Annons

Riskskatten kommer att försvaga Sverige

LEDARE. Ju mer digitaliserade finansiella tjänster blir, desto mindre betydelse har bankens hemvist. Det bör regeringen betänka innan den inför en riskskatt.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

I slutet av förra veckan skickade regeringen ut förslaget om en ny bankskatt på remiss. Magdalena Andersson har drivit på för en extra skatt på finanssektorn sedan sommaren 2014. Det året i Almedalen lanserade hon som ny finansminister en bankskatt för att finansiera mindre barngrupper på förskolor. Jimmie Åkesson ville också ha en bankskatt, men använda pengarna till att sänka skatten för pensionärer. 

2015 tillsatte S/MP-regeringen en utredning om skatt på finanssektorn som presenterades året därefter. Då var målet att ”stärka banksektorn”. Förslaget gick ut på att Sverige enligt den danska modellen skulle lägga en skatt på 15 procent på lönerna i finanssektorn. Det riskerade dels att ge negativa effekter på sysselsättningen. Dels omfattades långt fler än finanssektorn, det skulle röra sig om över 300 företag. Utredningen totalsågades av de flesta remissinstanserna inklusive Skatteverket, och hamnade i papperskorgen. Men tankarna levde vidare.

Argumentet var länge att bankerna inte betalar moms och därför är underbeskattade. Den fördelen uppgår enligt en beräkning från Bankföreningen 2017 till 1,9 miljarder kronor. Men sedan januari samma år får banker inte längre dra av ränteutgifter på vissa lån, vilket gav dem en kostnad på 1,7 miljarder. Frågan om ”underbeskattning” och orättvisa borde därför vara överspelad. Men det är den inte.

Den här gången marknadsförs det inte som bankskatt utan ”riskskatt”. Remissen avhandlar sida upp och sida ner hur riskabel bankernas verksamhet är, och att staten därför måste ta ut extra skatt. Det finns två problem med argumenten. Det mest uppenbara är att pengarna inte kommer gå till en riskreserv som staten kan ta fram i kris, utan till att stärka försvaret. Det andra är att staten inte gjort några exceptionella förluster på bankkriser hittills.

Efter 1990-talskrisen blev det en nettovinst på 42 miljarder kronor efter försäljning av panter och aktier. Räknar man in statens kostnader för högre statsskuld blir det ett minus på 21,5 miljarder (räntan var högre då). Vid den senaste finanskrisen 2008-2009 gjorde staten en nettovinst på 12 miljarder. Och åren därefter har EU:s nya stramare regelverk och höjda krav på kapital stärkt systemet och minskat riskerna betydande. Premissen för att ta in en bankskatt, eller riskskatt eller vad man nu kallar det, är att de inte kan bära sin egen risk utan belastar samhället och att de är underbeskattade. Men den är falsk.

* Svenska banker betalar årligen en så kallad resolutionsavgift på runt 6 miljarder kronor, som dock inte nämns i remissunderlaget. Den ska just gå till att täcka kostnader som uppstår i samband med finanskriser och att banker får problem.

* Svenska banker tillhör de bäst kapitaliserade i Europa och har samtidigt bland de lägsta kreditförlusterna. Det innebär att de är välskötta, och står starka inför eventuella kriser.

*De har högre avkastning än Europasnittet, vilket är bra eftersom finansiell styrka ger stabilitet. Men de är inte ”överlönsamma” i förhållande till andra sektorer. Storbankernas avkastning på eget kapital (2018) är något lägre (13,2 procent) än snittet bland börsens 30 största bolag (13,8 procent). 

Utifrån fakta går det inte att motivera en extra riskskatt på bankerna. Men detta handlar om politik, och pengar. Regeringen, L och C har tillsammans dammat av och arbetat om bankskatten som en del av Januariöverenskommelsen. Enligt förslaget kommer nio koncerner, varav två utländska, att omfattas. Skatten träder i kraft 2022 och beräknas då dra in 5 miljarder kronor netto det året.

Banker betraktas som en lokal affär, alltså kan man behandla dem hur man vill. Historiskt har det stämt. Men ju mer digitaliserade finansiella tjänster blir, desto mindre betydelse har bankens hemvist. Vad spelar det för roll för den enskilda privatkunden om SEB:s huvudkontor flyttar till Amsterdam? 

Även denna version av bankskatten bör kasseras. Motiveringen håller inte, pengarna kommer inte gå till det utpekade ändamålet och den politiska inställningen är destruktiv för finansbranschen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?