1515
Annons

Regeringens Klimatkliv är ren kapitalförstöring

LEDARE. I tisdags meddelade Moderaternas Jessica Rosencrantz att hon anmäler miljö- och klimatminister Isabella Lövin till konstitutionsutskottet. Anledningen är den granskning av regeringens flaggskeppssatsning Klimatklivet som Riksrevisionen släppte i början av 2019.

SLÖSERI HJÄLPER INTE KLIMATET. Regeringens klimatsatsning Klimatklivet har finansierat kurser där deltagare får pröva att cykla elcykel. Vi behöver lägga pengarna där de gör störst skillnad.
SLÖSERI HJÄLPER INTE KLIMATET. Regeringens klimatsatsning Klimatklivet har finansierat kurser där deltagare får pröva att cykla elcykel. Vi behöver lägga pengarna där de gör störst skillnad.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Klimatklivet infördes av regeringen 2015 och är ett stöd riktat till klimatsatsningar på lokal och regional nivå. Under 2018 uppgick stödet till 1,6 miljarder kronor och utgjorde således en betydande andel av det totala anslaget i miljö- och klimatbudgeten på över 10 miljarder kronor.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen har gett en missvisande rapportering till riksdagen när det gäller Klimatklivet. Naturvårdsverket, som administrerar anslaget, rapporterar både för- och nackdelar med programmet till regeringen. I sin presentation av detta till svenska folkets representanter har regeringen sedan utelämnat kritiken mot kronjuvelen i deras klimatpolitik.

Av uppenbara skäl är detta anledning nog för en lysande varningslampa. Men det ger även fog för att fråga sig varför en regering som säger sig ha klimatet som en av sina viktigaste frågor, vilseleder riksdagen om det som enligt Isabella Lövin är det ”centrala programmet för att minska Sveriges utsläpp”.

Klimatklivet har fått mängder med kritik. Inte bara från meningsmotståndare, utan även från expertmyndigheter. Riksrevisionen var senast i raden att ansluta sig till samma utlåtande som gjorts av Konjunkturinstitutet – Klimatklivet är inte kostnadseffektivt.

När man tar i beaktning hur det samverkar med andra styrmedel innebär programmet högre marginalkostnader än vad som redovisas - för höga för att vi ska kunna nå klimatmålet för 2030. Stödet är tänkt att ge maximal utsläppsminskning per investerad krona. Ändå säger myndigheterna att pengar går till åtgärder som sannolikt skulle ha inträffat även utan miljardregnet av skattepengar.

I en lägesbeskrivning för Klimatklivet angav Naturvårdsverket att kostnaden per ton utsläppsminskning är 200 kronor, en siffra som är baserad på den ganska tveksamma metoden att mottagarna själva får uppskatta sina utsläppsminskningar. Riksrevisionen menar att Naturvårdsverkets beräkning inte är korrekt. De får fram att kostnaden är mellan 1 000 och 4 000 kronor per ton utsläppsminskning. Det går att jämföra med kostnaden per ton utsläppsminskning för internationella klimatsatsningar som enligt Energimyndigheten var 60 kronor 2018.

Det kanske inte är så konstigt att kostnaderna för klimatklivet blir hisnande höga. Pengar har bland annat gått till att finansiera så kallad klimatångestterapi, där deltagare får lära sig laga vegansk mat, pröva att cykla elcyklar och prata om tankar och känslor kring klimatomställning. Säkerligen kul och samvetslindrande, men föga resultatgivande.

Trots detta känner sig regeringen så pass säker på Klimatklivet att de vågade använda stora ord så som ”klimatslakt” om Moderaterna och Kristdemokraternas kapning av Klimatklivet i den budget som fick stöd i riksdagen i slutet av 2018. I regeringens vårändringsbudget återförde man pengar till anslaget igen.

I en kommentar till Riksrevisionens granskning från regeringen sägs det att en utveckling och effektivisering av stödet nu kommer ske. Man hänvisar också till den klimatlag som innebär att regeringen måste redovisa hur klimatpolitiken väntas nå upp till klimatmålen. Men detta har varit gällande sedan 1 januari 2018. Om man ändå inte har haft för avsikt att tala sanning och ge en riktig återrapportering, blir löften om förändring ett slag i luften.

Om Sverige hade blivit klimatneutralt i dag, hade världens ökande utsläpp tillintetgjort den klimatförbättringen på åtta veckor. Effektiva åtgärder behövs för att vi med våra medel ska kunna göra så stor påverkan som möjligt. Men Sverige behöver också inspirera bortom våra gränser. Vi är inte ett föredöme genom att slänga pengar i sjön. Tvärtom, klimatet är illa ute om stora utsläppsländer skulle börja hantera pengar i klimatåtgärder lika ovarsamt som vi.

Klimatet är en av vår tids ödesfrågor. Vi måste ta den på allvar genom att se till att vi får valuta för våra pengar. Utsläppen måste ner, klimatet väntar inte på att folk ska lära sig cykla på elcyklar.


Innehåll från ZignSecAnnons

Global handel med lokala regler: så uppfyller du samtliga KYC-krav via en anslutning

Vi lever i en global ekonomi, men reglerna och tekniken kring digital identifiering och kundkännedom skiljer sig markant mellan olika länder. Något som ställer till rejäla problem för företag som vill gå in på fler än en marknad.

– Vi löser problemet genom att erbjuda företag global täckning för automatiserad digital identitetsverifiering av kunder och användare, samt efterlevnad av KYC-regler (Know Your Customer), säger Jason Coombes, COO på ZignSec.

Så kan du enkelt uppfylla alla KYC-krav på olika marknader via en plattform

Tack vare internet är det i dag relativt lätt för företag att kopiera, skala upp och expandera sin affärsmodell till olika länder. Det som inte är lika enkelt är att förhålla sig till olika länders lösningar när det gäller att verifiera kundernas identitet på nätet.

– I Sverige använder vi BankID och det fungerar jättesmidigt här, men det räcker att du expanderar verksamheten till Danmark så måste du även kunna hantera deras e-legitimation, säger Jason Coombes.

– Kommer du sen till Tyskland har de ytterligare ett helt annat system, för att inte tala om USA eller Afrika. I många delar av världen sker digital identitetsverifiering fortfarande med fysiska ID-dokument vilket kräver betydligt fler tekniska lösningar för företag som vill eller måste införskaffa likvärdig kundkännedom. Identitetsverifiering med en nationell e-legitimation som exempelvis MitID räcker i många fall inte heller för fullvärdig kundkännedom utan att förstärkas med exempelvis PEP och sanktionskontroller.

Olika länder, olika regelverk

I vissa branscher krävs fortfarande manuell hantering av kundkännedom eftersom de regulatoriska kraven är så komplexa. Men på de flesta områden, till exempel identitetsverifiering, går den här kontrollen idag att göra automatiskt.

– Det mänskliga ögat är inte lika bra på att verifiera id-handlingar som tekniska lösningar är. I dag finns teknik för att både digitalisera och automatisera id-kontrollen, och vårt system erkänner fler än 10 000 ID-dokumentmallar från fler än 170 länder, förklarar Jason Coombs.

Jason Coombes är COO på ZignSec.
Jason Coombes är COO på ZignSec.

Det innebära att oavsett vilket system landet erbjuder och oavsett vilken ID-handling som används av kunden kan ZignSecs system automatiskt, snabbt och noggrant identitetsverifiera personen på andra sidan. Genom att erbjuda den här bredden av lösningar blir ZignSec en ”one-stop-shop” för företag som behöver hjälp med identifieringslösningar samt hela spektrat av tjänster inom Know Your Customer (KYC).

– Vi jobbar med en aggregeringsmodell, inte bara i de nordiska länderna eller EU utan i hela världen.

Enklare, flexiblare och billigare

Och fördelarna med det här arbetssättet är många. För det första blir det enklare, för det andra blir det säkrare.

– Eftersom vi har flera olika lösningar för varje marknad blir våra kunder mindre utsatta om ett system går ner, för då kopplar vi bara på en annan lösning.

För det tredje blir det billigare.

– Eftersom vi tillhandahåller större volymer via våra leverantörer leder det till att vi oftast kan erbjuda våra kunder konkurrenskraftiga priser. Dessutom blir det enklare för våra kunders ekonomiavdelningar. Istället för att de ska få sjutton olika fakturor från sjutton olika länder får de en enda faktura, från oss.

Dessutom kommer de regulatoriska kraven gällande identitetsverifiering och kundkännedom att öka i den digitala världen.

– De här kraven behöver heller inte bara komma från myndigheter. Till exempel har sajter för gig-jobbare börjat kräva identitetsverifiering för att minska bedrägerier, och flertalet länder överväger att införa autentiseringskrav av användare för sociala medier. Lägg därtill kraven på att strama upp krypto-marknaden så att inte det blir laglöst land så inser man att det kommer att bli ohållbart för internationella företag att inte ha en leverantör som erbjuder teknik för komplett och global KYC-efterlevnad via en enda anslutning.

Så kan du enkelt uppfylla alla KYC-krav på olika marknader via en plattform

Mer från ZignSec

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ZignSec och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?