Riksbanken bör hålla sig till kärnan

LEDARE. Klimatet och risker för pandemier får mer utrymme i ekonomisk analys, även i Riksbanken.

Foto:Pontus Lundahl/TT

Riksbanken lämnade på torsdagen räntan oförändrad på 0 procent och utökade obligationsköpen. Hittills har den gjort helt rätt bedömning, eftersom inbromsningen i ekonomin initialt inte bottnat i en konjunkturellt fallande efterfrågan. Målet har därför främst varit att stötta en plötslig nedgång som är betingad av smittspridning.

Den andra smittvågen nu under hösten blev dock kraftigare än många hade väntat sig, och har fått Riksbanken att skriva ned sina tillväxt- och inflationsprognoser de närmaste två åren. Utvecklingen väcker samtidigt frågor om virusets sanna natur, och om vi kommer få leva med det säsongsvis, som andra influensor.  

Ett vaccin skulle då inte utgöra vändpunkten, utan nya skulle behöva skapas löpande allteftersom viruset ändrar sig. Redan dagens situation innebär rimligen att Riksbanken, och andra ekonomiska bedömare, har uppgraderat riskerna för globala pandemier och andra externa chocker. 

På samma sätt är klimatet en faktor som allt fler analytiker lägger in i sina riskbedömningar, det förekommer även i Riksbankens senaste penningpolitiska rapport. De räknar upp tre kategorier: De fysiska riskerna, som extremväder, som kan ha stor påverkan på priser på exempelvis mat och energi. Omställningsrisker, politiska beslut, utfasning av fossila bränslen och ändrat konsumentbeteende. Och till sist de oåterkalleliga riskerna, som smältande polarisar.

Samtliga kategorier, skriver Riksbanken, påverkar priser (inflation), produktion, sysselsättning och den långsiktiga realräntan. Det ligger nära till hands att se alla dessa risker som negativa. Men även om exempelvis omställning är disruptivt för de företag och individer som drabbas, kommer samtidigt något nytt i stället.

Det är bra att Riksbanken breddar sitt synfält. Men det bör inte påverka deras arbete och verktyg. Vi har i USA och Europa sedan finanskrisen 2008-2009 befunnit oss i ett läge där centralbankerna arbetar allt närmare politiken och dess mål. Syftet är gott, men kan sluta med en förlorad självständighet, eller begränsat mandat. Det vore inte bra för ekonomin och den finansiella stabiliteten. 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?