Annons

Så här åstadkommer man inte reformer

På börsen kallas det ibland ”solitaire-timmen”. Uttrycket är hämtat från ett tidigare noterat bolag med det namnet som kablade ut en negativ nyhet när uppmärksamheten var som lägst, nämligen den sista timmen på fredagens arbetsdag, när marknadens aktörer börjat packa ihop sina portföljer för att skynda hem till fredagsmyset med familjen.

STARKT SKYDD. Att stärka äganderätten i skogen och att luckra upp strandskyddet är lättare sagt än gjort. Stora reformer är komplicerade och tar tid. De färska uppgörelserna på dessa områden skrapar endast på ytan.
STARKT SKYDD. Att stärka äganderätten i skogen och att luckra upp strandskyddet är lättare sagt än gjort. Stora reformer är komplicerade och tar tid. De färska uppgörelserna på dessa områden skrapar endast på ytan.Foto:Johan Gunséus.

Denna timme finns även inom politiken. Strax efter klockan 17 i fredags publicerades den lagrådsremiss som utgjorde onsdagens förhandlingsresultat om strandskyddet. Det var Centerpartiet och regeringen som slutligen hade kommit överens om stränderna och skogen, något som ledde till att Stefan Löfven någon timme senare kunde gå till talmannen och begära sitt entledigande.

Det visade sig när lagtexterna kom i fredags, att de nya reglerna endast innebär små förändringar i strandskyddet. Det får marginella effekter på byggandet. 

Är det ens en framgång för den som vill ändra strandskyddet? Centerpartiet anser det uppenbarligen eftersom man gav stöd till en ny S-regering.

Men analysen beror på vilken jämförelsepunkt man har. Ska framgången mätas utifrån ambitionen i januariavtalet? Eller ska jämförelsen utgå från vad den statliga utredningen hade föreslagit? Eller utifrån vad som var politiskt möjligt över huvud taget?

Det rimliga är att jämföra resultatet med de uttalanden som görs offentligt, med tillhörande värdeord. I det här fallet är det Centerpartiets lovordande av uppgörelsen som måste vara bas för utvärderingen. Det som Annie Lööf sa i onsdags var att strandskyddet kommer att ”förändras i grunden”, att det blir mer rättvist och att det kommer att bli enklare att bo och verka på landsbygden.

Men strandskyddet förändras inte i grunden. Den viktigaste delen är att det föreslås regler om ”strandnära utvecklingsområden”, där det ska bli lättare att bygga strandnära. Förutsättningen är att det blir kvar tillräckligt med strandskyddade områden både inom det nya utvecklingsområdet och intill. Och det ska bara finnas där ”bebyggelsetrycket” är lågt. Ju färre hus som redan finns desto större är möjligheterna och tvärtom. Det blir alltså enklare där ingen bor. Frågan är hur många som vill bygga sitt hus eller utveckla sitt företag där.

Förändringen kommer hur som helst att få endast en marginell betydelse för nybyggandet, enligt ett remissvar från Byggföretagen.

Man kan ha olika uppfattningar om strandskyddets värde. Men sett utifrån C-uppfattningen att strandskyddet har blivit alldeles för omfattande, är förändringen mycket begränsad.

Och allt kommer att få vänta på sin lagtillämpning där Länsstyrelserna kommer att spela en tung roll. Räkna med att de första fallen kommer att fördröjas kraftigt för att rättspraxis ska uppstå.

Centerpartiet firade också en seger när ”skogsägare får stärkt äganderätt”. Men den skogsproposition som blev resultatet av onsdagens förhandlingsuppgörelse förändrar inte regelverket beträffande detta. Det är ett dokument utan lagförslag som resonerar om att frivillighet är bäst när en skog bedöms som skyddsvärd. Skogsägare uppmanas alltså göra upp med staten om exempelvis ersättningsmark. Och sådan mark ska Sveaskog avstå till staten för användning som kompensation.

Men att säga att äganderätten stärks genom att man ”frivilligt” ska göra upp med staten är att vränga orden.

En lärdom är att verkliga reformer tar tid. Titta på omregleringen av apoteksmarknaden, skiljandet av kyrkan från staten, pensionsreformen; det tar många år. Om en reform ska genomföras på mindre än två år bör man misstro löften om att systemet ska ”förändras i grunden”.

Man måste också inse vilken politisk järnvilja som krävs om man ska förändra system i grunden. Stora reformer lämpar sig illa för att genomföras tillsammans med den som tycker helt annorlunda. Januariavtalet, som är grunden för strandskyddsförändringen, bygger på detaljerade punkter som formulerades för tre år sedan. När man gör politik avtalsvägen avhänder man sig möjligheter att successivt förändra målsättningen eller metoden, exempelvis när man börjar inse hur komplicerad en viss reform är. I stället uppmuntrar det parterna att fira segrar även de är begränsade. Allt har ju blivit ett förhandlingsspel mot dem som har motsatt värdegrund, men som ingår i samma politiska samarbete. Vad man verkligen åstadkommer är mindre viktigt.

Mer från ledarredaktionen? Lyssna på Di:s Ledarpodd här:
https://play.acast.com/s/6179404fd1762d00151db6ed  

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera