Regeringen måste sluta bekämpa friskolorna

LEDARE. På fredagen presenterade SCB och Skolverket förslag till hur den sekretess kring statistik om friskolor som utlösts av ett domstolsbeslut ska hanteras. Här finns en stor enighet, politiskt och bland friskolorna att data ska vara tillgängliga. Men i andra frågor motarbetar S fortfarande friskolorna.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Socialdemokraterna har trots många års kamp, som kulminerade i Reepalu-utredningen, hittills misslyckats med att stoppa vinst i välfärden. Riksdagen har sagt nej. Svenska folket vill kunna välja en friskola till sina barn. Och oavsett vilken form man väljer krävs överskott för att huvudmännen/ägarna ska kunna investera. 

Men S har inte gett upp. Därför tillsatte regeringen förra året utredningen ”En mer likvärdig skola SOU 2020:28” som nu är ute på remiss. Uppdraget är försåtligt formulerat. ”Hur kan urvalet av elever främja allsidig social sammansättning? Är det skillnader i resurser som ligger bakom skillnaderna mellan skolor, hur påverkar det resultaten och vad kan man göra?”.

I grunden handlar det om att pressa friskolornas intäkter och tillväxtmöjligheter. Det är också vad utredningen föreslagit. Ersättningen till friskolorna ska sänkas, med motiveringen att kommunala skolor har ett placeringsansvar och därmed extra kostnader.

Denna flexibilitet måste dock även friskolor ha. Efterfrågan på platser förändras även för dem. Dessutom har de andra ekonomiska nackdelar gentemot kommunala skolor, exempelvis att de inte får dra av moms, det ökar kostnaderna rejält när man måste investera i it och köper in tjänster som städning.

Utredningen skriver att ”eftersom enskilda huvudmän gör vissa överskott är deras totala resurs i genomsnitt över tid något mer generös än den kommunala verksamhetens”. Det är dock bara en tes, som helt bortser från hur resurserna hanteras. Friskolornas redovisade överskott är inte stort, i snitt 5 procent per år före skatt och investeringar. Och det går inte att jämföra med kommunala skolor eftersom deras ekonomi inte är transparent.

Regeringens utgångspunkt att skillnaderna i resultat mellan skolor ökar är dock korrekt och bör adresseras. Men den främsta orsaken är knappast att det tillkommit friskolor, utan att migrationen och därmed boendesegregationen ökat kraftigt. År 2000 utgjorde utlandsfödda elever 10 procent av eleverna i nionde klass, 2018 har andelen dubblats.

Vid sidan av migrationen är demografi en viktig faktor för ojämlikheten. De senaste decennierna har många kommuner i Sverige avfolkats, och fått svårare att tillhandahålla bra skolor. De saknar elevunderlag och skatteintäkter och har små möjligheter att rekrytera bra lärare. 

Det intressanta är att utredningen inte kunnat slå fast att resurserna är vattendelaren.”Resurser spelar roll, men sambandet är svårfångat i nationell statistik”(!). Ändå föreslås en ökning av statsbidragen med tre miljarder per år. 

Fokus borde ligga på att öka kvaliteten i skolor som inte levererar, i stället för att som utredningen föreslår genom ”kvoter” sprida ut barnen så att problemen syns mindre. Det är sant att svaga elever som placeras ut i klasser där hög- och medelpresterare dominerar lyfter sig. Men det är samtidigt ovärdigt att högpresterarna ska hållas gisslan på det sättet. Framför allt ökar det knappast ”likvärdigheten” i den utbildning en skola levererar.

Betänkandet föreslår även gemensam statlig antagning. Samlad antagning i någon form är bra, men det är onödigt att helt förbjuda privata köer. Köerna utgör en viktig information vad gäller planering för expansion för friskolorna. 

En lång rad utredningar om styrningen av skolan pågår, eller har nyss avslutats. De har gemensamt med den om likvärdighet att de lutar åt en ökad statlig styrning och centralplanering. Ett tydligt mål är att begränsa friskolornas manöverutrymme. Men statlig styrning är inte i sig en garanti för kvalitet. Man kan inte organisera bort skolkande elever. Och om kommunala skolor var överlägsna skulle vi inte ha den här diskussionen.

De närmaste åren ökar barnkullarna. I stället för att svälta ut friskolor bör regeringen använda dem för den stora utbyggnad som kommer krävas. Låt framgångsrika skolkoncerner och kommunala skolor, mätt utifrån kultur, köer och betyg, expandera. För elevernas bästa, arbeta med de goda skolorna, inte mot.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?