Annons

Rimfrost över landet

Tänk om årets rapportering om skjutningarna hade handlat om en svensk utlandsstyrka, låt oss säga i Afghanistan. Vi hade då nåtts av dagliga nyheter om beskjutning, faktiskt 316 skarpa incidenter under året fram till förra veckan.

KALLT. Polisens operation Rimfrost är början på en lång process och förhoppningsvis en grundlig diskussion om orsakerna till att läget blev så illa i Sverige.
KALLT. Polisens operation Rimfrost är början på en lång process och förhoppningsvis en grundlig diskussion om orsakerna till att läget blev så illa i Sverige.Foto:Karlsen, Anette

Mellan januari och den 15 december hade Sverige då haft 38 stupade och 112 skadade i strid. Det är dubbelt så många som USA har förlorat i Afghanistan under 2019.

Sedan striderna tog fart 2017 hade Sverige förlorat 126 unga män. 386 hade skadats. Det hade tyvärr inte funnits några tecken på att stridigheterna dämpats eller att den svenska insatsen gjorde framsteg.

Vilka slutsatser hade regering och opposition dragit då? Hade man framhärdat med att den svenska styrkan visst bidrog till fred och stabilitet, att offren var värda att ta i kampen för internationell säkerhet? Definitivt inte. Expressen hade publicerat daglig statistik över döda och skadade, föräldrarna till offren hade gjort sorgemarscher längs Drottninggatan och regeringen hade avbrutit insatsen för länge sedan.

Krigsmetaforen är vansklig när det gäller traditionella mord och dråp, men det vapenvåld som brutit ut i Sverige är av en annan och djupt skakande art. Den vanligtvis försiktige freds- och konfliktforskaren i Lund Wilhelm Agrell satte fingret på något väsentligt när han i september i SvD skrev att situationen liknar en ”inre väpnad konflikt” och att statens våldsmonopol ”inte längre finns”.

Rikspolischefen Anders Thornberg bekräftade den bilden när han i Ekots lördagsintervju 14/12 förklarade våldsanvändningen med att narkotikaligor slåss om territorier. Det borde inte gå i ett samhälle där staten har våldsmonopol, men i Agrells lägesbeskrivning av Sverige kan man ta marknadsandelar genom att med vapenvåld kontrollera kvarter, bostadsområden och torg och bygga upp ett våldskapital.

Brå publicerade för ett år sedan en djupintervju med 24 gängkriminella och där står det klart hur viktigt våldskapitalet är. Nya aktörer måste erövra våldskapital och gamla måste behålla det man har skapat. Ett rykte om att man har dödat är värt mycket pengar.

Detta våldskapital manifesteras på ett förödande effektivt sätt. Det räcker med att klä sig som en skjutare – alla vet hur de ser ut – och ställa sig i grupp på torget, i Nordstan eller i Mall of Scandinavia för att folk ska bli rädda. Våldskapitalet används för att driva in pengar från näringsidkare, vilket Svensk Handel larmat om i många år, för att hota socialtjänstemän och alkoholhandläggare i kommunerna, hota poliser, åklagare, journalister och politiker.

Och det används för att råna barn och ungdomar, en av de mest destruktiva sociala processerna som pågår just nu. I Stockholmsområdet anmäls i snitt tre ungdomsrån varje dag, en ökning med 300 procent jämfört med 2015. Offren blir väldigt rädda, de tror ju att de ska bli skjutna, och rånen innehåller ofta förnedrande inslag. De skrämmer just nu upp en hel generation. Traumat sprids i skolan och ändrar elevers beteenden och rörelsefrihet. Unga slutar cykla till träning och skola, undviker farliga områden, är inte ute på kvällstid.

Också här handlar det om en förlust av territorier och en känsla av att det kriminella våldskapitalet är starkare än statens.

Man hävdar ibland att det är för mycket fokus på skjutningar och sprängningar, att debatten om våldet gynnar farliga krafter, ger en fel bild av landet och flyttar fokus från allt som är bra och blir bättre. Och det finns helt klart en lockelse i att titta bort, som i Januariöverenskommelsen, eller ägna sig åt att förklara sambandet Polen-Ungern-Sölvesborg.

Men vapenvåldet, dess konsekvenser och orsaker, är ett underbevakat område. Bara en sådan sak att det inte finns en enhetlig förklaring är svårt demoraliserande. Sverige har tio gånger fler skjutningar per capita bland unga än Tyskland, som har en större närhet till Balkans vapenmarknad, större användning av narkotika, större fattigdom och större migrantgrupper. Man kan peka på att de också har större polistäthet, men frånvaro av polis brukar inte betyda att man skjuter varandra i huvudet.

Sverige har haft en mycket större flyktingmigration per capita än Tyskland, men svensk gängkriminalitet drivs oftare av individer som kommit hit för länge sedan eller är uppvuxna här. Migrantbakgrunden är tydlig, men fenomenet har vuxit fram i Sverige. Varför? Vad är det med Sverige, svenska värderingar, svensk skola, svensk offentlighet och svensk socialisering som inte sätter gränser, inte för ungdomsgäng, inte för en epidemisk antisemitism i Malmö, inte för rekrytering av fotsoldater till IS, inte för massivt passmissbruk och inte för ett uppenbart alltför stort socialt åtagande för världens flyktingar?

I den frågan öppnar sig ett fullskaligt test på hur Sverige egentligen klarar av sin mångkulturella och öppna samhällsmodell. Skjutningarna utmanar svensk identitet och självbild. Om detta behöver vi prata mer och i mindre fördömande tonläge. Frid.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från KIAAnnons

Så mycket kan du vinna på en laddhybrid – kalkylatorn ger svaret

Fossildriven eller laddbar bil – funderar du också på vilket av alternativen som är mest fördelaktigt just för dig?

Tack vare en ny kalkylator kan du nu snabbt få svaret.

Räkna själv – så mycket kan du spara 

Allt fler förare i Sverige upptäcker fördelarna med att köra en laddhybrid eller en elbil.

Hittills i år är 29,3 procent av alla nya bilar som säljs på den svenska marknaden laddbara.

För Kia, ett av de ledande varumärkena när det gäller laddbara bilar på den svenska elbilsmarknaden, är motsvarande siffra 57 procent.

Men hur stor är egentligen skillnaden i miljöpåverkan och kostnad mellan en fossildriven bil (bensin eller diesel) och en eldriven?

För att underlätta svaret på frågan har Kia utvecklat en ny kalkylator. Med den kan du enkelt och snabbt jämföra olika modeller.

Så här går det till:

I kalkylatorn jämför du en Kia plug-in-hybrid med en motsvarande bil som inte är klimatbonusberättigad. 

Därefter fyller du i två parametrar: antal år och körsträcka per år.

Resultatet visar sedan den totala kostnaden samt bilens sammanlagda miljöpåverkan i ton utsläppt koldioxid. 

Exempel:

Vi jämför en Kia Ceed SW Plug-In Hybrid Advance (med el- och bensinmotor) med en Kia Ceed SW 1.4 T-Gdi DCT GT Line (bensinmotor).

Vi fyller i ett ägande på tre år samt en körsträcka på 1 500 mil per år.

Svaret visar att plug-in-hybriden har släppt ut sammanlagt 1,31 ton koldioxid medan motsvarande siffra för den bensindrivna är 6,48 ton. 

Skillnaden är alltså 5,17 ton koldioxid vilket motsvarar 51 700 pantade burkar eller lite mer än fem flygresor tur eller retur mellan Stockholm och Genéve.

Vi får samtidigt veta att plug-in-hybriden kostar 5 014 kronor mindre under perioden.

Att välja modellen med laddhybrid är med andra ord en klar fördel för både miljön och din plånbok.

Får fler att upptäcka fördelarna

Den nya kalkylatorn är ytterligare ett sätt för Kia att få fler att upptäcka fördelarna med eldrivna bilar.

Kia satsade tidigt på att elektrifiera så många modeller som möjligt och är nu en av de allra starkaste aktörerna när de gäller laddbara modeller på den svenska marknaden. Över hälften – 57 procent – av de bilar som såldes mellan januari och oktober i år var laddbara. Och redan nästa år är målet att den siffran ska vara 80 procent.

I utbudet finns nu fyra modeller som laddhybrid samt två rena elbilar.

Snart är det dessutom Sverigepremiär för ytterligare en laddhybrid: den populära sjusitsiga familjesuven Kia Sorento som går att beställa redan nu med leverans under det första kvartalet nästa år.

Till 2025 ska det finnas 11 stycken i utbudet (inklusive de befintliga elbilsmodellerna) varav ett flertal av dessa ska vara dedikerade elbilar.

Räkna själv – så mycket kan du spara 

FAKTA: Kia Sorento Plug-In Hybrid

*Drivlinan kombinerar en turboladdad bensinmotor på 1,6 liter och 180 hästkrafter och ett vridmoment på 265 newtonmeter med ett batteri på 13,8 kWh som driver en elmotor på 91 hästkrafter. 

*Tillsammans innebär detta en systemeffekt på 265 hästkrafter och ett kombinerat vridmoment på 350 newtonmeter.

*Drivning sker på alla fyra hjulen genom en sexväxlad automatlåda.

*Sorento byggs på en ny SUV-plattform där det stora batteriet har placerats under golvet till passagerarutrymmet. 

*Nya Sorento är sjusitsig som standard.

*Laddhybriden har ett bagageutrymme som rymmer upp till 809 liter last med den tredje sätesraden nedfälld. Fäller man även mittenraden rymmer Kia Sorento Plug-In Hybrid 1 988 liter. 

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?