1515
Annons

Ryssland borde komma hem till Europa igen

När Stefan Löfven på tisdag har sitt möte med Vladimir Putin i Sankt Petersburg träffar han en försvagad president från ett försvagat land. Den ryska ekonomiska tillväxten är så gott som obefintlig, handeln vikande, kapitalet flyr, fattigdomen och arbetslösheten ökar.

MÖTE. President Putins geopolitiska strategi har försvagat hans land, både ekonomiskt och politiskt. Ryssland har miljarder skäl att välja en annan väg.
MÖTE. President Putins geopolitiska strategi har försvagat hans land, både ekonomiskt och politiskt. Ryssland har miljarder skäl att välja en annan väg.Foto:Alexei Nikolsky

Putins förtroendesiffror är därefter, 33 procent, de lägsta på 13 år.

De avgjort viktigaste orsakerna till de ekonomiska problemen är de ryska krigsäventyren. De är dyra i drift och har isolerat Ryssland från omvärlden. Sanktionerna slår hårt och landets tilltagande dåliga rykte försvagar utlandets investeringsvilja. Rysslands ekonomi är mindre än en tiondel av EU:s. De nordiska ländernas samlade BNP är nu större än Rysslands.

Putins geopolitiska inriktning har varit en katastrof inte bara ekonomiskt utan också utrikes- och säkerhetspolitiskt.

Aggressionen mot Ukraina har gjort att Ryssland har förlorat sin historiskt närmaste granne. Ukraina stod och vägde mellan öst och väst men efter ockupationen av Krim och kriget i östra Ukraina är landet tydligt västinriktat. Georgien har mindre symbolisk betydelse men har reagerat likadant.

Storbritanniens beslut att lämna EU hade kunnat bli en fördel för Ryssland men efter giftattackerna på brittisk mark är relationerna mellan London och Moskva sämre än under det kalla kriget.

Tyskland har historiskt tenderat att prioritera goda relationer med Ryssland men är nu fast beslutet att möta Putins försök att destabilisera väst. Merkels efterträdare signalerar tydligt att hon kraftigt vill stärka försvaret. Resultatet av Rysslands offensiv i Europa är att man på sikt möter ett militariserat Tyskland.

USA har inte bara varit skarpast i sanktionspolitiken utan har också för första gången sedan kalla krigets slut ökat sin närvaro i Europa med förband i Polen och flyg i norra Atlanten, baserat på Island. Obamas ensidigt deklarerade kärnvapenavrustning har vänts till motsatsen.

Nato-länderna har på ett politiskt skickligt sätt placerat trupp i Estland, Lettland och Litauen. Om Ryssland angriper något av länderna hamnar man i direkt konflikt med Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Kanada, USA och ett antal mindre medlemmar.

De nästan-allierade länderna Sverige och Finland har knutit sig närmare USA och Storbritannien, slutit värdlandsavtal med Nato och påbörjat en militär återhämtning som man förhoppningsvis fullföljer. 

Att skrämma grannar har inte varit en bra strategi. Ju mer Ryssland trycker på desto större motstånd möter man. Västs säkerhetspolitiska system har fungerat och det är viktigt att alla håller fast.

Samtidigt ska väst och Europa visa på en annan väg och en annan framtid för Ryssland. Natos mål om ett Europa i fred omfattar Ryssland och även här gäller det att hålla fast.

Sedan några år talar man ofta, och kanske lite för gärna, om Rysslands plan för väst och om rysk påverkan på politiska processer. Putin-regimens mål är att underminera de politiska blocken, EU och Nato, för att skaffa sig handlingsfrihet i ett mer direkt förhandlingsspel med Berlin, Paris och London, samt att försvaga sina närmaste grannar.

Att ryska intressen försöker driva sina agendor är klart, men man ska inte överdriva deras inflytande. Europa och USA har inhemska demoner, en hemkokt populism, egna starka nationalismer och egna traditioner av självrannsakan och maktanalys. En typisk europeisk reflex är till exempel dragningen åt Amerikakritik och att döma ut den egna samhällsmodellen. Det är ett styrkebevis för den liberala demokratin, inte ett hot. Att tidningar, publicister, kulturpersonligheter och forskare gör sig till lojala språkrör åt de egna regeringarna är däremot ett hot.

För Europa är det mycket mer värdefullt att diskutera sitt mål med relationen till Ryssland. Amerikaner har råd med permafrost, de bor på andra sidan oceanen. Européerna har varken råd, tid eller lust med en evig konflikt.

Ryssland har goda förutsättningar att växla över från råvaruekonomi till något bättre, rikare och roligare. Landet har många techfirmor och en urstark ingenjörstradition som fortfarande lockar ungdomar. Bloomberg rankar Ryssland som den 12:e mest innovativa ekonomin i världen.

Den dag Ryssland väljer bort sin exceptionalism och röjer ut rövarkulan ska Moskva välkomnas till det nätverk av städer som är dagens Europa med handel, börsuppgångar, weekendresor, studentutbyten, snabbspårsjärnvägar, toppmöten, konserter och syndiga festivaler. Moskva och Sankt Petersburg är oundgängliga delar av Europa och ska inte stötas bort till Kina.

Sverige är en av de tio största investerarna i Ryssland. Handeln mellan länderna är nu på sparlåga men har stor potential.

Den svenska hållningen till Ryssland bör präglas av fast motstånd mot Putins nuvarande strategi och förhoppning om ljus framtid. Det är bra att den svenska statsministern träffar den ryska ledaren. Löfven representerar en vinnande och ekonomiskt framgångsrik samhällsmodell. Putin den motsatta.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från InyettAnnons

Felaktiga leverantörsbetalningar kostar företag över 100 000 kronor om året

Magnus Månsson, Inyetts vd.
Magnus Månsson, Inyetts vd.

Ett svenskt företag genomför sannolikt 3-4 betalningar till registrerade bluffbolag per år utan att veta om det. Här berättar vi om de vanligaste och mest kostsamma felen vid leverantörsbetalningar – och hur du kan undvika dem.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar

Kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar ligger i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Samtidigt går det åt värdefull tid att korrigera fel – närmare bestämt cirka 25 dagar per bolag. Det visar en undersökning från fintech-företaget Inyett som varje år läser av 60 miljoner transaktioner. Vi bad Inyetts vd Magnus Månsson att lista några av de risker som alla företag bör titta närmre på:

1. Bluffbolag

Mer än tre miljarder kronor hamnar i händerna på bluffbolag varje år, och många företag

vet inte om att de har betalat en bluffaktura. Det kan exempelvis handla om ett påhittat bolag som skickar ut fakturor på måfå.

– Får du till exempel en faktura där det står ”leverans av kaffe” och ett belopp på 2 000 kronor är det inte alltid du orkar kolla om fakturan stämmer, speciellt inte om du har ytterligare 50 fakturor att kolla igenom den dagen. De allra flesta har inte heller möjlighet att manuellt gå igenom Svensk Handels varningslista varje gång det är dags att betala en faktura, säger Magnus Månsson.

2. Avvikande betalmönster

Hela idén till Inyetts automatiserade lösning, som varnar för misstag, risker och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar, föddes efter att en kommunanställd fört över 398 000 kronor istället för 3 980 kronor till en kvinnas konto. Kvinnan hann spendera skattepengarna innan felet upptäcktes och domstolen fastslog att hon inte behövde betala tillbaka dem.

– I det fallet handlade det om ett handhavandefel, men ett avvikande betalmönster kan exempelvis också vara tecken på avtalsbrott, där leverantören debiterat mer än vad som varit normalt eller överenskommet sedan tidigare.

3. Betalningar till leverantörer som saknar F-skatt

Om du betalar en faktura på 100 000 kronor där det står att leverantören har F-skatt, men så inte är fallet, kommer du att ha betalat 30 procent för mycket. Vid en eventuell skatterevision kan du som beställare bli skyldig att betala de uteblivna sociala avgifterna till Skatteverket. Det skulle betyda att du totalt behöver betala 130 000 kronor istället för det korrekta beloppet 70 000 kronor. Inyetts undersökning visar att ungefär 6,3 procent av en organisations leverantörsbetalningar görs till företag som saknar F-skatt.

– Det kan då handla om en leverantör som tidigare har haft F-skatt men som blivit av med den, vilket är helt omöjligt för dig att ta reda på det om du inte sitter och knappar in varje enskild mottagare, säger Magnus Månsson.

– Vår tjänst kan däremot utföra den kontrollen i realtid. Den flaggar inte bara vid bedrägerier, avvikande betalmönster och avsaknad F-skatt, utan också om en leverantör har försatts i konkurs eller om gironumret inte stämmer. Vi har skapat en avancerad tjänst som samtidigt är väldigt enkel att använda.

Så minskar ni risken för felaktiga leverantörsbetalningar 

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Ericsson bör förstå sin roll i världen

Ryssland har med kriget i Ukraina visat att landet bryter mot alla internationella principer och mellanmänskliga normer. Hela västvärlden med företagen i spetsen har tagit avstånd från Putins Ryssland. Men Ericsson hänger sig kvar.

SÄG NEJ TILL RYSSLAND. Ericsson, med vd Börje Ekholm, har fortsatt att leverera produkter till Ryssland trots att bolaget bedyrat att alla leveranser till ryska kunder har avbrutits. Detta måste omedelbart upphöra.
SÄG NEJ TILL RYSSLAND. Ericsson, med vd Börje Ekholm, har fortsatt att leverera produkter till Ryssland trots att bolaget bedyrat att alla leveranser till ryska kunder har avbrutits. Detta måste omedelbart upphöra.Foto:Christine Olsson

Ekot avslöjade på fredagen att det svenska telekombolaget har fortsatt att exportera produkter till Ryssland, trots att vd Börje Ekholm vid bolagsstämman i våras bedyrade att alla leveranser till ryska kunder hade avbrutits.

”Under tiden vi gör den här analysen, som förstås inkluderar att förstå sanktionssystemen, så har vi beslutat att avbryta alla leveranser till kunder i Ryssland och Belarus och skjuta upp nya kundprojekt där”, sa Ericssons koncernchef då.

Det handlar, enligt Ekot, om mjukvara för mobilsystem, som har både militära och civila användningsområden. Efter invasionen av Ukraina är det förbjudet att exportera sådana produkter till Ryssland, men flera företag, däribland Ericsson, har ansökt om undantag från sanktionsreglerna. Totalt har Ericsson skickat in tolv sådana ansökningar till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, och fått sju av dem beviljade. 

Sannolikt gäller de beviljade leveranserna tillägg till redan ingångna avtal. Men varför har då Ericsson inte berättat om detta? Antagligen för att ämnet är så känsligt. Mobilsystem används för all slags kommunikation – mellan människor, datorer och uppkopplade enheter. Radiolänkar och basstationer kan konverteras för militär användning. Men även i sin civila form kan de användas för att dryfta militära aspekter av kriget i Ukraina, till exempel i kontakter mellan försvarsdepartementet i Moskva och styrkorna på marken i Ukraina. Gränsen för vad som är civilt och militärt är flytande.

Att Ericsson, trots att bolagets produkter kan bli verktyg i den ryska krigsinsatsen, väljer att fortsätta att göra affärer med landets mobiloperatörer är obegripligt. Leveranserna må ha varit lagliga men är tveksamma på många andra sätt.

Efter den ryska attacken på Ukraina har västerländska företag på bred front lämnat Putins Ryssland. Inget normalt funtat bolag vill att dess produkter ska förknippas med landet. Mer än 1 200 företag har hittills aviserat att de stänger ned i Ryssland eller begränsar verksamheten i landet mer än vad sanktionerna kräver, enligt en sammanställning från det amerikanska lärosätet Yale. 

Bland de svenska företag som meddelat att de ska avveckla verksamheten i Ryssland finns klädjätten H&M, kullagertillverkaren SKF, lastbilstillverkaren Scania – och Ericsson. Telekombolaget meddelade i april sitt formella beslut att avbryta alla affärer i landet på obestämd tid.

Att lämna Ryssland kostar pengar. I Ericssons fall 900 miljoner kronor. Men det bolagen förlorar i intäkter och nedskrivningar vinner de genom ett ökat anseende och förtroende. Under förutsättning att de inte agerar som Ericsson, och i tysthet fortsätter att göra affärer i Ryssland.

Ericsson verkar inte förstå att affärer i Ryssland efter invasionen av Ukraina verkligen har blivit storpolitik. EU, Storbritannien och USA är indragna i ett ekonomiskt krig mot regimen i Ryssland, ett krig som även involverar företagen i väst.

Det är inte längre möjligt att som företag se sig som neutralt – som en aktör som kan sälja till vem som helst. Detta gäller särskilt Ericsson som är ett få svenska företag vars verksamhet är av säkerhetspolitiskt intresse. I fel händer kan bolagets högteknologiska produkter användas på ett sätt som får förödande effekter.

Ericsson är en viktig aktör för att sanktionerna mot den ryska ekonomin ska bita och för att beröva Putins krigsmaskin kapital och teknologi. Ett företag måste ibland ta ställning och vidta åtgärder som är obekväma, både för en själv och för kunderna. Detta är ett sådant tillfälle. Ericsson måste leva upp till vad bolaget tidigare har sagt och omedelbart upphöra med leveranserna till Ryssland.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera