Annons

Riksbanken fungerar bäst i akuta lägen

LEDARE. Pandemin har hittills gjort mindre skada på ekonomin än finanskrisen. Ett skäl är det snabba stödet från centralbanker och regeringar.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Riksbanken meddelade på onsdagen att den fortsatt ser förhöjda risker för den finansiella stabiliteten i spåren av pandemin. Riksbankschefen Stefan Ingves lät bekymrad, som han ofta gör, det är ju hans jobb, när han presenterade den senaste stabilitetsrapporten. 

Men för den som inte är riksbankschef, förlorat sitt jobb eller företag finns det skäl att vara försiktigt optimistisk. Inte för att de risker pandemin skapat är försvunna, men därför att hittills har de värsta farhågorna om ekonomins utveckling inte tillnärmelsevis infriats.

Pandemin slog till med full kraft i mars/april. Under andra kvartalet föll BNP med 8,3 procent, och många befarade att detta bara var början. Men återhämtningen kom snabbt, redan tredje kvartalet, då tillväxten steg med 4,3 procent jämfört med föregående period. Jämfört med samma kvartal 2019 var det ett fall på 3,5 procent. Det är väldigt beskedligt med tanke på de scenarier som målades upp. 

Arbetslösheten var i oktober 8,8 procent, jämfört med 7,1 ett år tidigare. Konkurserna var under mars-juni 20 procent högre än under de senaste fem årens snitt. Men därefter har de fallit tillbaka under de senaste tre årens nivåer. De som kollapsade var främst nyare mikro- och medelstora företag med höga skulder. I de regioner som drabbats hårdast ansökte 0,9 procent av bolagen om konkurs, i den minst drabbade (Gotland) 0,4 procent. 

Det ser likadant ut i USA och globalt sett, och det finns ett par skäl till detta som Boston Consulting Group har listat. 1. De flesta centralbanker och regeringar var snabba att sätta in akuta stöd. 2. Till skillnad från i finanskrisen 2009 uppkom inte denna nedgång på grund av en bubbla eller konjunkturellt minskad efterfrågan. Det finns därför inget uppdämt behov att säga upp personal. 3. På grund av ovanstående två skäl är den ekonomiska infrastrukturen intakt.

Utvecklingen i Sverige har visat att den ekonomiska utvecklingen inte måste ha ett direkt samband med antalet sjuka och döda. Den andra vågen lär sätta både mänskliga och ekonomiska spår, men behöver inte utvecklas till en kris. Bankerna står starka. För Sveriges del är det också tydligt att Riksbanken fungerar väl som akut instans. Vad gäller uppdraget som helhet och på sikt måste dock diskussionen fortsätta. Vi kan inte ha en evig stimulanspolitik. 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?