1515
Annons

Regeringen lider av coronahyckleri

LEDARE. En bil stod redo att eskortera Dan Eliasson när han klev av flyget från Las Palmas på lördagskvällen. Trots ansträngningar misslyckades hans försök att obemärkt smita ut bakvägen på Arlanda och undgå pressuppbådet.

JULSEMESTER. Att generaldirektören för MSB reste till Las Palmas över julen har inte direkt landat väl. Samtidigt är det inte Dan Eliassons resa i sig som är problemet.
JULSEMESTER. Att generaldirektören för MSB reste till Las Palmas över julen har inte direkt landat väl. Samtidigt är det inte Dan Eliassons resa i sig som är problemet.

Att som generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) passa på att resa till Kanarieöarna över jul och nyår har inte direkt landat väl.

Än så länge sitter han kvar som högsta chef på MSB, som återkommande synts tillsammans med Folkhälsomyndigheten på presskonferenserna om smittläget. Senare i veckan ska han ha ett möte med inrikesminister Mikael Dam­berg, som nyligen sa sig ha förtro­ende för de generaldirektörer som arbe­tar på hans myndigheter. Men avgångskrav har likväl ljudit. Allmänhetens irritation är påtaglig.

Det är förståeligt. Visst skaver det att en högt uppsatt person i den svenska coronahanteringen inte hörsammar regeringens eller ens sin egen myndighets allvarsord. Dan Eliassons försvar av utlandsresan har därtill upprört mer än vad det skademinimerat. Enligt egen uppgift har han ”avstått väldigt många resor under den här pandemin”. Liksom majoriteten av världens befolkning. Just den här resan bedömdes dock som nödvändig. Samtidigt är det inte resan i sig som är problemet.

Det finns ingen formell avrådan från utrikesdepartementet när det gäller resor till Spanien. En tur till Las Palmas bryter varken mot regler eller lagar. Lika lite som Stefan Löfvens ärende hos urmakaren på Gallerian i Stockholm strax före jul. Eller justitieminister Morgan Johanssons mellandagsshopping på köpcentret Nova Lund. Eller finansminister Magdalena Anderssons skidtur i Sälen under julhelgen. Däremot är samtliga exempel på hur politiska företrädare förbehåller sig rätten att leva efter andra regler än vad de förväntar sig av allmänheten.

De allra flesta har gjort stora förändringar i sitt sätt att leva under det senaste året. Planer och rutiner har ställts in eller blivit coronaanpassade. Inköp har i hög utsträckning förflyttats till nätet. Trots det har ärenden utanför hemmet inte stannat av fullständigt. Många fysiska butiker har fortsatt att få besök. Det är en konsekvens av den svenska coronastrategin. Samhället kan fortsätta vara öppet om människor håller avstånd och stannar hemma när de är sjuka. Frihet under ansvar har varit en bärande princip.

Det har påståtts att ministrarnas och generaldirektörens agerande riskerar att fälla den svenska coronahanteringen, byggd på individuellt ansvarstagande och folkvett. Om regeringen hade stått fast vid den tidigare svenska linjen skulle dessa enskilda butiksbesök och resor inte ha varit ett stort problem. Men såväl retoriken som åtgärderna har hårdnat från politiskt håll. I slutet av veckan kan regeringen få möjlighet att begränsa eller till och med stänga ned verksamheter, utan att för den sakens skull betala ut ekonomisk ersättning.

Regeringen tror inte längre på frivillighet men vill själv ha möjlighet att utnyttja dess fördelar. Det är ett hyckleri som sätter allmänhetens förtroende på spel. Under 2020 höll Stefan Löfven två tal till nationen. Lika många som någonsin hade hållits dessförinnan. Vad är dessa moraliskt tyngda budskap från statsministern värda om han själv inte lever efter de egna påbuden? Hur ska regeringen kunna stå på presskonferenser och avkräva ansvar från allmänheten om det inte samtidigt innefattar ministrarna själva?

Sällan är tydligt ledarskap och auktoritet viktigare än i en kris. Det är framför allt då som budskap behöver understödjas av ett generöst förtroendekapital. På kort tid har regeringen och dess myndigheter arbetat hårt för att rasera det förtroende som funnits. De gör bäst i att börja leva som de lär. Och kanske hålla sig inom landets gränser. Det är trots allt där de behövs som mest just nu.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?