium, ett inom EU och ett mellan Sverige och Storbritannien där Italien och Japan har kommit in. Det är främst en stor satsning på system av system, alltså inte bara bemannade flyg utan kombinationer av bemannade och autonoma system som samverkar med ett slags militärt cloudsystem där information ska flöda som i det civila samhället. Vilken roll Sverige ska spela är fortfarande i sin linda och hur mycket finansiering de olika länderna ska bidra med är inte klart. Vi är i en studiefas.”
Kommer det bli ett nytt flygplan?
”Ja, absolut. Storbritannien och även Italien behöver ersätta sina Eurofighter och någon gång långt fram behöver Gripen E ersättas. Men Sverige har inte sagt tydligt att intresset är ett nytt flygplan utan mer teknologin. De andra länderna har varit mer tydliga med att det gäller ett nytt bemannat flygplan som måste fram efter 2035 för att ersätta deras system.”
Svenskarna har ju vant sig vid att vi skiftar flyg med jämna mellanrum, från Draken till Viggen till Gripen. Kommer nästa skifte att se ut så, med ett nytt flygplan?
”På det sätt vi bygger stridsflyg i dag är det väldigt mycket mjukvara som kan uppdateras på samma skrov, så vi kan bygga förmågor under lång tid. Nästa steg är nog en kombination av obemannat och bemannat, men något som flyger blir det. Man måste också fundera igenom vad rymddomänen betyder. Vi behöver börja nu med studier för att kunna ersätta Gripen. Det kommer att ta några decennier, men bör påbörjas nu.”
Vilka är de viktigaste teknologiska trenderna på försvarsområdet som du ser nu?
”Vad gäller den enorma mängd information som genereras är AI viktigast och att kunna presentera en begriplig lägesbild av mycket information. AI är också viktigt för att göra smarta autonoma system. Området är inte nytt men blir alltmer påtagligt.”
”Ett annat område är att inte vara beroende av specifika länkar utan ha en cloudteknologi som liknar det civila internet, det är en stark trend. Militären blir mer lik den civila uppkopplade världen. Förmågor i cyberområdet viktiga. Vad kan man göra för att skada fienden och skydda sig själv? Hypersoniska vapen (extremt snabba) är också en trend och och hur man försvarar sig mot dem.”
Kan man försvara sig mot hypersoniska missiler?
”Ja, men det är svårare än traditionella missiler. Men våra sensorer ser hypersoniska missiler.”
Vilka teknologier kommer att vara avgörande för att klara en kraftmätning mot Kina tror du?
”Hypersoniska vapen kommer att vara avgörande. Samt samverkan mellan autonomt och bemannat. Hur man agerar med plattformar och hur mark, luft och vatten kan arbeta ihop. Cyber kommer säkert också vara avgörande.”
Är det någon av dessa nya teknologier som är verksamma nu i kriget i Ukraina?
”Jag är förvånad över att ryssarna inte har lyckats slå ut det ukrainska samhället med cyberteknologi. Jag tror att det finns mer där bakom än vad vi ser.”
Om man gör tankeleken att Sverige skulle lägga ut försvarsmakten på entreprenad till Saab, ni sköter allt för 150 miljarder om året, hur skulle försvaret se ut tror du?
”Jag tycker att vi är väldigt delaktiga. Den svenska modellen är bra för oss, med täta samarbeten mellan industrin, Försvarsmakten och universiteten. Vi är faktiskt unika där. Men visst, vi tycker att teknik är viktigt. Jag har dock stor respekt svårigheten att få många människor att agera och förstå systemen. Att uppgradera Gripen är en sak men att piloter använder tekniken är en annan, det ska man ha respekt för.”
Till sist, vad betyder det att alltfler finansiella aktörer har börjat definiera försvarssektorn som hållbar?
”Det är väldigt viktigt. Vi måste ha samma förutsättningar att attrahera kapital som andra och inte blir bortvalda på ytliga premisser. Det är viktigt också internationellt. I USA förstår de inte vad man menar i Sverige när man klassar försvarsföretag som icke hållbara investeringar. Jag är glad för att man har ändrat synen på vad vi håller på med. Att skydda samhällen och befolkningar är klart hållbart och det måste finnas seriösa och professionella försvarsföretag.”
Vad skulle det betyda om EU klassade företag som Saab som icke hållbara?
”Det vore väldigt illa. Processen är fortfarande otydlig. Vi har gått ihop med de andra försvarsföretagen i EU och agerat kraftfullt. Men Bryssel kan vara svårt att förstå. Det gäller att vara på trenderna tidigt. Kriget i Ukraina har dock ändrat attityden hos nästan alla.”
