ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Riksbanken behöver en ny utredning

  • Foto: Henrik Montgomery/TT

LEDARE. Mats Dilléns utredning undviker kärnfrågan, om Riksbankens arbete förs på relevanta grunder.

Den parlamentariska utredning om Riksbanken som Mats Dillén presenterade på fredagen är väl genomarbetad och förankrad i riksdagen. Innehållet kan enkelt överföras till en proposition. Utredningen föreslår uppdateringar, förtydliganden och vill lagfästa en del av dagens praxis. Det är bra. Men den berör främst teknikaliteter. Kartan snarare än verkligheten.

Mats Dillén undviker den stora frågan. Nämligen hur Riksbanken, som utgår från priserna på en nationell marknad, ska navigera i en värld där prissättningen, och därmed inflationen, blivit allt mer global. Vi importerar låg inflation, men svensk penningpolitik påverkar inte hur priser sätts globalt. 

Det finns också rent statistiska problem, det gäller inte bara i Sverige. Hur mäter man, vad mäter man, fångar man verkligen upp värdet av nya tjänster, produkter och produktutveckling? Hur meningsfull är penningpolitiken om den inte utgår ifrån en relevant bild av ekonomin? 

Det är förstås svårt för en myndighet att diskutera sina begränsningar öppet. Det innebär i sig en risk för förtroendet. Men insikten att inflationssiffrorna utgör ett allt mer osäkert mått på verkligheten talar för att man ger andra, realekonomiska, faktorer en större betydelse vid räntesättningen, som den har i andra jämförbara länder.

Utredningen har föreslagit just det. ”Riksbanken, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, ska bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning (realekonomisk hänsyn)”. Men det är tveksamt om den skrivningen skulle ha fått sittande riksbanksledamöter att agera annorlunda de senaste fyra åren, givet att de redan tidigare hade möjligheten att ta sådana hänsyn, och att prisstabiliteten även med en ny, lagfäst formulering är överordnad.

Med tanke på svårigheterna i dag att navigera som centralbank i allmänhet, och i ett litet land i synnerhet, bör alternativet att Sverige går med i eurosamarbetet åter tas upp till diskussion. Det faktum att många anser att det varit rätt att stå utanför tidigare betyder inte att det är rätt att fortsätta göra det. Ett litet valutaområde som det svenska kommer alltid att innebära en större risk än att vara del i en större gemenskap. Eftersom Riksbankens penningpolitik ändå styrs starkt av ECB:s ränta är det bättre att ingå i euroområdet.

Men eftersom det inte lär ske i närtid skulle Riksbankens arbete behöva utredas på nytt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer