1515
Annons

Regeringen ska inte hyckla om bolagsskatt

Att införa en internationell lägstanivå för bolagsskatt på 15 procent kan framstå som oproblematiskt – den svenska skattesatsen för bolagsskatt är ju 20,6 procent. Men det finns en lång rad invändningar mot den process som just nu pågår i EU-systemet. Risken är uppenbar att europeiska företag, och särskilt svenska, drabbas av den börda som EU-kommissionen vill lägga på dem.

DUBBEL AGENDA. Mikael Damberg sa efter finansministermötet i tisdags att det är en seger att skattepaketet ligger på EU:s bord. Men dessbättre har Sverige i själva verket bromsat ambitioner inom EU att vilja ändra skattesystemet eftersom svenska bolagsskatteintäkter.
DUBBEL AGENDA. Mikael Damberg sa efter finansministermötet i tisdags att det är en seger att skattepaketet ligger på EU:s bord. Men dessbättre har Sverige i själva verket bromsat ambitioner inom EU att vilja ändra skattesystemet eftersom svenska bolagsskatteintäkter.Foto:Mario Salerno

Frankrikes regering, som nu är ordförandeland i EU, är närmast aktivistisk när det gäller en omgörning av bolagsskatterna. Just nu ligger EU-kommissionens förslag på finansministrarnas bord, och på tisdagen var Mikael Damberg i Bryssel på ett möte med sina kolleger. Ordförande i detta ministerråd är Bruno Le Maire, finansminister under hela Macrons presidenttid, som är angelägen att ett av två lagförslag genast beslutas. Det första handlar om en omfördelning av vinster, också kallat ”pelare 1” eller ”digitalskatt”. Det andra är lägstanivån för bolagsskatt och kallas ”pelare 2”.

Nu vill Bruno Le Maire alltså skynda och rösta igenom minimiskatten, pelare 2. Den uppenbara anledningen är inrikespolitisk. Frankrike förbereder sig för en valsäsong med presidentval i två rundor och val till Nationalförsamlingen i två omgångar därefter. Givetvis är det en merit för regeringen att få igenom ett lagpaket i EU som kan marknadsföras som ett slag mot amerikanska storföretag, mot skattedumpning och mot skattefusk. 

Men det är farligt att ha för bråttom. OECD-riktlinjerna för hur det nya systemet ska tillämpas är inte klara ännu. Att anta ett EU-direktiv för tidigt är att lagstifta innan alla detaljer finns på bordet. Det blir då ett direktiv som måste ändras på nytt senare, och då måste en kvalificerad majoritet uppnås igen.

Lagförslagen är problematiska. Pelare 1 handlar om att stora bolag ska börja betala bolagsskatt i sina försäljningsländer. Idén har i många år drivits som en process inom OECD och G20. Det är en lösning som Sverige som land kommer att förlora på. Sverige är ett litet land med globala storföretag. Givetvis kommer de svenska bolagsskatteintäkterna att minska efter att systemet har ändrats. Nyordningen kommer också att uppmuntra att verksamheter flyttar till de länder där bolaget måste börja betala bolagsskatt, för att man vill kunna göra avdrag där.

Pelare 2 stipulerar en lägstanivå på 15 procent i effektiv bolagsskatt. Det gäller alltså den konkret betalda bolagsskatten efter olika avsättningar. Den nominella skattesatsen är alltid högre. 15 procent i effektiv skatt motsvaras av en nominell nivå som är några procentenheter högre – och plötsligt krymper avståndet till den svenska nominella skattesatsen på 20,6 procent.

Enligt förslaget ska en effektiv skatt på 15 procent betalas av bolag som ingår i de största koncernerna. Om det inte görs finns regler om att ett annat land får debitera mellanskillnaden, enligt principen att man ska betala skatt ”någonstans”.

Det var vid ett möte i Rom i höstas som G20-ledarna enades om 15-procentsnivån. Joe Biden hyllade uppgörelsen och spådde att den skulle ”omforma vår globala ekonomi”. Men först ska han få igenom dessa globala skatter i kongressen. Ännu finns det alltså endast en skenbar global enighet.

I det läget måste Europa bromsa. EU kan inte gå före resten av världen och stöpa om bolagsskattesystemet på egen hand. Det kommer ofelbart att slå mot europeiska storföretag. Och det enda som kommer att hända med de amerikanska tech-jättarna är att de minskar sina europeiska investeringar.

Finansminister Mikael Damberg lät spela in en video efter mötet i tisdags, som inte ledde fram till några beslut om bolagsskatten. I videon kallar han det en seger att dessa lagförslag nu ligger på EU:s bord. Det är märkligt, eftersom den svenska regeringen har varit mycket aktiv i att försöka hålla tillbaka olika skatteförslag i EU, och bör fortsätta med det.

Bolagsskatten står för mindre än 10 procent av de globala skatteintäkterna. Länders välfärd står och faller inte med dessa skatter. Men när EU-ledare hanterar bolagsskatten oskickligt blir de negativa dynamiska effekterna obönhörliga. Europas globala konkurrenskraft sjunker.


Nibes kaos en signal om att flytta hem

I sydvästra hörnet av Småland, vid E4:an, ligger Markaryd. Här har Nibe tillverkat värmepumpar i fyra decennier – med stor framgång. Under årets första kvartal ökade försäljningen med nästan 30 procent, enligt tisdagens kvartalsrapport.

HEMMA BÄST. Att Nibe vittnar om kaos i försörjningskedjan är en signal om att flytta produktion närmare hemmamarknader.
HEMMA BÄST. Att Nibe vittnar om kaos i försörjningskedjan är en signal om att flytta produktion närmare hemmamarknader.Foto:Johan Nilsson

Som all tillverkande industri är Nibe beroende av insatsvaror: elektronik, plåtdetaljer, kompressorer och halvledare. Allt ska anlända till fabriken i tid och i rätt kvantitet.

Så är det inte nu. Tvärtom råder ”nästintill kaos” i försörjningskedjan, enligt Nibes vd Gerteric Lindquist. Bolagets underleverantörer hänger inte med. Det råder brist på det mesta och fraktmarknaden fungerar dåligt.

Problemen Nibe vittnar om kommer att stöpa om näringslivet de kommande åren. Vi ser det redan i företagens syn på Kina. Landets nolltolerans mot covid är en orsak till det ”kaos” som Nibes vd talar om. 41 städer med en sammanlagd befolkning på drygt 300 miljoner är helt eller delvis nedstängda, enligt den japanska banken Nomura.

Det är ohållbart för både omvärlden och Kina. 

Fabriker håller stängt. Containerfartygen kan varken lasta eller lossa. Allt fler företag funderar på hur klokt det är att vara beroende av ett land som stänger ned vid varje nytt utbrott av covid.

Nästan vart fjärde europeiskt bolag i Kina överväger nu att styra om investeringar till andra länder, enligt en ny studie från den Europeiska handelskammaren i Kina. Det är mer än en fördubbling bara sedan årsskiftet. 

En annan grund för företagens växande Kina-skepsis är den tillspetsade världsordning som kriget i Ukraina fört med sig. EU och USA står mot Ryssland och Kina. I en sådan miljö blir geopolitiken en faktor bolagen måste ta med i kalkylen. 

Amerikanerna pratar om ”friend-shoring”, att lokalisera produktion till vänligt sinnade länder. Britterna talar om ”reshoring”, att flytta hem produktionen till de brittiska öarna. Närmare tre fjärdedelar av de brittiska företagen har anlitat fler brittiska leverantörer under de senaste två åren, enligt organisationen Make UK.

Därmed inte sagt att bolag bör sluta att handla med Kina. Men de bör noga överväga vilken produktion som måste ske i avlägsna länder, som Kina, och vilken som kan flyttas närmare hemmamarknaderna. Automation, artificiell intelligens och digitalisering skapar förutsättningar för en kostnadseffektiv tillverkning även i väst.

Kontroll över produktion och leveranser har aldrig varit viktigare för näringslivet än nu. Fråga Nibe.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?