1515

Regeringen måste ta systemhoten på allvar

LEDARE. Det senaste halvåret har svenska folket fått berättat för sig om betydelsen av att lyssna till experterna. Varenda rekommendation från Folkhälsomyndigheten har hörsammats av regeringen. Att lita på dem som arbetar med, och har kunskap om, specifika frågor borde vara en allmängiltig princip. Ändå kan man skönja en tydlig skillnad mellan vilka myndigheter som regeringen väljer att lita på.

HYCKLERI. Regeringen har tidigare sagt att man ska lyssna till experterna. Ändå möter man polisens nödrop med skepsis.
HYCKLERI. Regeringen har tidigare sagt att man ska lyssna till experterna. Ändå möter man polisens nödrop med skepsis.Foto:Anders Wiklund/TT

Helgens besked från den biträdande rikspolischefen att det i Sverige finns ett 40-tal kriminella släktbaserade nätverk har orsakat mediala svallvågor. Det är förståeligt, uppgifterna är anmärkningsvärda. Dessa så kallade klaner sägs bedriva systematisk och organiserad kriminell verksamhet. ”De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar”. Informationen borde få arbetet i Rosenbad att gå på högvarv. Men trots att polisen är våra främsta experter när det kommer till brottsbekämpning, genomsyras det politiska gensvaret av skepsis.

Inrikesminister Mikael Damberg menar att ”de här gängen är inte nya”. Annie Lööf att ”gängen och deras familjer har funnits i Sverige under decennier”. Stefan Löfven har ofta beskyllt en trasig välfärd för framväxten av kriminella gäng, och säger att han ”vill inte koppla brottsligheten till etnicitet”. Trots att det inte är någon som har gjort det.

Man hoppas att dessa avfärdande uttalanden grundar sig i bristande förståelse för det som polisen varnar för. Om man från politiskt håll verkligen hade förstått hur klaner fungerar, och vetat om att dessa funnits i Sverige i decennier, är det en skandal att man inte har agerat tidigare. Klaner är väsensskilda från annan organiserad brottslighet. På många sätt svårare att rå på.

Chefen för underrättelseenheten på polisens nationella operativa avdelning kallar det för en organiserad brottslighet som är ”systemhotande”. Den är det eftersom klanerna är en organisationsform som står i direkt kontrast mot den statligt centrerade, svenska samhällsstrukturen.

Medan staten baseras på byråkrati och opersonliga system, är klaner organisationer baserade på blodsband. I antologin ”Klanen” beskriver författaren Per Brinkemo dessa släktbaserade nätverk som ”såväl en social och ekonomisk som en politisk och juridisk enhet. Vid behov också en militär”. Dessa strukturer har vuxit fram i länder där staten, tillsammans med den generella tilliten, är svag. De funktioner som staten misslyckas sköta hanteras i stället av klanen. I avsaknad av skyddsnät har familjen blivit en organisationsform.

Genom klanstrukturer förskjuts makt från staten till familjenätverk. Det sker exempelvis genom egen rättsskipning. Polisen menar även att släktnätverk har ”möjliggörare” inom myndigheter, politiken och i näringslivet som genom brottsliga handlingar gynnar klanens intressen.

Det handlar alltså inte om löst organiserade kriminella gäng. Tvärtom hålls de samman genom enormt starka band. Brinkemo beskriver det som att ”medan den demokratiska staten bygger på lag är fundamentet för klanen relationer”. Man gynnar de sina. Det gör tystnadskulturen än svårare att knäcka.

Som politiker måste man förhålla sig till fakta, speciellt om de kommer från ens egna myndigheter. Klaner är inte nätverk som växer fram ur socioekonomiska missförhållanden, som fattigdom eller avsaknad av utbildning. Det är därför - med polisens egna ord - ”inget som vi kan utbilda bort”.

För att staten ska lyckas bjuda klanerna motstånd, måste regeringen först förstå vad det är för typ av organisationer som samhället har att göra med. Det kan den omöjligt göra om regeringen inte lyder sitt eget goda råd och lyssnar till experterna. Det politiska svaret när polisen talar om framväxten av systemhotande strukturer får varken förminskas till fler poliser eller utökad välfärd. Till och med Socialdemokraterna borde inse detta.


Innehåll från XenitAnnons

Virtuella skrivbord, lösningen för den hybrida arbetsplatsen

Xenits medarbetare Isabella Sinik Tinnberg och Jimmy Dao
Xenits medarbetare Isabella Sinik Tinnberg och Jimmy Dao

Allt fler företag har efter pandemin öppnat upp för en hybrid arbetsplats där medarbetarna kan mixa kontor- och hemmaarbete som de själva önskar. Den ökade friheten att kunna arbeta varifrån man vill ställer nya krav på företags IT. Krav som många företag saknar digitala lösningar för att möta.

– För två år sedan kunde ingen förutspå hur otroligt viktigt det skulle bli för företag att erbjuda en säker och enkel distansarbetsplats i molnet. När allt fler nu går mot att erbjuda sina medarbetare en hybrid arbetsplats även efter pandemin måste företag investera i rätt teknologier med bättre förutsättningar för ökad flexibilitet. Där är virtuella skrivbord en väldigt bra lösning för många. Virtuella skrivbord leder till flexibilitet och skalbara kostnader för verksamheten utan att tumma på medarbetarnas upplevelse eller säkerhet, säger Linus Lindström, vd på Xenit.

Xenit är ett av de främsta företagen i Sverige inom virtuella skrivbord i Microsoft Azure. Ett virtuellt skrivbord är ett skrivbord som man kan komma åt var som helst, när som helst och från vilken enhet som helst med alla program och applikationer man behöver i sitt arbete.

Läs mer om Xenits tjänst för virtuella skrivbord. 

– Det är viktigt att erbjuda sina medarbetare ett flexibelt arbetssätt och samtidigt skydda sin organisations data, applikationer, enheter och nätverk från cyberhot.  Med virtuella skrivbord i Azure får användarna ökad frihet i hur de vill arbeta samtidigt som verksamhetens IT får skalbara kostnader, ökad säkerhet och centralstyrda tillgångar. Virtuella skrivbord har även en positiv påverkan på verksamheters hållbarhetsarbete, dels genom molnbaserade lösningar, och dels genom att livslängden på enheterna förlängs med upp till 40%, fortsätter Linus Lindström, vd på Xenit.

Xenit är guldpartner till Microsoft som erbjuder en flexibel Virtual Desktop Infrastructure plattform i molnet. En plattform som ska kunna tillgodose så gått som alla användarscenarion.

– I Sverige bygger vi världens mest hållbara datacenters, det gör vi för att med rätt teknik kan vi tillsammans accelerera omställningen till en mer hållbar framtid. Med Microsoft som din molnpartner är du säker på att ditt val är hållbart, därför gläder det mig att Xenit är en samarbetspartner som nyttjar Microsofts molnplattform för att skapa nya affärsmöjligheter för svenska företag, säger Therése Treutiger, Director Global Partner Solutions & Innovation

Gratis guide: Så löser du 6 IT-utmaningar för morgondagens flexibla arbetsplats

 

Mer från Xenit

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xenit och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?