Regeringens plikt att åtgärda brister i lagen

LEDARE. 122 personer som utgör stora säkerhetshot fick i fjol avslag av Migrationsverket. Men de blir ofta kvar i landet, enligt Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

BÖR AGERA. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson bör lägga fram ett förslag om hur Sverige ska hantera personer som utgör säkerhetshot men som inte får avvisas.
BÖR AGERA. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson bör lägga fram ett förslag om hur Sverige ska hantera personer som utgör säkerhetshot men som inte får avvisas.Foto:Johan Nilsson/TT

Han beskriver hur dessa personer som inte kan avvisas kan få bättre villkor i Sverige än andra asylsökande som förlorar rätten till boende och stöd om de inte reser frivilligt.

Migrationsverket har försökt förändra tillvägagångssättet. Migrationsöverdomstolen sa 2018 nej till detta, med hänvisning till lagstiftningen. Det är en prejudicerande dom och bara en ändrad lag skulle kunna rätta till problemet.

Det är bra att Migrationsverkets chef slår larm, men det är problematiskt att han måste göra det i en debattartikel i Dagens Nyheter. Det sker ett drygt år efter den nämnda domen och drygt två år efter att Migrationsverket självt bedömde att problemet var så allvarligt att man ville få fram en hårdare praxis.

Rent konkret handlar Mikael Ribbenviks artikel om vilken status som ska gälla för dem som har fått nej av Migrationsverket av säkerhetsskäl men som inte får avvisas på grund av risk för dödsstraff och tortyr etc i hemlandet. Ska de, som Migrationsverket vill, få ett inhibitionsbeslut (alltså att avvisningen endast skjuts upp), eller ska de få ett tillfälligt uppehållstillstånd, som den prejudicerande domen innebär? I det sistnämnda fallet får de arbeta, åtnjuta socialförsäkringsförmåner, barnbidrag och på flera andra sätt etablera sig i samhället. De kan få svenskt id-kort och ibland även främlingspass som ger möjlighet till resor i Europa, trots att Säpo varnar för dem.

Det är stora och komplicerade frågor som kräver noggrann lagstiftning. Samtidigt är det bekymmersamma luckor i lagen som det handlar om, och i sådana frågor krävs ett mer resolut agerande. Strax före valet 2018 tillsatte S–MP-regeringen en utredning om ”utlänningsärenden med säkerhetsaspekter”. Senare den hösten, i skuggan av den utdragna regeringsbildningen, avslog riksdagen en proposition om förvar för asylsökande. Den borgerliga majoriteten ansåg att regeringens förslag om ökad rättssäkerhet beträffande förvarstagning inte längre var aktuellt. Hela förslaget kom från en utredning 2011. Sedan dess har flyktingsituationen förändrats radikalt.

Så där har det varit länge. Politiska låsningar har gjort att alltför få initiativ tas. Och frågor grupperas ihop i en stor utredning och under tiden ändras inget alls. Man skjuter en politisk konflikt framåt i tiden. Det gällde under alliansåren, då regeringen samarbetade med MP. Och det gäller nu under den rödgröna regeringen, då det finns ett dubbelberoende både av koalitionspartner och samarbetspartier.

Vissa frågor är mer akuta än andra. När regeringen exempelvis ska lägga om svensk skogspolitik, en del av januariöverenskommelsen, är det knappast lika viktigt att snabbt kunna ändra på regelverket. Men när man arbetar med rörligare mål, måste politisk handlingskraft vara viktigare. Det är regeringens ansvar att hantera dessa frågor. Om Försäkringskassan upptäcker att en viss regel har en bristfällig utformning och att det därmed öppnar för fusk, då bör regeringen lyssna på myndighetens larm. När Skatteverket hittar ett kryphål så brukar Finansdepartementet reagera snabbt.

När det gäller brott och straff, åtgärder mot terrorism och extremism tycks inte detta gälla. Myndighetschefer tvingas slå larm via medierna.

Därför skriver Säpochefen Klas Friberg en debattartikel i DN om att svensk brottsbekämpning på grund av lagstiftningen har tappat mark, både i förhållande till brottsligheten och i förhållande till andra europeiska länder.

Maktbalansen mellan regering och riksdag är ibland under diskussion – var ska initiativmakten ligga? Men en lika viktig fråga är obalansen mellan myndigheter och regeringskansliet. Vi har å ena sidan specialiserade och superkompetenta fackmyndigheter som snabbt kan föreslå nödvändiga förändringar – och å andra sidan ett regeringskansli som inte har samma brådska.

Denna regering leds dessutom av ett parti, S, som måste förhandla med de partier som de kanske har minst gemensamt med i frågor som rör säkerhet. Vi lär få se fler desperata debattartiklar från myndighetschefer.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från EnergiEngagemangAnnons

Så kan företag säkra el till ett stabilt pris på lång sikt – och samtidigt bidra till ett mer hållbart samhälle

Priset på solcellsanläggningar har sjunkit kraftigt. Nu öppnas en möjlighet för företag att enkelt investera i solcellsparker.
Priset på solcellsanläggningar har sjunkit kraftigt. Nu öppnas en möjlighet för företag att enkelt investera i solcellsparker.

Genom att investera i en solcellspark kan företag framtidssäkra sin el-leverans till ett stabilt pris, bidra till samhällets energiomställning och signalera till kunder att man aktivt arbetar för ökad hållbarhet.

– Företag har länge varit frikostiga med att sätta sitt namn på arenor och idrottslag. Här öppnar sig en ny möjlighet att kunna visa sitt miljöengagemang och hållbarhetstänk. Det har ett enormt marknadsföringsvärde som kan gynna företagets affärer, säger Jonas Helander, tf VD på solcellsföretaget EnergiEngagemang.

Utbyggnaden av solenergi i Sverige och framförallt i världen går fort. Det gör att priserna på solceller kraftigt har sjunkit samtidigt som forskning och utveckling har gett högre effekt.

IEA, Internationella Energimyndigheten, utnämnde nyligen solenergi som den nya kungen av den globala elmarknaden i sin senaste rapport, vilket är inte är förvånande då solceller har många fördelar jämfört med andra metoder att producera el. 

Den tar inte slut, till skillnad från kol, olja och naturgas. Solel har minimal miljöpåverkan efter uppbyggnadsfasen, driften är tyst, panelerna är diskreta och en färdig solcellsanläggning är näst intill underhållsfri, vilket håller driftskostnaderna nere.

Solceller - framtidens energilösning

Hittills har diskussioner om solpaneler oftast handlat om mindre anläggningar som villaägare eller företag monterar på sitt tak. Nu öppnas en möjlighet för företag att på ett enklare sätt helt eller som delägare investera i större solcellsparker.

– Att ett företag bygger en egen solcellspark visar att man är en del av någonting nytt och tar en aktiv del i energiomställningen. Det finns också konkreta fördelar som att solenergi är det snabbaste och billigaste kraftslaget när det kommer till att bygga ny energiproduktion. Solenergi är ett bra komplement till det svenska elsystemet som till stor del består av vind-, vatten-, och kärnkraft, säger Jonas Helander.

Elpriset i Sverige kan variera väldigt mycket och bestäms av tillgång och efterfrågan på en marknad med flera hundra aktörer. Denna osäkerhetsfaktor kan bli kostsam för företag.

Med en egen solcellspark blir priset betydligt mer stabilt. 

– Många är oroliga över att el-priset går upp och ner. Det är oförutsägbart och det blir svårt att planera sin verksamhet. Med en egen solcellspark säkrar man alltså upp en del av sin förbrukning till ett långsiktigt fastställt elpris eftersom man vet vad anläggningen kostar över tid, säger han och fortsätter:

– Genom ett upplägg med en solcellsentreprenör som oss tillsammans med ett elhandelsbolag, kan vi erbjuda ett långsiktigt stabilt elpris. Det kommer att gynna företagets verksamhet.

EnergiEngagemang har stor kunskap och erfarenhet av att bygga större solcellsparker. Bland annat har företaget byggt Sveriges största solcellspark längs E20 utanför Strängnäs. Den består av 41600 solpaneler och levererar el åt bostadsrättsföreningar inom HSB Södermanland.

– Det här upplägget är speciellt lämpligt till företag med många mindre filialer eller som har verksamhet där det helt enkelt inte lämpar sig att bygga solcellsanläggningar på befintligt tak. Det finns gott om lågproduktiv jordbruksmark som ligger i träda och som med fördel kan användas för att bygga en större solcellspark, säger han.

Stort PR-värde med solcellspark

För ett företag har en solcellspark ett stort marknadsföringsvärde som kan gynna affärerna.

– Bygger man en solcellspark längs en motorväg skapas ett visuellt intryck för förbipasserande. Det blir som en stor reklamskylt som visar att företaget är en del av energiomställningen till ett mer hållbart samhälle och att man jobbar för framtiden, säger Jonas Helander.

Även om en solcellsanläggning kräver en hög initial investeringskostnad räknar man med att få tillbaka kostnaden på betydligt kortare tid än solcellsparkens livslängd.

– Återbetalningstiden på en solcellspark är drygt 10 år, men parken är gångbar i minst 35 år. Det man bör tänka på är att om man inte gör något alls har man samma osäkra elkostnader kvar. Passivitet har ett pris även det. En solcellsanläggning kan skapa trygghet för ett företag, avslutar han.

Fakta EnergiEngagemang 

EnergiEngagemang har sina rötter i Sörmland men installerar solcellsanläggningar i hela Sverige. Sedan starten 2012 har de varit en av Sveriges ledande solcellsinstallatörer för lantbruk, industri, fastighetsbolag och BRFer. EnergiEngagemang är en Certifierad installatör av solel enligt krav från Energimyndigheten, är registrerade hos Elsäkerhetsverket och Di Gasell för andra året i rad.

Läs mer på www.energiengagemang.se

 

Mer från EnergiEngagemang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EnergiEngagemang och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?