ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

S måste möta motstånd från marknadsliberaler

  • MOTSTÅND. Den historiska manifestationen mot löntagarfonder oktober 1983 i Stockholm. Det tog tio år innan övervinstskatten avskaffades. Nu har samma idé dykt upp igen. Foto: Anders Holmström/TT

LEDARE. Man glömmer lätt hur till synes omöjliga idéer får liv och faktiskt förverkligas. I Di-medarbetaren Ulf Peterssons jubileumsbok om Bure rekapituleras hur löntagarfonderna kom till och hur de efter 20 års utredande, våndor och tillfälliga stopp kom att realiseras och verka under 1980-talet.

Idén från början till slut var att ta statlig kontroll över det privata ägandet, samt att komma åt det LO kallade "övervinster". Först skulle företaget betala vinstskatt, därefter en särskild skatt på 20 procent på vinster som övergick en viss marginal. Dessa pengar fördelades på fem statliga fonder som hade i uppgift att köpa aktier i de företag man beskattade. Däribland en pikant kontrollpost i DN:s ägarbolag Marieberg som då var på börsen.

Företagen skulle alltså själva finansiera förstatligandet. För att undvika detta av Sovjetunionen belastade ord döptes de statliga fonderna om till löntagarfonder.

Tunga personer i socialdemokraternas partiledning var skeptiska till idén, däribland Olof Palme själv, men LO tryckte på. S hade chansen att glömma alltsammans under de borgerliga 70-talsregeringarna men idén överlevde. Efter maktskiftet 1982 var allt klappat och klart. Trots det massiva motståndet från näringslivet, manifesterat i den historiska demonstrationen den 4 oktober 1983 och trots att Palmes nya finansminister Kjell-Olof Feldt inte ville ha fonderna infördes tvångssocialiseringen. Palme lånade ut sig till vänsterkrafterna och gick upp till kamp mot kapitalet med en retorik som skadade hans renommé i näringslivskretsar.

Mellan 1984 och 1991, då Bildt-regeringen avskaffade alltsammans, samlade löntagarfonderna in 20 miljarder i skatt vilket de köpte aktier för. Avvecklingen resulterade i forskningsstiftelser och två riskkapitalbolag, Atle och Bure. Konstruktionen avgjordes av antisocialisten Ian Wachtmeister i det nya partiet Ny demokrati som krävde att de företag som hade betalat mest skulle få tillbaka sina pengar och äga mest i de nya bolagen, samt att bolagsledningarna skulle vara fria från politiker.

Bure kom under Volvo-mannen Roger Holtbacks ledning att snabbt investera i det segment som i dag kallas välfärdsföretagen. Företag som Capio, Vitrolife och Academedia är till exempel sprungna ur Bure.

Under hela den tid som välfärdsföretagen byggs upp utkämpas ett slags fortsättningskrig inom arbetarrörelsen. Vinst är fortfarande inte en självklar del av marknadsekonomin och ordet "övervinst" dyker åter upp i debatten. Ministrar i den nya S-regeringen som tillträder 1994 manar till och med till bojkott mot Ericssons mobiltelefoner på grund av beslutet att lägga ner produktion samtidigt som företaget gjorde stora vinster.

Men det är särskilt vinst i de nya företagen inom vård, skola och omsorg som sticker i ögonen. Socialminister Lars Engqvist motsätter sig bolagiseringen av S:t Göran och tillsätter en utredning om vinst i vården som kommer fram till att kvalitet måste vara överordnat och att vinst inte går att reglera.

Till slut, efter att ha förlorat valet, tar S ett principbeslut på partikongressen 2009 om att säga ja till vinst i välfärden, framdrivet av bland andra Ylva Johansson.

Men idén om vinstens fördärvlighet dör inte. Kritiken tar fart när skolkoncernen John Bauer går i konkurs. Efter valet 2014 villkorar Vänsterpartiet sitt stöd med vinstförbud. LO hänger med och kräver detsamma. S-ledningen orkar inte stå emot. Minister efter minister svänger och påbörjar en retorisk vendetta mot de företag de nyss välkomnat. Nu är privata skolföretag liktydigt med att "handla med barn på börsen" (Löfven), "vinst är stöld" (Shekarabi) och "de stora vinstdrivande koncernerna sätter vinstmaximering före kvalitet" (Ekström).

Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu får i uppdrag att utreda vinstbegränsning och våren 2018 lägger regeringen en proposition om att förbjuda "övervinster" och som effektivt skulle slå ut företag inom omsorg och utbildning.

Propositionen röstades ner av Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Denna antisocialistiska majoritet funderar C och L nu på att lämna, ivrigt påhejade av DN, till förmån för ett historiskt försvagat S och ett starkare V.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies