1515
Annons

Riksbanken måste snabbt kunna tänka om

Riksbanken höjde på tisdagen styrräntan med 100 punkter till 1,75 procent. Det var mer än väntat.

Foto:Ali Lorestani

En enig analytikerkår hade prognostiserat en höjning med 75 punkter. För redan hårt prövade hushåll och företag är beskedet minst sagt ovälkommet. Det väcker också frågor om penningpolitikens möjligheter att påverka prischocker som till stor del beror på otillräckligt utbud snarare än ökad efterfrågan. 

Prisökningstakten måste komma ned. En hög inflation urholkar hushållens och företagens köpkraft och riskerar att minska tilltron till inflationsmålet på 2 procent. Men här finns ett dilemma. Om styrräntan höjs för mycket riskerar konjunkturen att knäckas fullständigt.

Den risken är Riksbanken uppenbarligen beredd att ta. Men hur klokt är det? Enligt den senaste enkäten från undersökningsföretaget Prospera, som kartlägger inflationsförväntningarna, väntas inflationen vara tillbaka på omkring 2 procent om fem år. Men detta, att inflationsförväntningarna fortfarande är låga, vägde tydligen lätt när Riksbanken fattade beslutet att genomföra en historiskt hög räntehöjning.

Det som ytterligare komplicerar inflationsbekämpningen är att prisökningarna till stor del beror på en negativ utbudschock orsakad av kriget i Ukraina, vilket vice Riksbankschef Henry Ohlsson resonerade kring i ett anförande i våras. Det som kännetecknar en sådan chock är att aktiviteten i ekonomin sjunker samtidigt som priserna stiger.

”De prisökningar vi har sett de senaste månaderna är inget penningpolitiken kan göra något åt. Men den höga inflationen riskerar att dra igång en spiral av prishöjningar, löneglidning och så vidare”, sa han.

Att vänta ut inflationen är uppenbarligen inget alternativ för Riksbanken. Och det ser ut att bli fler räntehöjningar. Enligt Riksbankens prognos toppar räntan på 2,5 procent under nästa år. 

Nu är det viktigt att penningpolitiken får verka. Den nya regeringen bör noga överväga utformningen av stöd till företag och hushåll som har drabbats hårdast av höga energipriser. Annars finns risk för att penningpolitikens åtstramande effekt motverkas. 

Samtidigt är osäkerheten om vart inflationen är på väg stor. Riksbanken bör därför vara beredd att snabbt rulla tillbaka räntehöjningarna – för lika snabbt som inflationen steg, lika snabbt kan den falla igen.

Även Sverige bör stoppa ryska turister

Från och med i fredags stoppar Finland ryska medborgare som vill resa in i landet med hjälp av turistvisum, oavsett var visumen är utfärdade. Även de baltiska staterna och Polen har infört liknande regler.

PÅ FLYKT. Många ryssar flyr sitt hemland efter president Putins mobiliseringsorder. Sedan i fredags släpps inga ryssar med turistvisum in i Finland.
PÅ FLYKT. Många ryssar flyr sitt hemland efter president Putins mobiliseringsorder. Sedan i fredags släpps inga ryssar med turistvisum in i Finland.Foto:Jussi Nukari

Åtgärderna är en konsekvens av Vladimir Putins färska mobiliseringsorder. Minst tvåhundratusen människor rapporteras hittills ha flytt Ryssland för att slippa ställas inför valet att utkämpa presidentens folkrättsvidriga ”specialoperation” och att dömas till ett långt fängelsestraff för vägran att göra så.   

I Sverige är dock ryska medborgare med turistvisum fortsatt välkomna. Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 2300 ryska ansökningar om turistvisum, och fler lär det bli när möjligheterna i våra grannländer begränsas. 

Även Sverige borde tänka om. Vi har visserligen ingen direkt gräns mot Ryssland, vilket gör situationen mindre akut

Men fortsätter vi med dagens regler undergräver vi den effekt som våra grannländer försöker uppnå genom sina åtgärder, vilket Emil Aronsson (SD), tillträdande ordförande för riksdagens utrikesutskott, påpekade i söndagens Agenda i SVT. 

Det vore på alla sätt rimligt att ha en enhetlig hållning i den här frågan inom Norden och Baltikum/Polen. 

Frågan är dock inte enkel. Tvärtom kan man utifrån moraliska principer argumentera för att det är vår plikt att välkomna de ryssar som föraktar Putin lika mycket som vi gör – att det är fel att kollektivt bestraffa hela den ryska befolkningen för dess presidents synder.

Det gör vi visserligen redan genom de omfattande sanktionerna.

Samtidigt befinner sig Europa i ett extremt känsligt säkerhetspolitiskt läge, inte minst efter Nord Stream-attentaten som tvingat gemene svensk att lära sig ordet ”hybridkrig”. I ett sådant läge måste säkerhetsaspekterna gå först. 

Precis så resonerar den finska regeringen. Som utrikesminister Pekka Haavisto påpekade i Agenda är det svårt att analysera vilka motiv eller sympatier enskilda ryssar som vill komma till EU har. 

Risken är att en generös tolkning medför att oönskade personer, som Putin-vänliga sabotörer och spioner, trillar igenom nätet. De som vill resa till Finland för att jobba, plugga, träffa anhöriga eller söka asyl har fortsatt möjlighet att göra så.  

Sverige bör snarast kopiera den finska modellen, samt intensifiera stödet för den ryska oppositionen både i Ryssland och i exil. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera