Han såg framför sig facklor mot mörka skyar, stövlar mot asfalt och en upphetsad folksamling som ropar ”seger eller död”. Han varnade för nazismens och fascismens språkbruk och händelserna på Kapitolium i Washington. Texten illustrerades av en bild på moderatledaren. Hultqvists tankefigur är att en M-KD-regering med stöd av SD i riksdagen hotar demokratin.
Samma vecka skrev socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad i Expressen att ”vi tidigare har kunnat enas med Moderaterna om ett antal fundamentala värden kring demokratin. Jag är orolig för att M är på väg bort från det.” Några dagar tidigare skriver hon i samma tidning att ”attackerna på demokratin i USA visar vad som kan stå på spel om vi skulle få en moderatledd regering.”
Även statsministern Stefan Löfven varnade i Aftonbladet i starka ordalag för att hotet mot demokratin i USA också finns i vårt land.
Och justitieminister Morgan Johansson anklagade den 20 januari på Twitter, apropå tragedin i USA, moderatledaren för att vilja ”gripa makten”, ett ordval man aldrig använder för att beskriva legitima val.
Det finns fler s-röster som är med i kampanjen mot oppositionen men dessa är de viktigaste. Hur långtgående och gränslös den är framkom med all tydlighet på Förintelsens minnesdag den 27 januari då s-aktivister, understödda av Centerkvinnorna, gav sig på m-ledaren för att han rekommenderade Margit Silbersteins bok om sina föräldrar som överlevde nazisternas folkmord.
Hit har vi alltså kommit nu, vintern 2021.
Man kan beskriva och förstå s-kampanjen som ett cyniskt spel för att försena Liberalernas avhopp från Januariöverenskommelsen. Att S inte menar allvar begriper ju alla. S-regeringen bjuder in SD att sitta med i Försvarsberedningen, i energisamtalen, i migrationskommittén och i de återkommande partiledaröverläggningarna om coronakrisen. Om S på allvar hade betraktat partiet som ett hot mot demokratin har regeringen makten att utesluta SD från alla kvalificerade sammanhang. Men det gör man inte, tvärtom involverar man SD mer nu än tidigare. SD får också, till skillnad från Vpk under kalla kriget, sitta med i alla riksdagsutskott och har representanter i alla organ som tillsätts av riksdagen.
Hur SD röstar och vilka ståndpunkter partiet intar i olika sakfrågor har också stor betydelse för regeringspolitikens utfall. Det är en inofficiell sanning att Centerpartiet aktivt ber om eller räknar med att M sonderar med SD innan C ”sätter press på regeringen för liberala reformer”. Denna ”press” förutsätter nämligen SD:s stöd. Utan det vinner vänsterblocket.
Men man kan också ta regeringsföreträdare på orden. Det är i alla fall lätt hänt att folk i allmänhet tar intryck av vad ministrar säger. En viktig erfarenhet av Donald Trumps presidentperiod var att han använde just presidentskapet som plattform för lögner, halvlögner och starka överdrifter om oppositionen. Till slut började folk tro på honom. Man tror inte, eller vill inte tro, att presidenten inte talar sanning.
Låt oss anta att s-kampanjen för att delegitimera oppositionen fortsätter och skruvas upp fram till valet nästa år. Anta att invigningen av det nya Förintelsemuseet mitt i valrörelsen 2022 utnyttjas på samma sätt som Minnesdagen 2021. Anta att M, KD, SD får en knapp majoritet. Enligt nuvarande s-logik är då demokratin hotad och minoriteter i Sverige har skäl att vara oroliga för sin säkerhet. Kommer S att acceptera valutgången? Finns det inte en legitim nödvärnsrätt? Vad säger S-ledningen om det politiska vänstervåld som hotade SD:s mötesfrihet på 00-talet åter bryter ut?
Den typen av kampanj som S-ledningen och viktiga S-ministrar har dragit i gång är unik i svensk modern politisk historia. Aldrig tidigare har centrala ministrar så utstuderat beskrivit oppositionen som demokratiskt illegitim.
Det har betydelse vad ministrar säger. När energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman i SVT upprepar lögnen om att SD vill lägga ned public service skadar han inte bara sitt ämbete utan också den institution han säger sig värna. Det finns inget förslag hos något parti att lägga ned public service, men det är lätt hänt att folk i allmänhet tror det. Man tror nämligen inte, eller vill inte tro, att en minister ljuger. Det politiska stödet för public service är starkt, till och med starkare i dag än före den kommersiella tv:ns genombrott.
När SD kom in i riksdagen 2010 låtsades de andra partierna som om partiet inte fanns. Efter 2014 och särskilt efter 2018 är partiet integrerat i riksdagens arbete. Vad SD tycker spelar stor roll. I väsentliga frågor delar M, KD, L, C och SD en grundläggande samsyn. Det är vad M-ledaren tar fasta på när han säger sig vilja bilda regering. Och det är denna strävan S beskriver som odemokratisk.
Att vilja vinna val och vilja bilda regering är sunt och friskt. Men till och med S bör se värdet av att det finns politiska alternativ till det egna maktinnehavet. Socialdemokraternas nuvarande kampanj är i praktiken en kampanj för ett slags enpartistat. Det är ett av många skäl till att de bör bytas ut.
