1515
Annons

Så stoppar momsreglerna lokaler till vaccinering

När massvaccineringen kommer i gång behövs lokaler. Det finns ju massor av lokaler där verksamheten har upphört på grund av pandemin, där hyresgästerna är borta. Men många lokaler kan inte hyras ut till sjukvårdsverksamhet utan närmast oöverskådliga ekonomiska konsekvenser för hyresvärden. Så de kommer att få stå tomma.

Foto:Johan Nilsson/TT

Problemet med moms på lokaler är inte nytt men blir extra tydligt när många lokaler behövs till annan verksamhet än tidigare, som under flyktingkrisen eller nu under pandemin.

Ungefär så här ligger det till: Uthyrning av lokaler är en momsfri verksamhet. Vid uthyrning till momspliktiga hyresgäster finns en möjlighet, som alltid utnyttjas, att göra uthyrningen momspliktig. Då får fastighetsägaren dra av momsen för investeringar i lokalen.

Om man därefter vill hyra ut till en verksamhet som inte är momspliktig måste man återgå till momsfri uthyrning, det är obligatoriskt. När fastighetsägaren gör detta måste man backa tillbaka och återbetala den moms som dragits av vid investeringarna i lokalen - tio år tillbaka i tiden.

Detta är extremt tidskrävande och förstör kalkylen. Det leder till att fastighetsägaren hellre låter lokalen stå tom.

En stor del av den svenska ekonomin omfattas inte av moms. Det leder inte till att något blir billigare på de delar som saknar moms, utan momskostnaden finns där ändå, som ”dold moms”, en effekt av tidigare led i förädlingskedjan.

I fastighetssektorn är det värst. Där ska man hantera både moms och momsfrihet, och det leder till att man måste välja vilken sektor man vill hyra ut till, och det går i praktiken inte att välja om.

Momsreglerna för fastighetssektorn är investeringshämmande och borde ändras. Tyvärr har det varit svårt att få gehör för det, delvis på grund av att det kommer att uppfattas som dyrare för hyresgäster när det läggs moms på hyran. Detta trots att det borde gå jämnt upp eftersom den momsbelagda uthyrningen också leder till avdragsrätt för hyresvärden.

I väntan på att det svenska momssystemet breddas, särskilt i fastighetssektorn, borde en snabblösning införas som gör att lokaler som tidigare har hyst kommersiell verksamhet får hyras ut till sjukvård och föreningsliv utan momsändring. Det borde inte vara kontroversiellt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Mullvad VPNAnnons

HUR FRITT ÄR ETT INTERNET DÄR DU ÄR HANDELSVARAN?

Flera svenska företag har under 2022 avslöjats med att läcka personliga uppgifter på internet. Men egentligen är läckaget konstant och sker dagligen – det räcker i princip med att du besöker en vanlig hemsida.

– Man säger att datan är anonym, men mängden data som samlas in gör det omöjligt, säger Mullvad VPN:s vd Jan Jonsson.

Du går in på en webbplats. Du trycker på ”acceptera cookies”. Du gör det på rutin eftersom alla webbplatser har samma fråga.

 – Det är det här som kallas för cookie hell, säger Mullvad VPN:s vd Jan Jonsson. Vem orkar ta sig igenom 25 sidor cookieinställningar för att handla kläder online? Själva frågan i sig är en varningssignal. En del cookies kan användarna förvänta sig. De som sparar vad du lägger i varukorgen till exempel. Den typen av cookies behöver man inte varna för. Utan varningen gäller cookies som har andra syften.

Du går in på en webbplats. Du trycker på ”hantera cookies”. Du gör det för att du läst en text om datainsamling. Du får upp en lista på alla de aktörer som samlar in data om dig. På flera av webbplatserna du besöker är listan flera hundra företag lång.

– Man brukar säga att datan är anonym, men mängden data som samlas in gör det omöjligt att hålla den anonym, säger Jan Jonsson. Det kan räcka med fyra anonyma mätpunkter i någons beteende på internet för att identifiera vem det är. Det har byggts en infrastruktur som kan spåra i princip vad som helst när som helst: politiska åsikter, sexuell läggning, om du är gravid eller inte. Data som potentiellt kan användas till något sämre på en sekund.

Cookiefrågan dyker upp så fort du besöker en webbplats, men det finns även en mängd andra spårningstekniker.

 – Som det ser ut idag finns det ingen lättanvänd helhetslösning mot den enorma datainsamlingen. En trovärdig VPN är en bra start, men vi rekommenderar alltid våra användare att läsa igenom våra guider för att minimera massövervakningen och insamlingen av personlig data.

SÅ MINSKAR DU INSAMLINGEN AV PERSONLIG DATA

Använd en trovärdig VPN

När du surfar på internet registrerar din internetleverantör alla webbplatser du besöker. De gör det via din (för tillfället) personliga IP-adress som internetleverantören tilldelar dig för att du ska kunna komma ut på nätet. När du använder en VPN (virtuellt privat nätverk) maskerar du din IP-adress och döljer din aktivitet. 

Välj en webbläsare med fokus på integritet

Även din webbläsare lämnar ifrån sig en mängd information som går att koppla till just dig och ditt surfande. Välj en webbläsare som har fokus på integritet – vi rekommenderar Mozilla Firefox. 

Stoppa kakmonstret

För att minska det enorma dataläckaget som sker via cookies och andra trackers kan du ladda ner ett plug-in till din webbläsare. På mullvad.net hittar du The Mullvad Privacy Companion som ser till att du har rätt inställningar i Firefox.

Hitta nya sökvägar

Fundera också på vilken sökmotor du använder och hur den tjänar pengar. DuckDuckGo är ett bra alternativ om du vill minska insamlingen av personlig data. 

Läs våra guider

På mullvad.net kan du lära dig mer om hur du kan börja surfa med mer integritet.

Läs mer på mullvad.net 

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mullvad VPN och ej en artikel av Dagens industri

Viktigt att ha järnkoll på blankarna

Blankning är ett av placerarnas redskap för att skapa avkastning. Det sker genom att man lånar aktier mot en avgift, säljer dem för att senare köpa tillbaka dem till ett lägre pris. Om allt går blankarens väg, vill säga.

OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.
OVÄLKOMMET INTRESSE. Telefonappen Truecaller är det senaste bolaget som har blivit föremål för en blankarattack.

Blankning är en självklar del av en väl fungerande marknad. Nästan all blankning sker i det tysta och syns bara i Finansinspektionens blankningsregister. Men vissa aktörer motiverar sin bristande tilltro till ett bolag offentligt. 

 För bolagen som drabbas kan den negativa uppmärksamheten bli ödesdiger. På onsdagen blev kommunikationsappen Truecaller föremål för en publik blankarattack. Precis som i fallet med fastighetsbolaget SBB är det investeraren Viceroy som ligger bakom. Viceroy hävdar bland annat att Truecaller bryter mot dataskyddsförordningar och undviker skatt.

Påståendena är allmänt hållna, vilket gör dem svåra för andra investerare att verifiera och för Truecaller att avfärda. Själva idén med Viceroys agerande verkar vara att skapa osäkerhet och få ägare att sälja aktien så att kursen sjunker (och blankningen blir lönsam). Det blir ett slags självuppfyllande profetia.

SBB:s vd och huvudägare Ilija Batljan hävdar att Viceroys handlande är kriminellt. Att det är en fråga om marknadsmanipulation. Han har försökt att få Finansinspektionen att granska agerandet men myndigheten har inte sett sig föranledd att gå vidare med SBB:s anmälan.

Men när är agerandet att betrakta som kursmanipulation? 

”Gör man en blankarrapport i syfte att påverka handeln är det brottsligt. Håller man sig analytisk och saklig, utan överdrifter och värdeord och har underlag för sina påståenden, kan det återspegla en genuin uppfattning hos den som skriver rapporten”, sa Jan Leopoldson, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, till Di i somras.

Blankningen kan alltså fylla en viktig upplysande funktion – förutsatt att det finns underlag för vad som påstås. Den som frågar Truecaller och SBB skulle få höra att påståendena är grundlösa och att syftet bara är ett: att pressa ned aktiekursen.

Tillsynsmyndigheterna har här ett stort ansvar. Den tilltagande blankaraktivismen måste granskas noga. Vad som är okej och inte bör inte vara en tolkningsfråga. Tveksamma fall måste alltid granskas. Ytterst handlar det om förtroendet för marknaden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera