1515
Annons

Saabs vd: Om Sverige gÄr in i Nato hamnar vi pÄ insidan

Ett svenskt Natomedlemskap gör att svensk försvarsindustri kommer in pĂ„ nya och teknologiskt kĂ€nsliga marknader som sensorteknik och elektronisk krigföring. 

Saabs vd Micael Johansson sÀger i en intervju med Di:s politiska redaktör PM Nilsson att hans bolag kommer att vÀxa mer utomlands Àn i Sverige framöver.

Saabs vd Micael Johansson.
Saabs vd Micael Johansson.Foto:Anna Bredberg

 

UtifrÄn det vi nu ser i Ukraina, vad tÀnker du som vd pÄ en av Europas viktigaste försvarsindustrier?
”Tittar man pĂ„ bristen pĂ„ framfart pĂ„ rysk sida vad gĂ€ller konventionella system sĂ„ Ă€r jag förvĂ„nad över att det inte har gĂ„tt bĂ€ttre. Och att det tog stopp sĂ„ fort och att det gick sĂ„ lĂ€tt att slĂ„ ut tanks och pansarfordon. Jag har dĂ„lig insikt i hur moralen har pĂ„verkat och att soldater kanske inte vet vilka uppdrag de Ă€r pĂ„ vĂ€g in i.”

”Jag Ă€r vĂ€ldigt konfunderad över om detta Ă€r det bĂ€sta Ryssland kan Ă„stadkomma. Har deras avancerade vapensystem varit oprövade? Varför har de inte anvĂ€nt sin luftförmĂ„ga? Det finns mĂ„nga frĂ„gor om den ryska sidan.”

En del bedömare talar om ett genombrott för robotiseringen av den enskilda infanterisoldaten.
”Just det Ă€r inte sĂ„ förvĂ„nande, i alla fall inte för oss i industrin. I ett svenskt perspektiv har vi varit noga med att de system vi tar fram ska vara lĂ€tta och helst kunna anvĂ€ndas av en person och göra stor skada. Jag ser inte detta som ett skifte, det har funnits lĂ€nge. Men nu syns förmĂ„gan.”

Men det Àr ett genombrott för ett av era vapen, NLAW?
”NLAW Ă€r helt utvecklad av Saab men slutmonteras i Storbritannien. Mig veterligen Ă€r det första gĂ„ngen den anvĂ€nds i sĂ„ hĂ€r stor skala.”

Vad kÀnner du nÀr du ser resultatet av anvÀndningen?
”Konflikt Ă€r bara hemskt och krig Ă€r fruktansvĂ€rt. Jag kĂ€nner ingen glĂ€dje över att vĂ„ra vapen anvĂ€nds i strid. Jag vet vad de kan göra, men tanken Ă€r ju att de inte ska anvĂ€ndas. Jag har fortfarande svĂ„rt att ta in vad som hĂ€nder i Ukraina.”

Sverige Àr mitt inne i en plötslig Natoprocess. Hur skulle ett svenskt medlemskap i Nato pÄverka Saab?
”Vi tittar pĂ„ det och analyserar det. Min bild Ă€r att vi skulle bli en mer integrerad del av en svensk bas för att utveckla Nato-förmĂ„gor. Vi blir en del i att utveckla den innersta, mest kĂ€nsliga kĂ€rnan. Allt vi gör i dag Ă€r Nato-kompatibelt, men att vara med i en mer framtidsinriktad process Ă€r en annan sak och dĂ€r Ă€r vi inte i dag. Vi Ă€r inte med i research-delen. Det finns ocksĂ„ en upphandlingsprocess vad gĂ€ller Nato-förmĂ„gor och dĂ€r kommer vi att kunna delta. Det kan vi inte i dag. Industriellt kommer vi med pĂ„ insidan. Och vi Ă€r inte rĂ€dda för större konkurrens pĂ„ den svenska marknaden. Den Ă€r hĂ„rd redan i dag.”

Det lÄter som en stor förÀndring för er?
”Det Ă€r svĂ„rt att bedöma om den Ă€r stor men jag ser inget negativt. Ur ett industriellt perspektiv finns det fördelar.”

Vilka kompetenser hos er blir viktigare nÀr Sverige Àr med i Nato?
”Vi har ett flygplan som heter Globaleye, ett flygburet sensorsystem. Idag Ă€r den amerikanska motsvarigheten, AWAC-systemet, ganska gammalt och svĂ„rt för mĂ„nga att anvĂ€nda varför mĂ„nga lĂ€nder saknar den hĂ€r förmĂ„gan. Som medlem i Nato kan vi komma in pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det.”

”Ett annat exempel Ă€r elektronisk krigföring, som Ă€r en kĂ€nslig teknologi, det blir lĂ€ttare om man Ă€r inne i Nato.”

Saab har ett arv av att ha varit en fullserviceleverantör till Sverige och har dÀrför mÄnga produkter. Kommer detta att Àndra pÄ sig med ett Nato-medlemskap?
”Vi Ă€r i en strategisk process för att konsolidera oss. Vi har reducerat vĂ„rt sortiment betydligt sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka. VĂ„ra kĂ€rnomrĂ„den, stridsflyg, undervattensteknologi, sensorer, ledningssystem och avancerade vapensystem tror vi stenhĂ„rt pĂ„. Vi ska ha spets inom dessa. Allting som vi gör - kompetens, synergier - ska ha en koppling till dessa omrĂ„den. DĂ€r ska vi vara i vĂ€rldsklass.”

Hur pÄverkas Saabs karaktÀr och produkter framÄt av det svenska försvarets inriktning?
”Sverige Ă€r vĂ€ldigt viktigt som land för oss, sĂ€rskilt vad gĂ€ller vĂ„ra strategiska intressen. Stridsflyg och undervattensteknologi framför allt, dĂ€r mĂ„ste det finnas ett svenskt fundament för att vi ska hĂ„lla pĂ„ med det. Vi kan ha partnerskap men om det inte skulle finnas ett svenskt fundament skulle vi inte ha det pĂ„ egen hand. Den strategiska inriktningen som Sverige tar Ă€r otroligt viktig. Frankrike och USA har förmĂ„gan att göra stridsflyg men inga andra.”

”Sedan har vi andra omrĂ„den som radar och sensorer dĂ€r vi inte Ă€r beroende av Sverige pĂ„ samma sĂ€tt.”

UbĂ„tsmarknaden Ă€r ny för er. Är det nĂ„got med den som har överraskat dig?
”Ja, dels att den Ă€r sĂ„ komplex. Att utveckla och tillverka moderna ubĂ„tar Ă€r i dag minst lika komplext som att utveckla stridsflyg. Det Ă€r pĂ„ millimeternivĂ„ för att fĂ„ in utrustningen. Digitaliseringen av ubĂ„tsplattformen har kommit vĂ€ldigt lĂ„ngt.”

”En annan sak Ă€r att marknaden Ă€r begrĂ€nsad i termer av vilka lĂ€nder man kan samverka med och vilka lĂ€nder som behöver konventionell ubĂ„tsteknologi. Det Ă€r NederlĂ€nderna och nĂ„gra lĂ€nder i Asien som Ă€r aktuella och Australien dĂ€r vi hoppas pĂ„ att fĂ„ vara med och utveckla Collinsklassen.”

”De stora spelarna gör atomubĂ„tar, som Ă€r mycket större, de har inte vĂ„r förmĂ„ga. De som kan göra mindre konventionella ubĂ„tar Ă€r Frankrike i form av Naval Grupp, Tyskland i form av TKMS och sĂ„ Ă€r det vi.”

Är ubĂ„tsmarknaden lika politisk som flygmarknaden?
”Ja det skulle jag sĂ€ga att den Ă€r”.

Fungerar Sverige som bas för en ubÄtstillverkare?
”Ja, om Sverige bestĂ€mmer sig för att hĂ„lla ubĂ„tsförmĂ„gan vid liv pĂ„ den nivĂ„n dĂ€r vi Ă€r i dag. Vi har 1.800 personer som jobbar med ubĂ„t, ett modernt varv i Karlskrona och en utvecklingsavdelning i Malmö. Det har varit en jobbig resa för att komma dit. Sverige har bestĂ€llt tvĂ„ A26, det mĂ„ste komma fler bestĂ€llningar och kompletteras med export. Det Ă€r viktigt att Sverige Ă€r lĂ„ngsiktig i den hĂ€r satsningen.”

Hur mÄnga ubÄtar mÄste Sverige ha för att det ska vara lönt för er att producera ubÄtar?
”Om ett par tre Ă„r mĂ„ste man bestĂ€mma sig för att bestĂ€lla nĂ€sta, och nĂ€sta, och nĂ€sta. Sedan tror jag att det Ă€r bra för Försvarsmakten att ha nĂ„gra fler ubĂ„tar.”

Upplever du att man frÄn politiskt hÄll tar ansvar för att upprÀtthÄlla den nationella undervattenskompetensen?
”Idag Ă€r det nog ett politiskt statement mer Ă€n att det har haft effekt. Jag hoppas att materielförsörjningsutredningen som ska landa i maj svarar pĂ„ en del av dessa frĂ„gor. Vad betyder det till exempel nĂ€r Sverige sĂ€ger att vissa teknologier Ă€r nationella sĂ€kerhetsintressen, för försvarsmakten, för FMV och för oss i industrin? Är vi beredda att hĂ„lla den nivĂ„n som behövs? Man kan inte Ă„ka berg och dalbana vad gĂ€ller kompetens pĂ„ denna nivĂ„, det behövs en kritisk massa för att vara den spets vi ska vara.”

Micael Johansson trÀffade Di:s politiska redaktör PM Nilsson.
Micael Johansson trÀffade Di:s politiska redaktör PM Nilsson.Foto:Anna Bredberg

Civila företag har en fördel att de kan överraska marknaden. Det var ingen kund som bestÀllde iPhone, den var en innovation frÄn Apple. I försvarsföretag med stater som kund Àr den processen svÄr att fÄ till. Hur kompenserar ni för det i innovationsarbetet?
”Vi satsar mycket pengar pĂ„ innovation och vi mĂ„ste hĂ€nga med. Det kan komma nya teknologier som Ă€ndrar pĂ„ spelplanen. Vi mĂ„ste hela tiden investera i ny teknologi och pĂ„ forskning och försöka fĂ„ kunden intresserad. Ett exempel Ă€r nĂ€r vi utvecklade en tredimensionell kartteknik för missiler för att kunna navigera utan GPS-systemet. Det blev en fantastisk produkt som kan anvĂ€ndas i mĂ„nga andra sammanhang. Försvarsmakten har inte bestĂ€llt den, men vi utvecklade den Ă€ndĂ„.”

Dina konkurrenter i andra lÀnder fÄr draghjÀlp bland annat av sina underrÀttelsetjÀnster som hjÀlper försvarsföretagen. I Sverige fungerar det inte sÄ. Lider ni av det?
”Jag kan konstatera att det inte Ă€r en rĂ€ttvis spelplan. Det Ă€r klart att vi skulle vara Ă€nnu starkare om det skulle vara det.”

En annan omstÀndighet Àr svenska strikta exportregler?
”Vi fĂ„r leva med de regler som finns. De Ă€r demokratiskt beslutade. Men en sak som Ă€r viktigt Ă€r att klargöra vad som gĂ€ller vid samarbeten med andra företag i andra lĂ€nder. Man mĂ„ste komma överens om vilka regler som gĂ€ller och inte Ă€ndra dem. Man mĂ„ste bestĂ€mma vad man vill exportera. Varje land kan inte ha olika regler för sina delar i samma produkt. Det hĂ€r mĂ„ste man ta i. Det Ă€r samma sak med den transatlantiska lĂ€nken. Idag har Saab produkter som anvĂ€nds pĂ„ amerikanska fartyg och USA har inte exakt samma syn pĂ„ vĂ€rlden som Sverige har. NĂ€r de vill göra saker med sina system kan Sverige inte samtidigt ha ett starkt bilateralt samarbete och ha synpunkter pĂ„ hur vĂ„ra produkter anvĂ€nds, sĂ€rskilt nĂ€r de tillverkas i USA.”

Ni finns i 30 lÀnder men har sÀrskilt fokus i Storbritannien, USA, Australien och Tyskland. Vilken betydelse kommer dessa baser att ha framöver?
”De har stor betydelse i dag och ur mĂ„nga perspektiv kommer de att bli viktigare. Vi kommer alltid att vara stora i Sverige men vi vill ocksĂ„ vara integrerade i andra lĂ€nders försvarsförmĂ„gor. Om man etablerar sig lokalt uppfattas man som inhemsk. I Australien uppfattas vi som en australiensisk verksamhet. Vi kommer att vĂ€xa mer utomlands Ă€n i Sverige. För att hitta resurser, kompetens och ingenjörer mĂ„ste vi vara breda internationellt.”

Om man tittar pÄ var ni Àr etablerade ser det ut som om Saab Àr med i Aukus-samarbetet?
”Aukus (försvarsteknologiskt samarbete mellan Australien, Storbritannien och USA) Ă€r en intressant möjlighet för oss, och det inte bara ett undervattensprojekt, det Ă€r en brett techprojekt. Med vĂ„r teknik kan vi komma med dĂ€r.”

Vilka projekt Àr viktiga i det sammanhanget?
”Sensorteknologin i USA Ă€r viktig och ubĂ„tsteknologin. Vi borde kunna bidra med en konventionell ubĂ„tsförmĂ„ga inom Aukusprojektet. Det vore vĂ€ldigt intressant att fundera pĂ„ det. USA och Storbritannien har inte nĂ„gon konventionell ubĂ„tsförmĂ„ga och med ett aukussamarbete kan Sverige bidra.”

Ni deltar i projekt om framtidens stridsflyg. Hur gÄr det?
”Det finns tvĂ„ konsortium, ett inom EU och ett mellan Sverige och Storbritannien dĂ€r Italien och Japan har kommit in. Det Ă€r frĂ€mst en stor satsning pĂ„ system av system, alltsĂ„ inte bara bemannade flyg utan kombinationer av bemannade och autonoma system som samverkar med ett slags militĂ€rt cloudsystem dĂ€r information ska flöda som i det civila samhĂ€llet. Vilken roll Sverige ska spela Ă€r fortfarande i sin linda och hur mycket finansiering de olika lĂ€nderna ska bidra med Ă€r inte klart. Vi Ă€r i en studiefas.”

Kommer det bli ett nytt flygplan?
”Ja, absolut. Storbritannien och Ă€ven Italien behöver ersĂ€tta sina Eurofighter och nĂ„gon gĂ„ng lĂ„ngt fram behöver Gripen E ersĂ€ttas. Men Sverige har inte sagt tydligt att intresset Ă€r ett nytt flygplan utan mer teknologin. De andra lĂ€nderna har varit mer tydliga med att det gĂ€ller ett nytt bemannat flygplan som mĂ„ste fram efter 2035 för att ersĂ€tta deras system.”

Svenskarna har ju vant sig vid att vi skiftar flyg med jÀmna mellanrum, frÄn Draken till Viggen till Gripen. Kommer nÀsta skifte att se ut sÄ, med ett nytt flygplan?
”PĂ„ det sĂ€tt vi bygger stridsflyg i dag Ă€r det vĂ€ldigt mycket mjukvara som kan uppdateras pĂ„ samma skrov, sĂ„ vi kan bygga förmĂ„gor under lĂ„ng tid. NĂ€sta steg Ă€r nog en kombination av obemannat och bemannat, men nĂ„got som flyger blir det. Man mĂ„ste ocksĂ„ fundera igenom vad rymddomĂ€nen betyder. Vi behöver börja nu med studier för att kunna ersĂ€tta Gripen. Det kommer att ta nĂ„gra decennier, men bör pĂ„börjas nu.”

Vilka Àr de viktigaste teknologiska trenderna pÄ försvarsomrÄdet som du ser nu?
”Vad gĂ€ller den enorma mĂ€ngd information som genereras Ă€r AI viktigast och att kunna presentera en begriplig lĂ€gesbild av mycket information. AI Ă€r ocksĂ„ viktigt för att göra smarta autonoma system. OmrĂ„det Ă€r inte nytt men blir alltmer pĂ„tagligt.”

”Ett annat omrĂ„de Ă€r att inte vara beroende av specifika lĂ€nkar utan ha en cloudteknologi som liknar det civila internet, det Ă€r en stark trend. MilitĂ€ren blir mer lik den civila uppkopplade vĂ€rlden. FörmĂ„gor i cyberomrĂ„det viktiga. Vad kan man göra för att skada fienden och skydda sig sjĂ€lv? Hypersoniska vapen (extremt snabba) Ă€r ocksĂ„ en trend och och hur man försvarar sig mot dem.”

Kan man försvara sig mot hypersoniska missiler?
”Ja, men det Ă€r svĂ„rare Ă€n traditionella missiler. Men vĂ„ra sensorer ser hypersoniska missiler.”

Vilka teknologier kommer att vara avgörande för att klara en kraftmÀtning mot Kina tror du?
”Hypersoniska vapen kommer att vara avgörande. Samt samverkan mellan autonomt och bemannat. Hur man agerar med plattformar och hur mark, luft och vatten kan arbeta ihop. Cyber kommer sĂ€kert ocksĂ„ vara avgörande.”

Är det nĂ„gon av dessa nya teknologier som Ă€r verksamma nu i kriget i Ukraina?
”Jag Ă€r förvĂ„nad över att ryssarna inte har lyckats slĂ„ ut det ukrainska samhĂ€llet med cyberteknologi. Jag tror att det finns mer dĂ€r bakom Ă€n vad vi ser.”

Om man gör tankeleken att Sverige skulle lÀgga ut försvarsmakten pÄ entreprenad till Saab, ni sköter allt för 150 miljarder om Äret, hur skulle försvaret se ut tror du?
”Jag tycker att vi Ă€r vĂ€ldigt delaktiga. Den svenska modellen Ă€r bra för oss, med tĂ€ta samarbeten mellan industrin, Försvarsmakten och universiteten. Vi Ă€r faktiskt unika dĂ€r. Men visst, vi tycker att teknik Ă€r viktigt. Jag har dock stor respekt svĂ„righeten att fĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor att agera och förstĂ„ systemen. Att uppgradera Gripen Ă€r en sak men att piloter anvĂ€nder tekniken Ă€r en annan, det ska man ha respekt för.”

Till sist, vad betyder det att alltfler finansiella aktörer har börjat definiera försvarssektorn som hÄllbar?
”Det Ă€r vĂ€ldigt viktigt. Vi mĂ„ste ha samma förutsĂ€ttningar att attrahera kapital som andra och inte blir bortvalda pĂ„ ytliga premisser. Det Ă€r viktigt ocksĂ„ internationellt. I USA förstĂ„r de inte vad man menar i Sverige nĂ€r man klassar försvarsföretag som icke hĂ„llbara investeringar. Jag Ă€r glad för att man har Ă€ndrat synen pĂ„ vad vi hĂ„ller pĂ„ med. Att skydda samhĂ€llen och befolkningar Ă€r klart hĂ„llbart och det mĂ„ste finnas seriösa och professionella försvarsföretag.”

Vad skulle det betyda om EU klassade företag som Saab som icke hÄllbara?
”Det vore vĂ€ldigt illa. Processen Ă€r fortfarande otydlig. Vi har gĂ„tt ihop med de andra försvarsföretagen i EU och agerat kraftfullt. Men Bryssel kan vara svĂ„rt att förstĂ„. Det gĂ€ller att vara pĂ„ trenderna tidigt. Kriget i Ukraina har dock Ă€ndrat attityden hos nĂ€stan alla.”


InnehÄll frÄn KIAAnnons

Distinkt formsprÄk pÄ nya Kia Sportage

Med nya Kia Sportage kommer Àven en helt ny design.

En kraftfullt formgiven familjesuv som hÀmtar inspiration frÄn sitt eldrivna syskon, Kia EV6. Förarmiljön Àr ombonad, högklassig och prÀglas av tvÄ vÀlvda 12,3-tumsskÀrmar.

HĂ€r Ă€r nya Kia Sportage – se alla bilderna

Det rÄder inga tvivel om att nya Kia Sportage Àr nÀra slÀkt med företagets elbil, Kia EV6. FormsprÄket hos Sportage bÀr drag av nya EV6, med skarpa linjer och ytor som nÀstan verkar omfamna varandra.

BĂ„de elbilen EV6 och nya Sportage Ă€r sprungna ur samma designfilosofi – ”Opposites United” – och den kommer att prĂ€gla alla mĂ€rkets bilmodeller de kommande Ă„ren.

Men Kia Sportage Àr först och frÀmst en stark personlighet pÄ egen hand. En suv i mellanstorlek, anpassad för bÄde Àventyr ute i det fria och ett liv i storstadens puls.

Intelligenta strÄlkastare

Fronten Ă€r det kanske starkaste kĂ€nnetecknet, med en ny tolkning av Kias grill: ”tiger nose”. Med nya Sportage kommer, precis som pĂ„ EV6, ett ”Digital Tiger Face”. Vad menas med det? Ja, titta pĂ„ de bumerangformade varselljusen, som markerar grillens ytterkanter och omfamnar de intelligenta strĂ„lkastarna (Matrix-LED). Du kommer att kĂ€nna igen nya Sportage nĂ€r du möter den i trafiken. Men allra helst vill du sitta bakom ratten.

Nu lanseras Kia Sportage som laddhybrid med en rÀckvidd pÄ eldrift pÄ hela 70 kilometer (enligt WLTP) och koldioxidutslÀppet ligger pÄ lÄga 25 g/km. Precis som Kia Sportage Hybrid har laddhybriden fyrhjulsdrift som standard.

Rymlig och komfortabel

Redan i dag stÄr laddbara modeller för 82 procent av Kias försÀljning i Sverige, och mÄlet Àr att siffran ska vara 100 procent Är 2024. Kia har det lÀgsta genomsnittliga koldioxidutslÀppet bland de bÀst sÀljande bilmÀrkena i Sverige (35 gram/km jÀmfört med 75 g/km för hela marknaden).

BÄda Sportage-versionerna Àr rymliga, Sportage laddhybrid svÀljer till exempel hela 540 liter bagage med baksÀtet pÄ plats. Om det fÀlls fram ryms 1 715 liter, och det bakre ryggstödet kan fÀllas i tre sektioner för maximal flexibilitet (40/20/40).

Komforten Àr hög och utrustningsnivÄn likasÄ.

PanoramaskÀrmar

Likheterna med den toppmoderna elbilen EV6 syns inte bara utanpÄ nya Sportage. Inuti Àr slÀktskapet ocksÄ pÄtagligt. Instrumentpanelen följer samma designsprÄk som exteriören och precis som i EV6 Àr det tvÄ stora, vÀlvda panoramaskÀrmar som prÀglar förarmiljön. Vardera skÀrmen Àr pÄ 12,3 tum.

SÄvÀl kartor för navigationen som programvaror för infotainment uppdateras over-the-air i nya Sportage, och med appen Kia Connect kan föraren ansluta till mÀngder av funktioner: Kia Live Services, Online Navigation, Online röstigenkÀnning och möjlighet att integrera telefonens kalender med bilen.

Större och mer praktisk – nya Kia Sportage som laddhybrid 

Mer frÄn KIA

Artikeln Àr producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du anvÀnder en annonsblockerare

Om du Àr prenumerant behöver du logga in för att fortsÀtta. Vill bli prenumerant kan du lÀsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 mÄnaderna.

  • Full tillgĂ„ng till di.se med nyheter och analyser

  • TillgĂ„ng till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvĂ€llen innan

  • InnehĂ„llet i alla Di:s appar, tjĂ€nster och nyhetsbrev

3 mÄnader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?