Hoppa till innehållet

Annons

Ryssland förlorar kriget

Rysslands anfallskrig mot Ukraina kommer att sluta med en katastrof - för Ryssland.

Ett regimskifte i Moskva är just nu lika sannolikt som ett i Kiev.
Ett regimskifte i Moskva är just nu lika sannolikt som ett i Kiev.Foto:Mikhail Klimentyev

De ryska stridskrafterna kan lägga ukrainska städer i ruiner men Rysslands ekonomiska bas och politiska ställning förstörs nu med en hastighet som överraskar de flesta bedömare. Kriget har än så länge blottat en rysk svaghet som bör gjuta mod i de västerländska marknadsekonomierna.

Det ryska utgångsläget före anfallet i februari var paradoxalt. En ekonomisk dvärg med en överdimensionerad krigsmakt utmanar väst på alla sätt som tänkas kan. EU:s ekonomiska styrka var förra året elva gånger större än Rysslands, Nato-ländernas 30 gånger större. De nordiska ländernas samlade ekonomi var 2021 nästan tio procent större än Rysslands.

Världen känner inte till en enda rysk innovation, inte ett enda varumärke, inte ett enda lyckat techföretag. Inte ens de globala vodkaflaskorna har ryskt ursprung, men amerikanskt (Smirnoff), ukrainskt (Khortytsa), polskt (Zubrowka) och skånskt (Absolut).

I praktiken är Ryssland på medeltidens exportmarknad, man fraktar ved och tjära till européerna, men nu i form av gas och olja.

Sanktionerna krymper den ryska ekonomin till afrikansk nivå. Rubeln har sjunkit med 50 procent. Räntan har höjts till 20 procent. Moskvabörsen håller stängt men handeln med ryska aktier på andra ställen visar en kollaps för ryska bolag som Gazprom, Sberbank, Rosneft, Lukoil och VTB. Börskrascher är politiskt känsligt även i Ryssland. 17 miljoner ryssar äger aktier på Moskvabörsen, vilket motsvarar 11 procent av landets befolkning.

Västerländska ikoner som gjort Moskva och St Petersburg alltmer lika andra europeiska städer stänger ned, däribland McDonalds, Coca-Cola, Starbucks, Ikea, Apple, Netflix, Zara och HM. De stora revisionsbyråerna KPMG, EY och PwC drar sig ur eller pausar affärerna i Ryssland, liksom en rad banker som Goldman Sachs och JPMorgan. Att Deutsche Bank följer efter var helgens stora skräll. Över 300 västbolag gör likadant, däribland svenska Atlas Copco, Ericsson, Autoliv, Sandvik, AB Volvo och Scania. Det hedrar dem.

En rad utvalda ryska och belarusiska banker ska stängas av från det internationella betalningssystemet Swift. Rysslands centralbank ska lamslås genom att den hindras från att komma åt sina internationella reserver. Alla ryska tillgångar i väst har frysts. London har fryst samtliga ryska banker. EU har riktat individuella sanktioner mot 862 individer, däribland 14 oligarker och deras familjer samt alla politiker som medverkade till krigsutbrottet.

Man kan med fog invända att rysk olja och gas fortfarande flödar. I lördags lossade till exempel en rysk oljetanker 50 000 ton ryskt flygbränsle i Gävle hamn för leverans till Arlanda. Februari månad visade en rekordstor rysk export på grund av de höga bränslepriserna. Även här finns en ny beslutsamhet i väst. USA avbryter all import av rysk olja och gas, Kanada och Storbritannien avbryter de ryska oljeköpen. EU har enats om en plan för att göra sig oberoende av ryska energileveranser. Omprövning och nysatsning på kärnkraft kommer alltmer, bland annat i Sverige.

Den stora geopolitiska händelsen är att Tyskland mentalt, politiskt och ekonomiskt har avbrutit 30 år av närmande österut. Tyskland har stoppat Nord Stream 2 och den tyska regeringens säkerhetspolitiska helomvändning och intresse för fossilfritt är en mycket passande kombination. De Gröna kan precis som under den förra regeringsperioden vid millennieskiftet komma att spela en viktig utrikespolitisk roll. Ryssland har på ett ögonblick bränt alla relationer med sin viktigaste europeiska partner.

En annan förlorad partner tycks vara Turkiet, som efter en period av dubbelspel nu står på Ukrainas och västs sida. Turkiet är en regional stormakt, kontrollerar låset till Medelhavet, nu stängt för ryska örlogsfartyg, och är en nyckelspelare i Mellanöstern.

Kina återstår som Rysslands vän i världen men man ska inte överskatta den asiatiska samhörigheten. Historiskt präglas de sino-ryska relationerna av misstänksamhet, fientlighet och hot. Västs sanktioner är ett preludium för vad som kommer om Kina invaderar Taiwan och den strategiska autonomi som snabbt kommit att prägla tänkandet i väst skadar Kina. Västs nymornade samhörighet och beslutsamhet tycks uppskattas av väljare i länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA och kommer att vändas även mot Kina. Den variant av globalisering som präglat världen sedan 1990-talet och starkt gynnat Kina är slut. Även om landet inte tagit ställning i kriget mot Ukraina uttrycker representanter för den kinesiska regeringen en tydlig oro. Ett tecken på Kinas inställning är att man ansluter sig till Boeing och Airbus och vägrar leverera reservdelar till rysk flygindustri. Att förlora väst och vinna Ryssland är sämsta tänkbara byte för Kina.

Kriget på marken i Ukraina går dåligt för Ryssland med stora förluster av material och liv. Krigföringen är primitiv med förstörelse av bostadshus. Man kan såklart vinna ändå, men hur det än slutar kommer Ryssland och Putin att förlora. Om Ukraina kapitulerar snabbt eller om kriget blir utdraget kvarstår alla sanktioner och västs militära stöd till motståndsrörelsen. Att kontrollera ett jätteland som Ukraina med 44 miljoner invånare är dödligt farligt för en rysk ockupationsmakt. Om Ryssland utökar kriget med Georgien, Moldavien, attacker på vapenleveranser i Polen eller utmanar baltiskt eller nordiskt territorium kommer västvärlden att svara ännu hårdare än hittills. En diplomatisk lösning till Ukrainas klara nackdel lyfter inga sanktioner, en lösning till Ukrainas fördel kan göra det men vore slutet för Putins ställning.

Ett regimskifte i Moskva är just nu lika sannolikt som ett i Kiev. På längre sikt har Ryssland ingen chans i kraftmätningen. Den avancerade vapenteknik som väst nu hjälper Ukraina med är en spegelbild av demokratiernas och de fria marknadsekonomiernas styrka. Ryssland går mot ett historiskt fiasko.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera