1515

Restaurangnäringen gör staden levande

LEDARE. Ikea meddelade nyligen att de etablerar ett cityvaruhus mitt i Stockholm. Fyra våningar, 8 000 kvadratmeter och 120 anställda slår upp portarna till lokalerna i Gallerian sommaren 2022. Samtidigt planerar de att öppna ytterligare fyra butiker i expansiva stadsdelar i Stockholm fram till 2025. Ikea satsar på en framtid inne i städerna och bidrar därmed även till att göra staden mer färgstark. Det är positivt och viktigt med butiksetableringar, det är affärerna samt restaurangerna, barerna, kaféerna och pubarna som gör staden levande. Och staden lever i allra högsta grad.

RESTAURANGLIVET. Städerna görs levande av de sociala etablissemang där människor kan mötas över en bit mat, lite fika eller några glas. Det drar ut människor på våra gator och torg och får staden att höras och kännas.
RESTAURANGLIVET. Städerna görs levande av de sociala etablissemang där människor kan mötas över en bit mat, lite fika eller några glas. Det drar ut människor på våra gator och torg och får staden att höras och kännas.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Förvisso har restaurangnäringen drabbats oerhört hårt av coronakrisen och av regeringens symbolpolitiska restriktioner på öppettider. Restaurangerna minskade sin försäljningsvolym med 32,3 procent under det första kvartalet 2021 jämfört med motsvarande period 2020. I kronor är det nio miljarder i minskad omsättning. Och så här såg varje kvartal ut, mer eller mindre, under coronaåret 2020. Kedjor, kultställen, kvarterskrogar och familjedrivna etablissemang har gått omkull. Branschen har egentligen påverkats så pass hårt att den hade kunnat gå under, men många har hårdnackat stått emot och väntat på immunitet och vaccinationer – tiden efter coronapandemin.

Nu när regeringen har lättat på sina restriktioner emot restaurangnäringen går det att vandra genom valfritt svenskt samhälle och både höra och se hur de väcks till liv igen. Så mycket i våra liv kretsar kring mat och dryck. Och då inte bara det allra nödvändigaste närings- och kaloriintaget för att överleva. Utan för att njuta, att mötas via, att lära känna nya kök och kulturer, att umgås över. Det fungerar som ett klister som håller ihop och bygger gemenskap.

Det är en utveckling som pågått sedan folkhemmets konformitet släppte greppet om människorna och tillät dem att ta sig ut från sina lägenheter – bostäder som de sociala ingenjörerna hade planerat för ett fungerande familjeliv utan för mycket sociala inslag. Med sin nyvunna frihet skulle människorna ta sig ut och börja liva upp våra gator och torg.

Åren innan coronapandemin präglades av expansion, nyöppningar och av årlig ökad omsättning inom restaurangnäringen. Det finns givetvis politiska inslag som påverkat i denna förbättring. Jobbskatteavdragen som gjort att varje svensk har mer pengar på fickan att exempelvis konsumera med och sänkningen av restaurangmomsen har gjort det lättare för branschen att kunna få lönsamhet och anställa. Men minst lika viktigt är den kulturella förändringen som skett. För varje ny generation har det blivit mer naturligt att flytta ut det sociala umgänget utanför hemmet. I en mer kontinental riktning, där folks vardagsrum och middagsbord finns på det lokala haket. Och sociala tillställningar och firanden bjuds in till att hållas på restauranger och barer snarare än hemma hos människor.

Mot detta står den förutspådda citydöden, där människor flyr stadscentrum för det lugnare livet på landet. Där till exempel Stockholms län haft ett negativt flyttnetto tre år i rad och 2020 blev ett rekordår vad gäller utflyttningar från regionen och staden, enligt Stockholms Handelskammare. Coronaviruset har alltså accelererat ett visserligen existerande, men ytterst begränsat, förlopp. Men människan är i grunden ett socialt djur och kommer inte att vilja dra sig undan från kollegor, vänner, bekanta, dejter, släkt och familj i längden. Pendeln lär slå tillbaka nu när våra ”vardagsrum” öppnat upp och välkomnar oss in igen.

Fler bör därför, likt Ikea och andra företag, satsa på staden och vara med i utvecklingen av dess kärnor. Investera i att människor även i framtiden kommer att vilja bo, arbeta, utbilda sig, handla, äta, dricka och leva i städer. Pandemin har visat att vi kommer att behöva ställa om vissa saker i samhället och att vissa av de friheter som kommit med distansarbete och flexiblare arbetsrutiner har varit önskvärda. Men som människor är vi ändå inte helt förändrade och väsensskilda från tiden innan viruset bredde ut sig och tog över vår tillvaro.

Stadslivet lär förändras på grund av mer distansarbete, E-handel och en viss utflyttning bland människor som ändå alltid längtat bort från staden. Men fler centralt placerade kontorslokaler kommer att omvandlas till lägenheter och gamla butiker, som flyttat in på nätet, kommer att ersättas av nya affärer och av fler restauranger, barer, kaféer och pubar. Politiker och byråkrater har ett viktigt uppdrag i att underlätta denna utveckling, och näringsidkarna bör inte missa denna chans att göra städerna levande igen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?