1515

Regeringen måste stoppa vårdmomsen

LEDARE. Förra veckan blev stora delar av personalkostnaden för vårdgivare 25 procent dyrare. Men bara för privata vårdgivare, inte för offentliga.

Finansminister Magdalena Andersson.
Finansminister Magdalena Andersson.Foto:Jack Mikrut

Från finansdepartementet har hittills inga åtgärder synts för att stoppa den nya praxisen som fått namnet ”vårdmoms”. Med en enkel lagändring kan den här snedvridningen stoppas.

Den nya praxisen är ett resultat av en dom som slog fast att uthyrning av vårdpersonal ska bedömas som just personaluthyrning och inte tillhandahållande av vård. Det förstnämnda är en momspliktig verksamhet och det sistnämnda är det inte.

De privata vårdgivarna får inte dra av den nya momsen eftersom deras verksamhet inte är momspliktig. De offentliga vårdgivarna kompenseras däremot för momsen via ett särskilt system.

I juni gjorde en bred riksdagsmajoritet, samtliga utom V, ett tillkännagivande om vårdmomsen. Kravet var en skyndsam konsekvensanalys av den nya praxisen.

Organisationen Vårdföretagarna har tagit reda på att 92 procent av vårdföretagen har personal som inte är direktanställd, för 64 procent är detta en förutsättning för att få tillgång till rätt kompetens och för nästan hälften gäller att de inte klarar grundbemanningen utan egenföretagare eller inhyrning.

Någon måste betala dessa 25 procent. Antingen vårdföretagen eller den inhyrda personalen genom lönesänkningar. Det är lätt att se hur hårt det drabbar dessa personalintensiva verksamheter. Detta samtidigt som de offentliga vårdgivarna kan fortsätta att hyra in personal utan någon kostnadshöjning.

Vårdföretagarna har tagit fram ett förslag till förtydligande av mervärdesskattelagen. Sju ord kan läggas till och då blir uthyrning av vårdpersonal återigen momsfri. Skatteexperten Pernilla Rendahl, Handelshögskolan i Göteborg, har gjort en analys som utmynnar i att en sådan lagändring inte strider mot EU-rätten. Det går alltså om att undanröja denna skattesnedvridning som aldrig var avsiktlig.

Riksdagsbeslutet borde ha utlöst en febril aktivitet på finansdepartementet. Kanske vill regeringen vänta med att åtgärda det till budgetförhandlingarna med C och L? Det är ju de partierna som har fått in positiva skrivningar om privat vård i januariöverenskommelsen.

Alltså kan C och L få slopad vårdmoms som en ”vinst” i förhandlingen, och måste i så fall lämna ifrån sig en annan ståndpunkt. En sådan taktik bör C och L inte acceptera.


Innehåll från TakedaAnnons

Covid tydliggör vårdens reformbehov

Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.
Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.

Under pandemin har det svenska vårdsystemet på många sätt svarat upp väl mot de utmaningar det ställts inför. Samtidigt blev strukturella brister tydligare. Nu behövs ett ”nytt vårdtänk” där vårdens parter samarbetar för ett hållbart system med patienten i centrum.

Läkemedelsbolaget Takeda arbetar i Sverige framförallt med sällsynta sjukdomar, gastroenterologi, neurovetenskap och onkologi. För ett par år sedan presenterade Takeda sin vision ”Hållbar vård i partnerskap”. Målet är att förbättra patienternas livskvalitet och patientmedverkan genom sektoröverskridande samarbeten mellan privat och offentlig sektor, implementeringen av modern teknik som distansmonitorering och datadriven diagnostik och vård. Under pandemin har man på Takeda sett hur de omdaningsbehov inom vården som belystes i deras vision blivit ännu tydligare.

– Tyvärr har pandemin inneburit att vårdsystemet hamnat efter med diagnostisering av framförallt cancer samt kroniska och sällsynta sjukdomar. För många kommer sjukdomen att upptäckas försent och bli svårbehandlad. I vår vision pekar vi tydligt på behovet av en omfokusering mot innovativa digitala lösningar som möjliggör tidiga diagnoser och därmed en tidigt insatt vård för patientens bästa, säger Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.

– Särskilt akut är situationen för de 400 000 personer i Sverige som idag lever med sällsynta sjukdomar och redan nu väntar åratal på diagnos. För dessa personer finns dessutom ett stort behov av en snabbare och mer jämlik tillgång till nya innovativa och mer precisa läkemedel. Den nyligen presenterade WAIT-rapporten från EFPIA visar att Sverige ligger långt ifrån toppen när det gäller tillgänglighet av nya innovativa läkemedel för denna grupp. För att lösa detta krävs en öppen dialog rörande dagens ersättningsmodeller, vilka i större utsträckning bör baseras på värdet läkemedlet tillför enskilda patienter och dess anhöriga, fortsätter han.

Takeda vill med sin vision driva på en förändring av vårdsystemet.

Läs mer om det nya vårdtänket i Sverige här.

– Läkemedelsbolag har ett mycket speciellt och stort ansvar. Vi måste tänka bortom de läkemedel vi tillverkar och samarbeta brett med alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssystemet för att utveckla nya lösningar som bidrar till en framtida hållbar vård. Vi välkomnar alla att diskutera och delta i vårt visionsarbete framåt, avslutar Vatroslav Mateljic.

Om :

Takeda är ett globalt läkemedels- och biofarmaceutiskt bolag från Japan som har funnits i 240 år. I Sverige fokuserar Takeda framförallt på sällsynta sjukdomar, neurovetenskap, gastroenterologi och onkologi.

 Läs mer om Takeda här.

 

Mer från Takeda

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Takeda och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?