Annons

Regeringen måste ta systemhoten på allvar

LEDARE. Det senaste halvåret har svenska folket fått berättat för sig om betydelsen av att lyssna till experterna. Varenda rekommendation från Folkhälsomyndigheten har hörsammats av regeringen. Att lita på dem som arbetar med, och har kunskap om, specifika frågor borde vara en allmängiltig princip. Ändå kan man skönja en tydlig skillnad mellan vilka myndigheter som regeringen väljer att lita på.

HYCKLERI. Regeringen har tidigare sagt att man ska lyssna till experterna. Ändå möter man polisens nödrop med skepsis.
HYCKLERI. Regeringen har tidigare sagt att man ska lyssna till experterna. Ändå möter man polisens nödrop med skepsis.Foto:Anders Wiklund/TT

Helgens besked från den biträdande rikspolischefen att det i Sverige finns ett 40-tal kriminella släktbaserade nätverk har orsakat mediala svallvågor. Det är förståeligt, uppgifterna är anmärkningsvärda. Dessa så kallade klaner sägs bedriva systematisk och organiserad kriminell verksamhet. ”De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar”. Informationen borde få arbetet i Rosenbad att gå på högvarv. Men trots att polisen är våra främsta experter när det kommer till brottsbekämpning, genomsyras det politiska gensvaret av skepsis.

Inrikesminister Mikael Damberg menar att ”de här gängen är inte nya”. Annie Lööf att ”gängen och deras familjer har funnits i Sverige under decennier”. Stefan Löfven har ofta beskyllt en trasig välfärd för framväxten av kriminella gäng, och säger att han ”vill inte koppla brottsligheten till etnicitet”. Trots att det inte är någon som har gjort det.

Man hoppas att dessa avfärdande uttalanden grundar sig i bristande förståelse för det som polisen varnar för. Om man från politiskt håll verkligen hade förstått hur klaner fungerar, och vetat om att dessa funnits i Sverige i decennier, är det en skandal att man inte har agerat tidigare. Klaner är väsensskilda från annan organiserad brottslighet. På många sätt svårare att rå på.

Chefen för underrättelseenheten på polisens nationella operativa avdelning kallar det för en organiserad brottslighet som är ”systemhotande”. Den är det eftersom klanerna är en organisationsform som står i direkt kontrast mot den statligt centrerade, svenska samhällsstrukturen.

Medan staten baseras på byråkrati och opersonliga system, är klaner organisationer baserade på blodsband. I antologin ”Klanen” beskriver författaren Per Brinkemo dessa släktbaserade nätverk som ”såväl en social och ekonomisk som en politisk och juridisk enhet. Vid behov också en militär”. Dessa strukturer har vuxit fram i länder där staten, tillsammans med den generella tilliten, är svag. De funktioner som staten misslyckas sköta hanteras i stället av klanen. I avsaknad av skyddsnät har familjen blivit en organisationsform.

Genom klanstrukturer förskjuts makt från staten till familjenätverk. Det sker exempelvis genom egen rättsskipning. Polisen menar även att släktnätverk har ”möjliggörare” inom myndigheter, politiken och i näringslivet som genom brottsliga handlingar gynnar klanens intressen.

Det handlar alltså inte om löst organiserade kriminella gäng. Tvärtom hålls de samman genom enormt starka band. Brinkemo beskriver det som att ”medan den demokratiska staten bygger på lag är fundamentet för klanen relationer”. Man gynnar de sina. Det gör tystnadskulturen än svårare att knäcka.

Som politiker måste man förhålla sig till fakta, speciellt om de kommer från ens egna myndigheter. Klaner är inte nätverk som växer fram ur socioekonomiska missförhållanden, som fattigdom eller avsaknad av utbildning. Det är därför - med polisens egna ord - ”inget som vi kan utbilda bort”.

För att staten ska lyckas bjuda klanerna motstånd, måste regeringen först förstå vad det är för typ av organisationer som samhället har att göra med. Det kan den omöjligt göra om regeringen inte lyder sitt eget goda råd och lyssnar till experterna. Det politiska svaret när polisen talar om framväxten av systemhotande strukturer får varken förminskas till fler poliser eller utökad välfärd. Till och med Socialdemokraterna borde inse detta.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Advokatfirman WåhlinAnnons

Advokatfirman Wåhlin erbjuder heltäckande och situationsanpassad affärsjuridisk rådgivning

Fredrika Hörlin t.v. och Jonas Holmstedt.
Fredrika Hörlin t.v. och Jonas Holmstedt.

Anrika Advokatfirman Wåhlin har fokuserat på affärsjuridik sedan 1964, vilket har resulterat i en byrå med en unik bredd i sin kompetens. I kombination med ett kreativt och dynamiskt arbetssätt, gör detta Wåhlin till en skicklig och heltäckande affärsjuridisk rådgivare.

Wåhlin skiljer sig från konkurrenterna på mer än ett sätt; förutom att byrån har en stark kultur med nära koppling till klienterna, präglas verksamheten också av stor tilltro till medarbetarna som utgörs av i princip lika många kvinnor som män. Kvinnorna återfinns även bland delägarna och i byråns styrelse. För partnern Fredrika Hörlin är detta en avgörande faktor i byråns framgång. 

– Eftersom vi har full tillit till hela vår personal, har var och en av oss – även vi delägare – insikt i uppdragen och direktkontakt med beslutsfattarna hos våra klienter. För att kunna leverera rätt råd i rätt tid är vi kreativa, professionella och situationsanpassade.

Flexibelt angreppssätt en tillgång

Byråns flexibla angreppssätt är en stor tillgång i den ofta föränderliga affärsjuridiken och utgör också en viktig resurs i vad gäller att stötta klienter under olika utvecklingsprocesser. Jonas Holmstedt, byråns Managing partner, ansvarar för Wåhlins engagemang i Interlaw, ett internationellt nätverk av oberoende advokatbyråer. Han betonar att metodiken också har varit mycket värdefull under den rådande pandemin.

– Andreas Magnusson som ansluter till byrån som delägare den 1 september, betonar vikten av omvärldsanalys. I framtiden kommer vi att se på historien i termer av före och efter Covid-19. Därför är det en utveckling vi följer noga för att snabbt kunna hantera nya omständigheter; situationen kan visa sig vara en utmaning för många ägarledda bolag.  Som affärsjurister utgör vi en omfattande del av ledningens och ägarnas omvärldsbevakning både vad gäller juridiska och branschspecifika frågor.

Ger stöd i komplexa frågor

Den rådande situationen har ställt höga krav på digitaliserade arbetssätt och rutiner, men Wåhlin har stått väl rustat för att både själv möta de förändrade förutsättningarna och för att vara en komplett rådgivare kring de nya villkor som pandemin har medfört. I kriser ökar tvisterna och byrån har ett stort team som arbetar med tvistefrågor, särskilt inom det entreprenadrättsliga området.

– Genom att Wåhlin lyckats skapa en arbetsmiljö med balans mellan trivsel och lönsamhet har vi kunnat handplocka medarbetare med unik kompetens. Detta är vår största styrka, avslutar Managing partner Jonas Holmstedt.

Läs mer om Advokatbyrån Wåhlin här www.wahlinlaw.se  

FAKTA OM ADVOKATBYRÅN WÅHLIN

Wåhlin är en affärsjuridisk advokatbyrå som etablerades i Göteborg 1964. För att kunna erbjuda rätt kunskap till våra klienter har vi medarbetare olika specialkompetenser och vårt team  varierar från case till case. Byrån har kontor i Göteborg, Stockholm, Malmö och Helsingborg, och utmärker sig bland annat genom sitt starka jämställdhetsarbete. 

 

Mer från Advokatfirman Wåhlin

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advokatfirman Wåhlin och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?