Annons

Relationen med Kina kräver vaksamhet

LEDARE. ”Om den fria världen inte ändrar Kommunistkina, så kommer Kommunistkina att förändra oss.” Orden kommer från USA:s utrikesminister Mike Pompeo. 

KINAFOKUS. I samband med sitt tal i torsdags i Yorba Linda, Kalifornien, hade Mike Pompeo ett möte med kinesiska dissidenter i exil.
KINAFOKUS. I samband med sitt tal i torsdags i Yorba Linda, Kalifornien, hade Mike Pompeo ett möte med kinesiska dissidenter i exil.Foto:Ashley Landis

USA och Kina är inne i en djup politisk konflikt, med implikationer på många områden – mänskliga rättigheter, säkerhetspolitik, territoriala anspråk, teknikspionage, ekonomiskt inflytande, handelspolitik.

Kinas vägval, och omvärldens, är vid sidan av pandemin den stora faran för stabilitet och världsekonomi just nu.

USA har stängt ett kinesiskt konsulat och Kina har svarat. I bakgrunden till konflikten finns den nya säkerhetslagen i Hongkong, Kinas anspråk på stora vattenområden i Sydkinesiska sjön och anklagelser om kinesiskt spionage.

Det finns en inrikespolitisk dimension i USA:s hårda svar mot Kina. Relationen till arvfiender, antingen det är Sovjetunionen eller Kina, har betydelse i amerikanska val. Att dessutom kunna visa att Kinas ekonomiska politik hotar amerikanska jobb gör att Trumpkampanjen har allt att vinna på att konflikten trappas upp.

Mike Pompeo gjorde sitt uttalande när han höll tal i Richard Nixons födelsestad i Kalifornien. Nixon var den president som åstadkom en islossning med Kina. Hans veckolånga besök i Kina 1972 blev historiskt och mytomspunnet. Böcker har skrivits om det, och till och med en hyllad opera som har uppförts runt om i världen, också i Stockholm.

Senare kom det fram att Nixon var plågad över om hans diplomati ”hade skapat ett Frankensteins monster”, att processen skulle leda fram till att Kina förändras till det sämre. Mike Pompeo tycks anse att Nixons oro var befogad – ”där är vi nu”, som han sa.

Det är lätt att fångas när en amerikansk toppolitiker talar om konflikten mellan den fria världen och en kommuniststat. Exemplen är många på hur Kina ensidigt har utnyttjat det ekonomiska öppnandet mot västvärlden. Kina spelar inte på samma villkor eftersom dess ekonomi inte är en verklig marknadsekonomi, fri från politisk kontroll. Västerländska företag måste anpassa sig till Kinas bristande yttrandefrihet och statliga ägarkontroll för att kunna verka där. Kinesiska företag kan däremot bara ta för sig av friheterna i väst.

Så vad gör vi nu? I en amerikansk valrörelse framstår det som enkelt, att trappa upp språkbruket och fördöma amerikanska företag som gör affärer med Kina. ”Om vi böjer oss för Kina nu kan våra barnbarn vara i dess våld”, sa Pompeo.

Man kan bara agera utifrån vad man vet just nu. Tidigare felbedömningar är redan gjorda. Man måste ta nuläget som startpunkt. Kinesisk teknologi är fullt integrerad med väst. Iphone har fabriker i Kina. Huawei har ett forskningscentrum i Stockholm. Ericsson har tillverkning i Kina.

Så vad händer när EU-länder stoppar Huawei från 5G-upphandlingar? Är det en sanktionsåtgärd eller ett verksamt skydd mot spionage? Kina vill givetvis uppfatta det som en sanktion (som kan leda till motsanktioner). Och sanningen är att det inte går att säga om kinesiska regimen har större möjlighet att utnyttja tekniken för sina syften för att det är Huawei som har tillverkat den. Europa och Sverige måste övervaka att den teknik som används för kommunikation hos oss, oavsett tillverkare, inte används av främmande makt, och kompetensen för att göra det har vi rimligen.

Viktiga säkerhetsintressen måste värnas. Den vitala infrastrukturen är skyddad genom statligt ägande. Annan infrastruktur är inte skyddad på det viset; och då kan man inte förbjuda privata ägare från att sälja till kinesiska investerare. Och kanske är det inte ett vitalt säkerhetsintresse vem som äger driften i en svensk hamn men däremot om det gäller centrala it-system? Den här avvägningen måste göras på ett tidigt skede, innan situationerna uppstår, och på ett transparent sätt. EU bör agera samfällt.

Sverige och EU ska akta sig för att delta i kinesiska propagandaspel, men inte tro att det går att klippa alla ekonomiska band. Brott mot mänskliga rättigheter ska mötas med klarspråk. Oönskade transaktioner ska förebyggas med bättre regelverk. Och ekonomiska förbindelser ska hanteras med vaksamhet.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?