1515
Annons

Regeringen måste sluta bekämpa friskolorna

LEDARE. På fredagen presenterade SCB och Skolverket förslag till hur den sekretess kring statistik om friskolor som utlösts av ett domstolsbeslut ska hanteras. Här finns en stor enighet, politiskt och bland friskolorna att data ska vara tillgängliga. Men i andra frågor motarbetar S fortfarande friskolorna.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Socialdemokraterna har trots många års kamp, som kulminerade i Reepalu-utredningen, hittills misslyckats med att stoppa vinst i välfärden. Riksdagen har sagt nej. Svenska folket vill kunna välja en friskola till sina barn. Och oavsett vilken form man väljer krävs överskott för att huvudmännen/ägarna ska kunna investera. 

Men S har inte gett upp. Därför tillsatte regeringen förra året utredningen ”En mer likvärdig skola SOU 2020:28” som nu är ute på remiss. Uppdraget är försåtligt formulerat. ”Hur kan urvalet av elever främja allsidig social sammansättning? Är det skillnader i resurser som ligger bakom skillnaderna mellan skolor, hur påverkar det resultaten och vad kan man göra?”.

I grunden handlar det om att pressa friskolornas intäkter och tillväxtmöjligheter. Det är också vad utredningen föreslagit. Ersättningen till friskolorna ska sänkas, med motiveringen att kommunala skolor har ett placeringsansvar och därmed extra kostnader.

Denna flexibilitet måste dock även friskolor ha. Efterfrågan på platser förändras även för dem. Dessutom har de andra ekonomiska nackdelar gentemot kommunala skolor, exempelvis att de inte får dra av moms, det ökar kostnaderna rejält när man måste investera i it och köper in tjänster som städning.

Utredningen skriver att ”eftersom enskilda huvudmän gör vissa överskott är deras totala resurs i genomsnitt över tid något mer generös än den kommunala verksamhetens”. Det är dock bara en tes, som helt bortser från hur resurserna hanteras. Friskolornas redovisade överskott är inte stort, i snitt 5 procent per år före skatt och investeringar. Och det går inte att jämföra med kommunala skolor eftersom deras ekonomi inte är transparent.

Regeringens utgångspunkt att skillnaderna i resultat mellan skolor ökar är dock korrekt och bör adresseras. Men den främsta orsaken är knappast att det tillkommit friskolor, utan att migrationen och därmed boendesegregationen ökat kraftigt. År 2000 utgjorde utlandsfödda elever 10 procent av eleverna i nionde klass, 2018 har andelen dubblats.

Vid sidan av migrationen är demografi en viktig faktor för ojämlikheten. De senaste decennierna har många kommuner i Sverige avfolkats, och fått svårare att tillhandahålla bra skolor. De saknar elevunderlag och skatteintäkter och har små möjligheter att rekrytera bra lärare. 

Det intressanta är att utredningen inte kunnat slå fast att resurserna är vattendelaren.”Resurser spelar roll, men sambandet är svårfångat i nationell statistik”(!). Ändå föreslås en ökning av statsbidragen med tre miljarder per år. 

Fokus borde ligga på att öka kvaliteten i skolor som inte levererar, i stället för att som utredningen föreslår genom ”kvoter” sprida ut barnen så att problemen syns mindre. Det är sant att svaga elever som placeras ut i klasser där hög- och medelpresterare dominerar lyfter sig. Men det är samtidigt ovärdigt att högpresterarna ska hållas gisslan på det sättet. Framför allt ökar det knappast ”likvärdigheten” i den utbildning en skola levererar.

Betänkandet föreslår även gemensam statlig antagning. Samlad antagning i någon form är bra, men det är onödigt att helt förbjuda privata köer. Köerna utgör en viktig information vad gäller planering för expansion för friskolorna. 

En lång rad utredningar om styrningen av skolan pågår, eller har nyss avslutats. De har gemensamt med den om likvärdighet att de lutar åt en ökad statlig styrning och centralplanering. Ett tydligt mål är att begränsa friskolornas manöverutrymme. Men statlig styrning är inte i sig en garanti för kvalitet. Man kan inte organisera bort skolkande elever. Och om kommunala skolor var överlägsna skulle vi inte ha den här diskussionen.

De närmaste åren ökar barnkullarna. I stället för att svälta ut friskolor bör regeringen använda dem för den stora utbyggnad som kommer krävas. Låt framgångsrika skolkoncerner och kommunala skolor, mätt utifrån kultur, köer och betyg, expandera. För elevernas bästa, arbeta med de goda skolorna, inte mot.


Innehåll från Energy Sourcing TechnologyAnnons

”Digital teknik tar elaffären till en helt ny nivå”

Ingen stor omställning sker friktionsfritt – inte heller energiomställningen. Det märks inte minst under senaste två åren men allt från historiskt låga elpriser till historiskt höga elpriser. När spelplanen görs om ändras förutsättningarna för både elproducenter och elkonsumenter och det är extra viktigt att ha koll på sina elinköp så att pris och leverans stämmer.

– De kommande åren kommer att bli tuffa för de som inte har god styrning, kontroll och uppföljning av elinköpet, säger Magnus Kjellin, vd och grundare av Energy Sourcing Technology.

Ta kontroll över din elaffär

Vi befinner oss i ett paradigmskifte som ställer helt nya krav på såväl konsulter, riskhantering och inköp och där de som är mest noggranna och pålästa kommer att klara sig bäst. Det spår Magnus Kjellin och betonar att produktion och konsumtion kommer att gå i otakt under omställningen beroende på allt från politiska beslut, tillståndsprocesser, tillgång till resurser för projektering och byggande, byggande av ny elintensiv industri, vätgasfabriker och elproduktion i form av vindkraft och solkraft.

– En sådan genomgripande förändring som vi står inför i energisystemet kan sakna motsvarighet, säger han.

Samtidigt är upphandling och avtalsuppföljning av elavtal ofta ett eftersatt område. Det handlar inte om kompetensbrist, för den är hög, utan om bristande system- och processtöd. Bristande transparens och reglering har gjort att elinköparen sitter rejält i baksätet samtidigt som elleverantören har full kontroll och insyn.

– Elmarknaden påminner om situationen på aktie-, valuta- och räntemarknaden för kanske 20-30 år sedan efter avreglering, men före finanskriser och myndigheters skärpta regler och tillsyn, säger Magnus Kjellin.

”Stort behov av ökad tillsyn och reglering”

Som kund ska man själv kunna analysera sin egen data för att fatta rätt beslut, och som man sedan kan följa upp. En annan utmaning är att snabbt kunna möta ett förändrat behov, hantera klimatavtryck och rapporteringskrav samt löpande åtgärda avvikelser kring inköp.

– De flesta stora och professionella elleverantörerna har samma goda förutsättningar att vara en bra leverantör. Det avgörande är hur man som köpare utformar avtalen. Oftast lönar det sig bäst att teckna avtal med flera leverantörer, ungefär som många större företag arbetar med fler än en bank.

Energy Sourcing Technology har specialiserat sig på systemstöd för upphandling, styrning och uppföljning inom elinköp. I dag arbetar de gentemot industri och offentlig sektor där elinköp är en stor del av affären.

– Mindre andel baskraft, större andel väderberoende kraft samt elproducentmarknadens successiva utveckling av försäljnings- och prissättningsstrategier kommer att innebära en betydligt mer volatil elmarknad.  Det kommer i sin tur göra uppföljning och kontroll av prissättning mer komplext. Det finns ett stort behov av ökad tillsyn och reglering, säger han.

Många saknar processer för systematisk kontroll och uppföljning

De flesta organisationer, både offentliga och privata aktörer har mycket väl utvecklade upphandlingsprocesser. Samtidigt saknar många organisationer processer för systematisk kontroll och uppföljning av sina avtal under själva avtalstiden.

– Vi vill att bägge parter i en affärsuppgörelse ska ha samma fakta på bordet. Det handlar om rättvisa vilket är själva grundbulten för Energy Sourcing Technology. Hos oss finns både erfarenheten och den digitala tekniken som tar elaffären till en helt ny nivå. Resultatet är besparingar för ditt företag, miljön och samhället.

Så även om elmarknaden just nu kan uppfattas som ett skakigt börsrally från 80-talet har digitaliseringen banat väg för verktyg som kan jämna ut skillnaderna.

– Vi vänder oss till alla bolag som vill ha en transparent affär, ordning och reda utan att för den skull göra avkall på professionell riskhantering och flexibla strategiska lösningar, säger Magnus Kjellin.

Strategi, inköp och kontroll – så får ni digitalt stöd i elaffären 

 

Mer från Energy Sourcing Technology

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Energy Sourcing Technology och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?