1515
Annons

Rysk svaghet och rädsla

Risken för att Ryssland anfaller Ukraina bedöms vara stor. Så varför skulle det inte hända? Alla stjärnor står ju rätt, enligt experterna. 

Washington har fokus på Kina, Frankrike på Sahel, London har ett försvagat ledarskap och Berlin ett helt nytt.

STOR I ORDEN. Rysslands ekonomi är ungefär 3 procent av Nato-ländernas samlade ekonomier. På bilden Vladimir Putins presskonferens strax före jul.
STOR I ORDEN. Rysslands ekonomi är ungefär 3 procent av Nato-ländernas samlade ekonomier. På bilden Vladimir Putins presskonferens strax före jul.Foto:Alexander Zemlianichenko

Uppladdningen längs den rysk-ukrainska gränsen har pågått länge. Pansar och pjäser är framkörda, mat- och bränsleförråden är välfyllda, kartor med anfallspilar ligger på generalstabens bord. Varför tvekar de efter att USA och Nato avvisade de ryska kraven i förra veckan?

Ett första svar är att Ukraina kan försvara sig. Efter Krim-krisen 2014 har landet rustat, moderniserat och övat sina stridskrafter. Ny teknik har köpts in, till exempel bombdrönare av samma modell som hösten 2020 plötsligt slog ut rysstillverkade försvarssystem i Armenien, samt ryskt artilleri i Donbas i höstas.

USA har tillfört finansiellt stöd och ansenliga mängder militär utrustning till Ukraina, bland annat moderna pansarvärnrobotar. Flertalet Natoländer, plus Sverige, bidrar med kvalificerad militär kompetens som stabs-, underrättelse- och specialförband. Den ukrainska styrkeuppbyggnaden har fått Ryssland att frukta att man är på väg att förlora kontrollen över östra Ukraina och kanske till och med Krim.

Även ett litet land kan slå ett stort, i alla fall så att det gör tillräckligt ont för den ryska hemmaopinionen. Ett misslyckat krigsäventyr eller ett krig som tar lång tid och kräver stora förluster kommer att stå Putin-regimen dyrt. Ukrainas allt starkare försvar är krigsavhållande.

Ett annat skäl är att Rysslands mål kanske aldrig har varit en uppgörelse med USA utan med Tyskland, Frankrike och Ukraina. Då får Moskva - och faktiskt Paris - den multipolära europeiska ordning man strävar efter. Ett sådant paneuropeiskt toppmöte kan komma snabbt.

Ett tredje skäl till rysk tvekan är beroendet av internationell handel. Ryssland har visserligen buffrat en rekordstor valutareserv och är självförsörjande på energi och livsmedel. Men den ryska ekonomin är liten, 8 procent av EU:s och 3 procent av Nato-ländernas samlade ekonomiska styrka. Nordens ekonomi är större än Rysslands.

Ryssland har också misslyckats med att modernisera sin ekonomi efter kalla kriget, särskilt i jämförelse med Kina. Världen känner inte till ett enda stort ryskt varumärke eller en enda rysk högteknologisk produkt. Om den ryska ekonomin kollapsar skulle omvärlden sakna naturgasen men inget annat.

Omvänt är Moskvas liv och vardag extremt omvärldsberoende. Moskva är i dag en stad som ekonomiskt och socialt liknar andra europeiska städer med samma globala affärskedjor, samma tjänsteindustrier, samma weekendresor till London, samma längtan till franska rivieran och med samma oroliga blickar på sitt eget och andra städers börsindex. Ett fullskaligt krig mot ett europeiskt land kommer att kosta.

Förra veckans enighet i väst och fortsatta bidrag till Ukraina var styrkebevis. Om Ryssland går vidare med ännu mer militära fientligheter mot Ukraina är utökade sanktioner en nödvändighet. De kan riktas mot fler personer, mot enskilda företag eller mot hela branscher.

I USA har man diskuterat att också stänga av Ryssland från det internationella meddelandesystemet för transaktioner, Swift. Det bör man göra endast i ett absolut nödläge och inte nu.

Swift är till sin karaktär och struktur opolitiskt, en kooperation delägd av 3.500 företag över hela världen, mest banker. Det grundades 1973 för att ersätta telex-tekniken. Systemet övervakas av centralbankerna i alla större ekonomier, däribland Bank of Russia, och är baserat i Belgien.

Iran har stängts av från Swift två gånger, 2012 och 2018. I övrigt har inget lands banker stängts av, trots krig och kriser.

Om ryska banker stängs av från Swift skulle Rysslands möjligheter att handla helt blockeras, i alla fall till en början och i alla fall med väst. All handel med rysk olja (Ryssland är världens näst största oljeexportör efter Saudi) och med rysk gas skulle avbrytas. Det skulle skapa en ännu mer akut energipriskris inom EU.

Att stänga av Ryssland från Swift riskerar också att öka betydelsen och statusen för Kinas motsvarighet, Cross Border Interbank Payment System. Det är en klar förlust för väst om Kina skulle upplevas som en mer pålitlig och stabil politisk bas för internationella transaktioner. Västs överhöghet i viktiga ekonomiska internationella institutioner skulle undermineras och Kina skulle få makten att stänga av oss.

USA är i likhet med Ryssland självförsörjande på energi och inte lika sårbart för prischocker. Efter fiaskot i Afghanistan har Biden-administrationen behov av att visa att man kan vara tuff i internationell politik. Därför är det viktigt att de europeiska länderna modererar stämningen. Det är vi som lever och kommer att fortsätta leva med Ryssland som granne. Europa är mer beroende av internationell handel än USA och därmed mer beroende av de prejudikat kring regelverken som nu sätts i krisen med Ryssland. 

Modernisera gärna försvaret, gå med i Nato, hjälp Ukraina med vapen, men håll fast vid den ordning vi vill ha när freden kommer. Militär avskräckning är en grund för fred men det är även handel. Internationella regelverk som underlättar och bygger handel är viktiga för att återgå till fred, om krig bryter ut.


Innehåll från NorwegianAnnons

Så använder piloter på Norwegian data för att minska utsläppen

Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.
Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.

Genom lösningar som samlar in och analyserar data får piloter på flygbolaget Norwegian tips för att minska utsläppen när de flyger flygplanet.

– Det är alla piloters önskan att flyga så snålt man kan, just för att minska utsläppen och dessutom hålla kostnaden och därmed biljettpriserna nere, säger Niklas Lindfors, trafikpilot på Norwegian.

Flygbolaget Norwegian använder databaserade applikationer för att minska bränsleförbrukningen och därmed utsläppen, vilket är i linje med flygbolagets hållbarhetsmål.

En sådan är SkyBreathe, som registrerar data för hur alla flygbolagets piloter flyger flygplanen på respektive rutter.

– Inför varje flygning kan vi se statistik över hur våra kollegor flugit och hur mycket bränsle som gått åt. Då vet vi vad som är en optimal flygning. Genom att flyga på det sättet kan vi spara bränsle, vilket är bra för både ekonomin och klimatet, förklarar Niklas Lindfors. 

På marken kan det till exempel handla om taxning med en avstängd motor och mer omfattande användning av hjulbromsning istället för motorbromsning.

Dessa tips för piloterna kan hjälpa flygbolaget att spara upp till fem procent på bränsleförbrukningen.

– För en flygning mellan Arlanda och Kiruna kan vi spara ungefär 200 kg koldioxidutsläpp, enkel väg. Det är mer än ett kilo per passagerare, om flygmaskinen är full, säger han.

Norwegian utnyttjar väderdata för mer hållbart flygande

En annan lösning är tjänsten ClearPath från det svenska företaget AVTECH, som levererar optimala flyghöjder i realtid. Kraftfulla datorer på marken analyserar stora mängder väderdata och skickar ett kort meddelande till piloterna i luften om var de bästa väderförhållandena finns på den aktuella rutten.

Genom att till exempel byta höjd vid rätt position kan man utnyttja en bättre vind. Det kan spara drygt två procent bränsle under en flygresa. 

– Det ligger i allas intresse att vi förbrukar så lite bränsle som möjligt, med så små utsläpp som vi bara kan, utan att tumma på vår höga säkerhet. Det försöker vi göra hela tiden, avslutar Niklas Lindfors.

Om Norwegians hållbarhetsarbete

Flygbolaget Norwegian har lanserat en ambitiös hållbarhetsstrategi. Bland annat ska man:

° Minska koldioxidutsläppen per passagerare med 45 procent till 2030.
° Ta bort all icke-återvinningsbar plast ombord senast 2023.
° Minska användningen av engångsplast med 30 procent och återvinna all engångsplast till 2023.

Läs mer på: www.norwegian.com

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norwegian och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?