ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Regeringens Klimatkliv är ren kapitalförstöring

  • SLÖSERI HJÄLPER INTE KLIMATET. Regeringens klimatsatsning Klimatklivet har finansierat kurser där deltagare får pröva att cykla elcykel. Vi behöver lägga pengarna där de gör störst skillnad. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

LEDARE. I tisdags meddelade Moderaternas Jessica Rosencrantz att hon anmäler miljö- och klimatminister Isabella Lövin till konstitutionsutskottet. Anledningen är den granskning av regeringens flaggskeppssatsning Klimatklivet som Riksrevisionen släppte i början av 2019.

Klimatklivet infördes av regeringen 2015 och är ett stöd riktat till klimatsatsningar på lokal och regional nivå. Under 2018 uppgick stödet till 1,6 miljarder kronor och utgjorde således en betydande andel av det totala anslaget i miljö- och klimatbudgeten på över 10 miljarder kronor.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen har gett en missvisande rapportering till riksdagen när det gäller Klimatklivet. Naturvårdsverket, som administrerar anslaget, rapporterar både för- och nackdelar med programmet till regeringen. I sin presentation av detta till svenska folkets representanter har regeringen sedan utelämnat kritiken mot kronjuvelen i deras klimatpolitik.

Av uppenbara skäl är detta anledning nog för en lysande varningslampa. Men det ger även fog för att fråga sig varför en regering som säger sig ha klimatet som en av sina viktigaste frågor, vilseleder riksdagen om det som enligt Isabella Lövin är det ”centrala programmet för att minska Sveriges utsläpp”.

Klimatklivet har fått mängder med kritik. Inte bara från meningsmotståndare, utan även från expertmyndigheter. Riksrevisionen var senast i raden att ansluta sig till samma utlåtande som gjorts av Konjunkturinstitutet – Klimatklivet är inte kostnadseffektivt.

När man tar i beaktning hur det samverkar med andra styrmedel innebär programmet högre marginalkostnader än vad som redovisas - för höga för att vi ska kunna nå klimatmålet för 2030. Stödet är tänkt att ge maximal utsläppsminskning per investerad krona. Ändå säger myndigheterna att pengar går till åtgärder som sannolikt skulle ha inträffat även utan miljardregnet av skattepengar.

I en lägesbeskrivning för Klimatklivet angav Naturvårdsverket att kostnaden per ton utsläppsminskning är 200 kronor, en siffra som är baserad på den ganska tveksamma metoden att mottagarna själva får uppskatta sina utsläppsminskningar. Riksrevisionen menar att Naturvårdsverkets beräkning inte är korrekt. De får fram att kostnaden är mellan 1 000 och 4 000 kronor per ton utsläppsminskning. Det går att jämföra med kostnaden per ton utsläppsminskning för internationella klimatsatsningar som enligt Energimyndigheten var 60 kronor 2018.

Det kanske inte är så konstigt att kostnaderna för klimatklivet blir hisnande höga. Pengar har bland annat gått till att finansiera så kallad klimatångestterapi, där deltagare får lära sig laga vegansk mat, pröva att cykla elcyklar och prata om tankar och känslor kring klimatomställning. Säkerligen kul och samvetslindrande, men föga resultatgivande.

Trots detta känner sig regeringen så pass säker på Klimatklivet att de vågade använda stora ord så som ”klimatslakt” om Moderaterna och Kristdemokraternas kapning av Klimatklivet i den budget som fick stöd i riksdagen i slutet av 2018. I regeringens vårändringsbudget återförde man pengar till anslaget igen.

I en kommentar till Riksrevisionens granskning från regeringen sägs det att en utveckling och effektivisering av stödet nu kommer ske. Man hänvisar också till den klimatlag som innebär att regeringen måste redovisa hur klimatpolitiken väntas nå upp till klimatmålen. Men detta har varit gällande sedan 1 januari 2018. Om man ändå inte har haft för avsikt att tala sanning och ge en riktig återrapportering, blir löften om förändring ett slag i luften.

Om Sverige hade blivit klimatneutralt i dag, hade världens ökande utsläpp tillintetgjort den klimatförbättringen på åtta veckor. Effektiva åtgärder behövs för att vi med våra medel ska kunna göra så stor påverkan som möjligt. Men Sverige behöver också inspirera bortom våra gränser. Vi är inte ett föredöme genom att slänga pengar i sjön. Tvärtom, klimatet är illa ute om stora utsläppsländer skulle börja hantera pengar i klimatåtgärder lika ovarsamt som vi.

Klimatet är en av vår tids ödesfrågor. Vi måste ta den på allvar genom att se till att vi får valuta för våra pengar. Utsläppen måste ner, klimatet väntar inte på att folk ska lära sig cykla på elcyklar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer